Syftet med studien var att beskriva hur förstagångsföräldrar upplever kontakten med BVC och vad som skulle kunna förbättras i verksamheten. Vidare var syftet att beskriva vilka skillnader som mammor och pappor upplevde. Studien genomfördes som en enkätundersökning med både slutna och öppna frågor. Studien genomfördes i tre städer i mellansverige. Totalt deltog 44 föräldrar, 26 mammor och 18 pappor. Resultatet visade att mammornas upplevelse av tillgängligheten via besök till BVC-sköterskan och hennes bemötande var bra. De var även mycket nöjda över möjligheten att kunna fråga BVC-sköterskan om vad som helst. Papporna var mest nöjda med informationen om barnets utveckling och liksom mammorna var de nöjda med bemötandet från BVC-sköterskorna. De flesta föräldrarna önskade bättre tillgänglighet via telefon vilket framkom i de öppna frågorna. Slutsats: Både mammor och pappor visade sig generellt vara nöjda med kontakten med BVC. Bäst tyckte både mammor och pappor att bemötandet från BVC-sköterskan var.

Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva hur förstagångsföräldrar upplevde den information, de råd och det stöd som de erhållit av BVC-sköterskan. Metod: Studien genomfördes genom personliga intervjuer med sex förstagångsföräldrar med barn under ett års ålder. De första informanterna rekryterades genom ett strategiskt urval i föräldragrupper på utvalda vårdcentraler i en norrländsk kommun och för att få fler informanter användes sedan snowball sampling. Intervjuerna genomfördes med hjälp av en intervjuguide med tre frågeområden om förstagångsföräldrars upplevelse av BVC-sköterskans råd, stöd och information. Intervjuerna analyserades och tolkades genom systematisk textkondensering enligt Malterud (2009). Resultat: Resultatet visade att föräldrarna ofta sökte information på annat håll, till exempel genom internet, familj och vänner. De hade höga förväntningar på den information BVC-sköterskan gav. De såg helst att informationen var anpassad efter den individuella situationen. Föräldrarna önskade föra dialog med BVC-sköterskan om barnets hälsa och utveckling och livet som förälder. Det var viktigt att ha en bra kontakt med BVC-sköterskan för att föräldrarna skulle kunna be om råd och stöd. Föräldrarna efterfrågade också större möjligheter att prata med andra föräldrar om sina upplevelser och erfarenheter. Konklusion: Det är viktigt för mammorna att BVC-sköterskan är mentalt närvarande i varje möte och att råd, stöd och information anpassas efter var och ens unika situation.

Transition är ett socialpsykologiskt begrepp som innebär en förändring i livet och kan ske på flera olika plan. Att bli förälder beskrivs många gånger som den största transitionsprocessen en vuxen människa genomgår och att den för många är svår och omvälvande att hantera. Tidigare forskning visar att nyblivna föräldrar känner en naturlighet i att vända sig till sin BVC för råd och stöd i den praktiska omvårdnaden av barnet. För distriktssköterskan på BVC är det en viktig uppgift att stödja nyblivna föräldrar i den process det innebär att bli förälder. Stödet ger barnen förutsättningar för en god utveckling och uppväxt, och för att skapa en god vårdrelation.Syftet är att ta reda på hur förstagångs föräldrar upplever transitionen till föräldraskapet.Metoden som används är Evans analysmodell för en systematisk litteraturstudie. Sexton kvalitativa artiklar där olika typer av föräldrars upplevelse skildrats har granskats och nyckelord har identifierats för att bygga meningsbärande teman och subteman.I resultatet framkom att de nyblivna föräldrarna upplevde förändringen i livet överväldigande och att de påverkades mer än de kunnat förbereda sig på, mestadels var det en positiv upplevelse. Tre huvudteman framkom; kommunikation, information och stöd. Alla tre kom att innefatta såväl praktiska som emotionella aspekter. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

This thesis deals with information practices of first time parents. The term information practice covers topics ranging from the information a parent need and use, the information they actively seek for through to information attained through browsing, monitoring or simply being aware. Four problem areas have been formulated. What information do first time parents need? How do they get hold of information and how do they use it? What factors decide what sources they use? How do the first time parents validate the information they get? The following theoretical framework have been used; Marcia J Bates’ model of information practice and Reijo Savolainen’s Mastery of Life theory. In order to get an overview of what subjects interest first time parents I visited a parent group at a child health centre. Seven parents were later interviewed in semistructured interviews. Childbirth, child care, health issues, economy and child products were the areas parents felt a need for information. I found that most parents preferred personal contacts, and that the nurse at the health centre was an important source, as used of some of the parents, as were books and booklets. They sought out competent sources, while the information itself could vary from scientific to commonplace. Some parents felt that they sometimes get to much information and some felt that they lack reliable information. Sometimes vital information was ascertained by accident.

Bakgrund: Perioden innan den aktiva förlossningsfasens start benämns latensfas. Den är svårdefinierad eftersom den kan yttra sig på olika sätt och varierar i längd. Blivande föräldrar som anländer till förlossningsavdelning söker stöd och bekräftelse hos barnmorskan när de tror att förlossningen har startat men är oroliga för att bli hemskickade igen. Syftet: Att undersöka och belysa förstagångsföräldrars upplevelser av latensfas. Metod: Semistrukturerad intervjustudie, data bearbetades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Deltagare: Fem svensktalande förstagångsföräldrapar och en förstföderska som fått barn juni-augusti, år 2011. Resultat: Förlossningstarten upplevdes av blivande föräldrarna som en känslomässigt laddad period präglad av blandade känslor. Svårhanterbar smärta och behov av bekräftelse initierade deras sökande av stöd hosbarnmorskan. Lugnande besked och valmöjligheter upplevdes av paren som positivt oavsett om de fick återvända hem. Blivande fäderna upplevde att de hade svårt att känna sig delaktiga och stödja sin partner under latensfasen. Slutsats: Barnmorskans stödjande roll ansågs viktig för de blivande föräldrarna under latensfasen. Därför uttrycker de behov av individuellt anpassat stöd i föräldraskap. För blivande föräldrar är det viktigt att barnmorskan/vårdpersonalen tar dem på allvar, stödjer dem samt ser den blivande pappan som en likvärdig person vid deras barns födelse. / Background: The time period before the true labor phase begins is called latent phase. It is hard to define because it can manifest it self in different ways and vary in length. When soon parents-to-be arrives at the maternity ward and think their labour started, they look for support and acknowledgement from the midwife, but they worries to be sent back home again. Purpose: To research and expound the experiences from pre-labor of first-time parents. Method: Conduct semistructured interviews, process collected data using qualitative content analysis. Participants: Five Swedish speaking first-time parents and one first-time mother that have given birth June-August 2011. Results: These soon to be parents experienced the start of the delivery process as extra emotional period of time filled with mixed feelings. The one come of intense pain and the need of confirmation initiated their search for support from the midwife. Answers to their questions and possible choices were perceived as calming and positive even if they had to return home. The soon to be fathers had difficulty in feeling that they had an active role during the latent phase period and thus found it difficult to express support for their spouses. Conclusion: The midwife’s supporting role is considered important by the parents-to-be during the latent phase. They express a need for custom planned training for prenatal parenting. Soon to be parents its`important that the midwife/medical-staff should be taken them seriously, support the mand that the father-to-be is regarded as an equal participant in their child’s birth.

Syfte: Det är en stor omställning i livet att få en ny familjemedlem. Därför finns det ett behov av att undersöka förstagångsföräldrars erfarenhet av aktivitetsbalans samt vilka aktiviteter som anses vara meningsfulla. Men även undersöka om det finns något intresse av att få stöd i att strukturera aktiviteter under den första tiden hemma med barnet. Metod: Informationen samlades in genom semistrukturerade intervjuer, som sedan transkriberades. Meningsbärande enheter togs ut, kondenserades och kodades. Utifrån koderna gjordes en analys. Föräldrarna fick även skatta sin upplevda aktivitetsbalans på en skala mellan 1–10. Resultat: Av studien gick det att utläsa att det inte fanns ett uttalat behov av stöd under barnets första år, men att det utifrån beskrivningarna av situationen som uppstod efter barnets hemkomst, fanns ett visst behov av att få stöd i att hitta aktivitetsbalansen under den första tiden. Slutsats: Utifrån resultatet drogs slutsatsen att det fanns ett behov av stöd under den första tiden med barnet, då det beskrevs som en tid av osäkerhet. Det medförde en stor omställning vilket innebar att föräldrarnas vanor och rutiner ställdes på ända och de behövde hitta ett nytt aktivitetsmönster. Fortsatt forskning: För att få ett större underlag och inom ett bredare åldersspann på både föräldrar och barn, skulle det behövas kvantitativa studier. Men även fler kvalitativa studier vore nödvändigt för att kunna få en fördjupad förståelse för föräldrarnas erfarenheter och upplevelser. / Purpose: It is a great change in life to get a new family member. Therefore there is a need to examine first-time parents' experiences of activity balance and which activities are considered meaningful. But also examine if there is any interest in getting support in structuring their activities during the first time at home with the child. Method: The information was collected through semi-structured interviews, which were then transcribed. Sentences were taken out, condensed and coded. Based on the codes, an analysis was made. The parents estimated their occupational balance on a scale between 1–10. Results: The study showed that there is no explicit need for support during the child's first year. But based on the descriptions of the situation that arose after the child's homecoming, there was a certain need to get support in finding the occupational balance during the first period with the child. Conclusion: Based on the result the conclusion showed that there was a need for support during the first time with the child, as it was described as a time of insecurity. This involves a major change, which includes that the parents' habits and routines where turned upside down. They had to find a new activity pattern. Further research: To obtain a larger basis and within a broader range of ages for both parents and children, quantitative studies would be needed. But even more qualitative studies would be necessary in order to gain an in-depth understanding of the parents' experiences.

Förväntningar inför föräldrarollen och i vilken utsträckning som dessa infrias har betydelse för anpassningen till föräldraskapet och den nyblivna förälders hälsa. Studiens fokus var oväntade upplevelser i föräldrarollen och hur dessa står i relation till tankar och förväntningar inför rollen. Fyra heterosexuella par som fått sitt första barn för mellan fem månader och två år sedan intervjuades i studien. Det semi-strukturerade intervjuerna transkriberades för att sedan menings-koncentreras och tematiseras. Meningskoncentreringen resulterade i fyra huvudteman: Tid, Prestation, Relationen till barnet och Relationen till andra. Upplevelsen av föräldrarollen kan utifrån studien anses vara kopplad till hur väl deltagarna upplever att de kunde tillgodose barnets behov. Resultatet är trovärdigt utifrån att deltagarna med egna ord kunnat beskriva sin upplevelse av fenomenet, dock har inga generaliseringar gjorts. Ett förslag till fortsatt forskning är att studera likheter och skillnader i förväntningar inför första och andra barnet.

Bakgrund: Av alla föräldrar till barn som föds i Sverige varje år är det ca 40 % som är förstföderskor. Omställningen kan bli stor när man blir förälder för första gången och behovet av stöd till båda föräldrarna är stort. Föräldrar är i behov av stöd i föräldrarollen, frågor som rör barnet samt social gemenskap med andra föräldrar i samma situation. Hembesöket har stor betydelse för att skapa en god relation med föräldrarna.Syfte: Syftet med studien var att beskriva BVC-sjuksköterskors upplevelser av förstagångsföräldrars behov av stöd under barnets första levnadsår, samt vad som varviktigt att tänka på för att främja god kontakt.Metod: Studien har en beskrivande design med kvalitativ ansats. Sex sjuksköterskor på två olika barnavårdscentraler i Mellansverige deltog. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer, personliga – och telefonintervjuer. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: I studien framkom att föräldrarna var i behov av stöd när det gällde deras egna mående både fysiskt som psykiskt, samt frågor som berörde barnet. Många mammor kunde ha fysiska symtom efter förlossning samt känna nedstämdhet och depressiva symtom. Behovet av social gemenskap och vara med i föräldragrupp efterfrågades när barnet blev lite äldre. Vidare framkom att det var viktigt att skapa en god och förtroendefull relation med föräldrarna och hembesökets betydelse betonades i samband med detta. Slutsats: Upplevelserna hos sjuksköterskorna i studien var att föräldrarna var i behov av stöd framförallt under barnets första sex månader. Behovet av stöd varierade utefter barnets ålder, samt utefter vilka personliga förutsättningar förstagångsföräldrarna hade. Vidare upplevde sjuksköterskorna att hembesök var av stor betydelse, när relationen med föräldrarna skulle grundas och det var ett bra tillfälle att skapa goda och förtroendefulla relationer. Resultatet i föreliggande studie kan ligga till grund för förbättringsarbete inom BVC / Background: Of all children who is born every year in Sweden are 40% first time mothers. The change can be huge when you become a parent for the first time, and the need of support for both parent is great. Parents need support in their parental role, questions concerning the child and social fellowship with other parents in the same situations. The home visit is very importance for creating a good relationship with the parents. Aim: The purpose of the study was to describe nurses in child health care experiences of first time parents need for support during the child’s first year of life, and what is important to think about in order to promote good contact.Method: The study has a descriptive design with qualitative approach. Six nurses at two child care centers in central Sweden was participated. Data were collected via semi structured interviews, personal- and telephone interviews. The material was analyzed with qualitative content analysis.Main results: The study revealed that the parents were in need of support with regard to their own physically and mentally health, as well as issues that concerned the child. Many mother could have physical symptoms after childbirth as well as feel depressed and depressive symptoms. The need of social community and being part of parent group vas demand, when the child got a little older. Furthermore, it emerged that it was important to create a good and trusting relationship with the parents and the importance of home visit was emphasized in connection with this. Conclusion: The experiences of the nurses in the study was that the parents were in need of support, especially during the child’s first six month. The need for support varied according to the child’s age and according to the personal circumstances of the first- time parents. Furthermore, the nurses felt that home visits were of great importance, when the relationship with the parents was to established and it was a good opportunity to create good and trusting relationships. The results of the present study can form the basis for improvement work within child health care.