Bakgrund: Smärtsam och långdragen latensfas är ett problem inomförlossningsvården idag då det ofta bidrar till komplikationer som till exempel förhöjd andel kejsarsnitt och postpartuminfektioner 2002). Taktil massage har visat sig kunna bidra till ökat välbefinnande och avslappning hos gravida kvinnor med hyperemisis). Studier som utvärderat effekter av taktil massage på latensfasen under förlossningen saknas. Syfte: Att jämföra effekterna av standardbehandling, musikterapi och taktil massage med enbart standardbehandling under latensfasen. Design: Randomiserad kontrolleradpilotstudie. Plats för genomförande: Södra Älvsborgs sjukhus i Borås. Deltagare: 40 kvinnor som väntar sitt första barn som söker förlossningen på grund av en smärtsam latensfas. Primär utvärderingsvariabel: etablering av aktivt förlossningsskede. Sekundära utvärderingsvariabler: användning av smärtlindring och förlossningsutfall. Resultat: Etableringen av aktivt förlossningsförlopp, användning av smärtlindring och förlossningsutfall skiljde sig inte åt mellan grupperna. Färre kvinnor som fått taktil massage använde Tablett Citodon (p= 0,0475) men i övrigt skiljde sig inte användningen av smärtlindring åt mellan behandlingsgrupperna. Slutsats: Taktil massage under latensfasen påverkar inte etablering av aktivt förlossningsförlopp, användning av smärtlindring, förlossningsutfall eller barnets hälsa. / <p>Program: Barnmorskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: D</p>

Bakgrund: Perioden innan den aktiva förlossningsfasens start benämns latensfas. Den är svårdefinierad eftersom den kan yttra sig på olika sätt och varierar i längd. Blivande föräldrar som anländer till förlossningsavdelning söker stöd och bekräftelse hos barnmorskan när de tror att förlossningen har startat men är oroliga för att bli hemskickade igen. Syftet: Att undersöka och belysa förstagångsföräldrars upplevelser av latensfas. Metod: Semistrukturerad intervjustudie, data bearbetades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Deltagare: Fem svensktalande förstagångsföräldrapar och en förstföderska som fått barn juni-augusti, år 2011. Resultat: Förlossningstarten upplevdes av blivande föräldrarna som en känslomässigt laddad period präglad av blandade känslor. Svårhanterbar smärta och behov av bekräftelse initierade deras sökande av stöd hosbarnmorskan. Lugnande besked och valmöjligheter upplevdes av paren som positivt oavsett om de fick återvända hem. Blivande fäderna upplevde att de hade svårt att känna sig delaktiga och stödja sin partner under latensfasen. Slutsats: Barnmorskans stödjande roll ansågs viktig för de blivande föräldrarna under latensfasen. Därför uttrycker de behov av individuellt anpassat stöd i föräldraskap. För blivande föräldrar är det viktigt att barnmorskan/vårdpersonalen tar dem på allvar, stödjer dem samt ser den blivande pappan som en likvärdig person vid deras barns födelse. / Background: The time period before the true labor phase begins is called latent phase. It is hard to define because it can manifest it self in different ways and vary in length. When soon parents-to-be arrives at the maternity ward and think their labour started, they look for support and acknowledgement from the midwife, but they worries to be sent back home again. Purpose: To research and expound the experiences from pre-labor of first-time parents. Method: Conduct semistructured interviews, process collected data using qualitative content analysis. Participants: Five Swedish speaking first-time parents and one first-time mother that have given birth June-August 2011. Results: These soon to be parents experienced the start of the delivery process as extra emotional period of time filled with mixed feelings. The one come of intense pain and the need of confirmation initiated their search for support from the midwife. Answers to their questions and possible choices were perceived as calming and positive even if they had to return home. The soon to be fathers had difficulty in feeling that they had an active role during the latent phase period and thus found it difficult to express support for their spouses. Conclusion: The midwife’s supporting role is considered important by the parents-to-be during the latent phase. They express a need for custom planned training for prenatal parenting. Soon to be parents its`important that the midwife/medical-staff should be taken them seriously, support the mand that the father-to-be is regarded as an equal participant in their child’s birth.

Bakgrund: En förlossning inleds med en latensfas som övergår till en aktiv fas och sedan till ett utdrivningsskede. Latensfasen kan vara svår att definiera kliniskt och kan variera så pass mycket att det inte finns ett normalt intervall och som begrepp är latensfasen otydlig. Syfte: Syftet var att få en fördjupning i begreppet latensfas i samband med graviditet och förlossning. Metod: Denna studie är en begreppsanalys som utgår från Walker Olszewski och Avant Coalsons modell för att kunna göra en fördjupning i det valda begreppet latensfas. I studien gjordes både en teoretisk fas och en fältstudiefas där fem barnmorskor verksamma inom förlossningsvård och mödrahälsovård intervjuades. Resultat: För att begreppet latensfas ska kunna existera behövs förutsättningar, till exempel graviditet och symtom på förlossningsarbete. Och ett resultat av begreppet blir en konsekvens, till exempel sjukhusvård. Latensfasen är en fas som är diffus och svårbedömd för många barnmorskor, ofta måste den födande kvinnan komma in för undersökning för att veta var i förlossningsarbetet hon befinner sig. Kriterier för när latensfasen övergår till aktiv fas varierar stort internationellt och kvinnor upplever latensfasen olika i intensitet och längd. Därför är det viktigt att barnmorskan är förstående och ger ett bra stöd. Slutsats: Under studiens gång har fem attribut hittats, diffus smärta och molande mensvärk, korta och oregelbundna sammandragningar, styrka och kraft i sammandragningarna, smärtsamma sammandragningar, ingen eller liten progress på livmoderhalsen och livmodermunnen, utan dessa attribut kan inte latensfasen existera. Klinisk tillämpbarhet: Med studien önskar vi att bland annat skapa trygghet och minska förvirring hos kvinnan genom att begreppet latensfas används likvärdigt bland barnmorskor. / Background: A childbirth begins with a latent phase that goes into an active phase and then into the delivery stage of childbirth. The latent phase can be difficult to define clinically and can vary so much that there is no normal interval and the latent phase of labor is unclear as a concept.Aim: The aim was to increase an understanding of the concept latent phase of labor relating to pregnancy and childbirth.Methods: This study is a concept analysis and to increase the understanding of the chosen concept, latent phase of labor, the study is based on Walker Olszewski and Avant Coalson's mode. The study included both a theoretical phase and a field study phase where five midwives in obstetrics and maternity care were interviewed.Results: In order for the concept of latent phase of labor to exist, conditions are needed, for example pregnancy and symptoms of labor. And a result of the concept becomes a consequence, for example hospital care. The latent phase of labor is a phase that is diffuse and difficult for many midwives to judge, the woman must almost always come in for examination to know where in labor progress she is. Criteria for when the latent phase of labor passes to active phase varies widely internationally and women experience the latent phase of labor differently in intensity and length. Therefor it is important that the midwife is understanding and provides moral support.Conclusion: Five attributes have been found during the study, diffuse pain and distressing menstruation pain, short and irregular contractions, strength and force in the contractions, painful contractions, nothing or a small progress on the cervix, the latent phase of labor cannot exist without these attributes.Clinical applicability: With this study we wish to create comfort and reduce confusion among women by making the concept latent phase equally among midwifes.

Bakgrund: Barnmorskans bemötande är av stor betydelse för kvinnans upplevelse av att känna sig trygg och hantera smärtan under latensfasen och förlossningen. Målet är att kvinnan ska vara hemma under latensfasen då sjukhusmiljön kan ha en negativ inverkan på det fysiologiska förlossningsförloppet. Mödrahälsovården har en viktig roll genom att stötta och förbereda den gravida kvinnan inför förlossningen. Syfte: Att undersöka kvinnors upplevelse av att under latensfasen sökt vård på förlossningsavdelningen och sedan fått åka hem. Metod: En kvalitativ intervjustudie har gjorts och baseras på fem enskilda intervjuer med förstföderskor. Datamaterialet analyserades enligt innehållsanalys. Resultat: Kvinnorna kände sig oförberedda och uttryckte en okunskap om latensfasen. Bemötandet från barnmorskan på förlossningen var av betydelse för hur kvinnorna upplevde och kunde hantera latensfasen och förlossningen. Smärtsamma förvärkar och sömnbrist var de huvudfaktorer som gjorde att de besökte förlossningen. Slutsats: Studien visade att  informationen från barnmorskan på mödrahälsovården gällande latensfasen var bristfällig och behöver förbättras. Kvinnorna hade svårt att avgöra när de var i aktiv fas och skulle åka in till förlossningen. Barnmorskan på förlossningen behöver se den enskilda kvinnan och anpassa omhändertagandet individuellt. Även partner/närstående kan vara i behov av råd och stöd från barnmorskan för att lättare kunna hjälpa kvinnan under latensfasen. / Background: The midwife's attitudes are important for a woman’s experience of feeling secure and manage pain during latent phase and delivery. The goal is that the woman should be at home during latent phase, because of that the hospital environment can have a negative impact on the physiological delivery process during this phase. Maternal health care has an important role by supporting and preparing the pregnant woman for birth. Objective: To explore women's experiences of latent phase, sought care at the maternity ward, and then had to go home. Method: A qualitative study has been done and is based on five individual interviews with first-time mothers. The data were analyzed according to content analysis. Results: The women felt unprepared and expressed ignorance about latent phase. The treatment from the midwife at the maternity ward was important for the women and how they could handle their experience of latent phase and delivery. Painful contractions and sleep deprivation were the main factors that made the women visit the maternity ward. Conclusion: The study showed that the information about latent phase from the midwife at the maternal health care center was inadequate and need improvement. The women found it  difficult to determine when they were in active phase and would go into the maternity ward. The midwife at the maternity ward need to see the individual woman and adapt care individually. Partners / relatives may be in need of advice and support from the midwife to make it easier to help the woman in latent phase.