<p>Studien utgår från fem föräldrar som har barn med ADHD och syftet har varit att undersöka vilka faktorer som har betydelse för dessa föräldrars stress. Internationella stu-dier har visat att föräldrar till barn med ADHD känner stress kopplat till föräldrarollen oftare än andra föräldrar. Studien har belyst orsaker till stressen, kopplat till barnets ADHD-diagnos. Föräldrarna i denna kvalitativa studie upplever sig ha en mer krävande roll än andra föräldrar. De upplever ständigt hög stress och orsaksfaktorerna kan delas in i sex huvudkategorier. Vad som stressar varje förälder inom kategorierna varierar. Konsekvenser-na av stressen ger både sociala och fysiologiska konsekvenser för föräldrarna.</p>

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2007. / Härtill 3 uppsatser.

Studien utgår från fem föräldrar som har barn med ADHD och syftet har varit att undersöka vilka faktorer som har betydelse för dessa föräldrars stress. Internationella stu-dier har visat att föräldrar till barn med ADHD känner stress kopplat till föräldrarollen oftare än andra föräldrar. Studien har belyst orsaker till stressen, kopplat till barnets ADHD-diagnos. Föräldrarna i denna kvalitativa studie upplever sig ha en mer krävande roll än andra föräldrar. De upplever ständigt hög stress och orsaksfaktorerna kan delas in i sex huvudkategorier. Vad som stressar varje förälder inom kategorierna varierar. Konsekvenser-na av stressen ger både sociala och fysiologiska konsekvenser för föräldrarna.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2007. / Härtill 4 uppsatser.

Syftet med studien var att studera hur barn med ADHD ser på sin omgivning och då blev valet att utgå från följande frågeställningar. Hur upplever ett barn med ADHD sin vardag i skolan? Hur stämmer barnets beskrivningar överens med våra observationer? I litteraturgenomgången var fokus på tidigare forskning kring omgivande miljö, balans i skolmiljö och påverkan av likartat bemötande av dessa barn. Valet föll på att observera och intervjua sex barn i tio- till femtonårsåldern. Barnen har även tagit bilder på det de tyckte om och det de inte tyckte om i skolan. Sedan jämfördes och analyserades empirin från intervjuerna, observationerna och bilderna. Det är svårt att dra generella slutsatser men det går att konstatera vissa saker. Hur barn med ADHD upplever sin omgivning är beroende på vissa faktorer som engagerade och förstående lärare, rofylld arbetsmiljö, lugna kamrater med hög toleransnivå.

Jag vill undersöka vad olika professioner som arbetar eller möter barn dagligen har för erfarenheter och kunskaper om hinder och svårigheter i förskolan för barn med ADHD som hämmar leken som för barn är naturligt och vägen till lärande och utveckling. Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer i min metod.. Syftet med min undersökning är att få en djupare förståelse varför det inte fungerar så bra för vissa barn med ADHD i förskolan. Resultatet och kunskapen är sedan något jag kan ta med mig senare i mitt egna arbete som pedagog och arbeta utifrån. Det resultat jag fick fram genom mina intervjuer var att de olika professionerna hade ungefär lika erfarenheter om barn med ADHD i förskolan och att det behövs mer resurser och tid än vad de flesta förskolorna har att erbjuda just nu.

I samband med påbörjad skolgång blir det allt vanligare att barn med neuropsykiatriska funktionsvariationer får svårigheter att vara delaktiga i klassrummet. Delaktigheten påverkas negativt på grund av barnens minskade förmåga att utföra skolaktiviteter. Kognitiva hjälpmedel kan främja delaktigheten eftersom det kan ge barn med neuropsykiatriska funktionsvariationer en möjlighet till att bli självständiga i skolan. Syftet: Syftet var att sammanställa befintlig litteratur angående möjligheterna och begränsningarna med användningen av kognitiva hjälpmedel i skolan för att främja delaktighet och kommunikation för barn med neuropsykiatriska funktionsvariationer. Metod: Den valda studiedesignen var en scoping review. Datainsamlingen genomfördes genom sökningar i databaserna Cinahl, Eric, Psycinfo. Totalt inkluderades 16 artiklar. Artiklarna publicerades mellan 2012–2023. Artiklarna analyserades genom en induktiv konventionell innehållsanalys.  Resultat: Resultatet visade att det fanns både möjligheter och begränsningar med användningen av kognitiva hjälpmedel i klassrummet. Det framkom fyra huvudkategorier, möjligheter med kognitiva hjälpmedel, kommunikationshjälpmedel, delaktighet i klassrummet och begränsningar med kognitiva hjälpmedel. Det gav även en insikt i hur många olika kognitiva hjälpmedel som fanns och hur de kan främja delaktigheten.  Slutsats: Kognitiva hjälpmedel kan bidra till att främja delaktigheten i klassrummet för barn med NPF diagnoser men att det finns en del begränsningar med användningen av kognitiva hjälpmedel.

Idag finns det många barn med ADHD som med sina särskilda egenskaper har svårt att identifiera sig med den vanligt förekommande litteraturen eftersom den sällan innefattar karaktärer med diagnoser. Bokläsningen är en central del i förskolans verksamhet och ska kunna ge barnen förutsättningar till att identifiera sig och känna samhörighet med böckernas olika karaktärer. Vad händer då när det inte finns en bok för alla? Studiens syfte är att undersöka hur barn med den neuropsykiatriska diagnosen ADHD framträder i förskolans bilderböcker samt att undersöka vilka identifikationsprocesser som görs möjliga genom de här böckerna. Vi har tittat närmre på tre bilderböcker innehållande karaktärer med ADHD. För att nå vårt resultat har en diskursanalys legat som grund där de analytiska begreppen från visuell textanalys använts. Resultatet visar att barnen framträder olika- och att de är helt eller delvis exkluderade beroende på om de vistas i förskola eller skola samt hur viktigt det är med rätt sorts litteratur för att skapa positiva identifikationsprocesser. Nyckelord: barn med ADHD, bilderbok, diskursanalys, förskola, förskollärare, identifikationsprocess, poststrukturalism, skola, visuell textanalys

The purpose of this study is to find out parents' perception of the needs of their children related to the diagnosis of adhd and how they, the school and the leisure center meet the needs. Through a websurvey where 66 participants participated, we have raised questions about their perceptions linked to the purpose. The result shows that parents of adhd children perceive that their children's needs are directly linked to their impaired ability to control their executive functions. Parents meet the needs by lowering their expectations and keeping routines. Support from the environment is also an important factor in meeting the needs of children. Regarding the school and the leisure center's satisfying children's needs, the views differ from the respondents. Some believe that the school and the leisure center adjust the activities based on the needs of the children, but others say that the staff lack knowledge in their treatment, which leads to the perception that the school and the leisure center do nothing at all. Our conclusion is that knowledge about the diagnosis adhd is a must to be able to work as a teacher and leisure teacher today, because at least one person in each class has adhd. / Syftet med denna undersökning är att ta redan på föräldrars uppfattning om deras barns behov kopplade till diagnosen adhd samt hur de, skolan och fritidshemmet tillgodoser behoven. Genom en websurvey där 66 deltagare deltog har vi  ställt öppna frågor om deras uppfattningar kopplade till syftet. Resultatet visar att föräldrar till barn med adhd uppfattar att deras barns behov är direkt kopplade till deras nedsatta förmåga att  kontrollera sina exekutiva funktioner. Föräldrar tillgodoser behoven genom att sänka sin kravbild och hålla rutiner. Stöd från omgivningen är också en viktig faktor gällande tillgodoseendet av barnens behov. Gällande skolan och fritidshemmets tillgodoseende av barnens behov, går meningarna isär bland respondeneterna. Vissa anser att skolan och fritidshemmet anpassar verksamheten utifrån barnens behov men andra menar att personalen saknar kunskap i sitt bemötande , vilket leder till uppfattningen att skolan och fritidshemmet inte gör någonting alls. Vår slutsats är att kunskap om diagnosen adhd är ett måste för att kunna arbeta som lärare och fritidspedagog idag, eftersom minst en person i varje klass har adhd.

An increasing number of digital educational materials and games are being used today to enhance motivation and engagement in learning activities. However, there is a lack of research on how these digital educational games impact the intrinsic motivation of children with attention deficit/hyperactivity disorder (ADHD), a common cognitive disability, affecting approximately 5-7 % of school children. There is a lack of research on this in a Swedish school environment. This study, based on Self-Determination Theory, investigated the perceived impact of digital educational games with gamification elements on the motivation and learning of children with ADHD, specifically evaluating autonomy, competence, and relatedness. The study used a mixed method and began with an online survey among a group of 41 special education teachers. These professionals possess a unique understanding of children with cognitive disabilities, like ADHD, and their specific challenges in the school environment. Additionally, three semi structured interviews with special education teachers were analysed to gain a deeper understanding of the teachers’ perspectives. The conclusions that can be drawn from the two methods carried out are that the research field is highly complex, and moreover, there are both positive and negative aspects of gamification which require consideration when addressing the challenges of children with ADHD. Finally, the study has identified several areas that would be interesting and valuable to further investigate in future work.