Det finns vissa beröringspunkter mellan Vård- och omsorgsprogrammet och Barn- och fritidsprogrammet. Likheterna är övervägande och skillnaderna små mellan Barn- och fritidsprogrammet och Vård- och omsorgsprogrammet. Vård- och omsorgsprogrammet är ett yrkesprogram Barn- och fritidsprogrammet är ett yrkesprogram. Branschen anser att en nyanställd personal bör ha med den personliga lämpligheten samt någon form av relevant utbildning. En person som arbetar inom LSS-boendet bör kunna hantera människor samt ha ett handikappmedvetande samt besitta en stor öppenhet för att vilja lära sig.

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en lag med en rad olika bestämmelser som ger personer med vissa funktionsnedsättningar en lagstadgad rätt att få hjälp i vardagen. En av de viktigaste bestämmelserna i denna lag säger att dessa personer har rätt till en bostad med service i den kommun de bor i. Det är kommunens skyldighet att förse dessa personer med ett LSS-boende och även att betala för det. Många av Sveriges kommuner har dock brist på dessa boenden, vilket betyder att människor som har en lagstadgad rätt att få ett boende tilldelat av kommunen inte får det. Bristen på LSS-boenden visar att byggandet inte har varit tillräckligt, vilket kan tyckas märkligt eftersom kommunerna har stora möjligheter att påverka byggandet både genom sitt planmonopol och ägande av mark. I studien genomförs en undersökning om kommuner med hjälp av exploaterings- och markanvisningsavtal kan öka byggandet av dessa boenden. Avtalen är ett avtal mellan kommunen och en privat aktör som reglerar bebyggelsen på ett bestämt markområde. Genom dessa avtal skulle kommunerna potentiellt kunna stimulera byggande av LSS-boenden och de skulle därmed kunna vara till stor hjälp för kommunerna för att få bukt med bristen. I detta arbete har en undersökning skett av hur kommunerna använder exploaterings- och markanvisningsavtal för att hantera bristen på LSS-boenden och vilka komplikationer som finns för kommunerna när de reglerar in LSS-bostäder dessa avtal. Studien visar att markanvisningsavtal används aktivt för att hantera problemet, men att det finns svårigheter med det. En faktor som försvårar är LOU som kräver att en offentlig upphandling behöver ske om kommunen ska ingå ett avtal med en entreprenör om att hyra eller köpa ett LSS-boende som entreprenören bygger. Kommunen kan därför inte binda sig att hyra eller köpa när ett markanvisningsavtal ingås. För byggarna innebär detta en ökad osäkerhet som kan påverka byggandet. En annan risk som byggarna tar är om det är oklart vilka krav och önskemål kommunerna har på LSS-boenden. Den här osäkerheten kan dock hanteras genom att kommunerna tydliggör sina intentioner, krav och önskemål i program eller riktlinjer. Kraven på avstånd mellan olika LSS-boenden är också något som begränsar möjligheterna att tillgodose behovet av LSS-boenden.

Syftet med studien är att få en ökad förståelse för hur unga vuxna med ett neuropsykiatriskt funktionshinder som bor på boenden med särskilt stöd ser på den hjälp och det stöd de får av professionella hjälpare idag. Frågeställningarna är: Hur upplever unga vuxna att de kan få hjälp och stöd med psykiska problem? Vilket inflytande har de på den hjälp de kan få och vilket inflytande har omgivningen (personal och anhöriga) på dem? Studien utgår från den hermeneutiska forskningstraditionen och har en kvalitativ ansats. Sex intervjuer har genomförts med respondenter som bor på boende med särskilt stöd och som har ett neuropsykiatriskt funktionshinder. Som teoretisk utgångspunkt har jag valt self-detemination theory, det vill säga: självbestämmandeteorin. Resultatet visar att halva gruppen upplever att de fått god hjälp att hantera svårigheter medans den andra halvan tycker det är svårt att få den hjälp de egentligen behöver. Ibland handlar det om självkänslan, att erkänna att man behöver hjälp känns som att erkänna att det är något fel. Mycket beror på den personal de möter, har de en god relation upplevs allt så mycket enklare.

Denna undersökning har belyst utvecklingen av självständighet hos ungdomar med högfungerande diagnoser inom autismspektrumet. Ett mål för insatserna inom LSS och för gymnasieskolan är att individerna ska utveckla självständighet. I denna undersökning har två olika modeller jämförts. Den ena modellen utgörs av LSS-boenden med en integrerad gymnasieskola och den andra modellen utgörs av LSS-boenden utan någon integrerad gymnasieskola. Syftet var att undersöka om det finns några skillnader mellan dessa modeller när det gäller de boendes utveckling av självständighet. ”De boende” står för de ungdomar som bor i LSS-boendena. Metoden har varit strukturerade intervjuer, utförda med personal och verksamhetsansvariga på varje LSS-boende som medverkat i undersökningen. Den tydligaste skillnad som finns mellan de olika modellerna av LSS-boenden är i sysselsättningen efter boendetiden på LSS-boendet. Intervjupersonerna i den integrerade modellen angav att eftergymnasiala studier var vanligast för deras tidigare boende. De flesta intervjupersoner i den icke-integrerade modellen angav att skillnaderna i sysselsättning för de som bott där var stora. En intervjuperson i den icke-integrerade modellen angav att söka arbete var den vanligaste sysselsättningen för deras tidigare boende. Detta ger indikationer på att den integrerade modellen i större utsträckning än den icke-integrerade modellen kan bidra till att de boende blir mer självständiga, när det gäller sysselsättningen efter boendetiden. Fortsatta studier med ett större urval bör göras inom detta område för att se om ytterligare skillnader kan påvisas.

I den här c-uppsatsen undersöker vi hur personal inom LSS-boende ser på sin anmälningsskyldighet och vad som inverkar på personalens arbete med att skriva avvikelser och lex Sarah anmälningar. Personal inom LSS-verksamheten måste förhålla sig till de riktlinjer och regler som LSS-lagen säger. Däremot är LSS-lagen komplex och inte tydlig om vad som kan ses som ett missförhållande och detta kan leda till svårigheter för personal i sitt arbete att skriva avvikelser och lex Sarah anmälningar. För att besvara vår studies syfte och frågeställningar har vi använt oss av en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer. För att analysera empirin har de teoretiska begreppen handlingsutrymme, kunskap, interaktion mellan individer och Lipskys teoretiska begrepp om gräsrotsbyråkrater använts. Resultatet av studien visar att LSS-personal är införstådda i sin anmälningsskyldighet och att de har kunskap om vad en avvikelse och lex Sarah anmälan är. Däremot fanns det en osäkerhet hos LSS-personalen vart gränsen går mellan en avvikelse och lex Sarah anmälan pga. att det saknas kunskap och att LSS-lagen är komplex. LSS-personalen belyser att det finns både möjligheter och svårigheter med att skriva avvikelser och lex Sarah anmälningar i deras arbete. De möjligheter och svårigheter personalen nämner är kunskap och utbildning, stöd från ledning och arbetskollegor, relationen till chefen och arbetskollegor, personalens normer och värderingar, resurser och kvalitetssäkra verksamheten. / In our bachelor essay we research about how professionals in LSS-residents look at their obligation to give notice on what impact on the professional’s work with writing deviations and lex Sarah reports. Professionals´ who work within LSS-residents must adhere to the guidelines and rules that the LSS-law say. However, the LSS-law is complex and not obvious what can be seen as a bad condition and this can lead to difficulties for staff in their work to write deviations and lex Sarah reports.In order to answer the research questions of and issue we have used qualitative research method with semi structured interviews. To analyze the empirical material, the theoretical concepts acting space, knowledge, interaction between individuals and Lipsky´s theoretical concepts about the street-level bureaucracy have been used. The result of the study shows that professionals´ who work within LSS-residents are aware of their obligation to report and that they have knowledge of what a deviation and lex Sarah report is. However, there was an uncertainty among the professionals´ who work within LSS-residents where the limit goes between a deviation and lex Sarah report due to that there is no knowledge and that the LSS-law is complex. Professionals´ who work within LSS-residents highlights that there are both opportunities and difficulties in writing deviations and lex Sarah reports in their work. The opportunities and difficulties the staff reported on are knowledge and education, support from management and work colleagues, the relationship with the manager and work colleagues, the staff's norms and values, resources and quality assure the work.

The aim of this paper is to investigate to what degree the groups in our inquiry work independently. It is a qualitative research, which points to a well–functioning unit, that by definition is not self-governing, but has many traits of self- government. We have reached to the conclusion, that complete self–government does not have to be the best solution, if you want both quality and efficiency. The leader´s ability to acknowledge and to use all the special interests of the group is vital for the groups efficiency. Even when the leader is not present, the unit worked sucsessfully. Much of this can be explained by the many routines, which the staff have created together. Clear roles in the group with distinct responsibilities give many positive effects, such as being the one who knows most within a certain area. The individual person grows with responsibility.

Framför dig har du nu en studie som berör ämnet självbestämmande ur ett personalperspektiv. Studien bygger på en kvalitativ ansats där empirin har samlats in med hjälp av semistrukturerande intervjuer. De frågeställningar som ställs i denna studie är: Hur kan personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning i sitt professionella förhållnings- och arbetssätt ta hänsyn till den enskildes rätt till självbestämmande? När personal och den enskilde har olika åsikter om vad som ska bestämmas för den enskilde, hur utvecklas då rätten till självbestämmande för den enskilde? Vilka normer och värderingar kan bli dominerande från personalens sida när oenighet uppstår mellan personal och den enskilde om vad som ska bestämmas för henom? Det viktigaste resultatet från denna studie är att personalen upplever en svårighet i att den enskilde ska bestämma själv och samtidigt få stöd och hjälp. / In front of you is now a study concerning the subject of self-determination from a perspective of professionals. The study is based on a qualitative approach where empirical data was collected using semi- structuring interviews. The questions posed in this study were: How can staff working with persons with disabilities, in their professional approaches and practices while considering the individuals self-determination? When staff and the individual have different opinions on what to decide in matters concerning the individual, how then develops the autonomy of the individual? What norms and values can become dominating in the professional approach when disagreements arise between staff and the individual about what should be determined for him/her? The key finding from this study is that the staff is experiencing a difficulty in that the individual should decide for yourself while getting support and help.

Syftet med denna studie är att undersöka hur personal på boende enligt LSS upplever sitt handlingsutrymme i förhållande till utmanande beteende. Samt att undersöka vad det är som styr personalens handlande vid olika situationer. Studien belyser stödpersonal på LSS-boendes komplexa yrkesroll. Fokus ligger på motstridande styrande värden som påverkar personalens handlingsmöjligheter. De värden som ligger till grund för denna uppsats är organisationens riktlinjer, individens självbestämmande, samhällets normer samt personalgruppens- och den enskilde arbetarens värderingar. I undersökningen framkommer det att stödpersonalens intention med arbetet är att främja individens levnadsvillkor samt att vara en god arbetare och samhällsmedborgare. Att leva upp till de olika aktörernas krav samtidigt visar sig vara svårt då dessa ofta strider mot varandra. Personalen vilja att vara god i allas ögon leder istället till en känsla av misslyckande och att inte räcka till. Undersökningen grundas på personalens upplevda handlingsutrymme och tar avstamp i etiska och moraliska överväganden. Som stödpersonal gäller det att ständigt reflektera över sitt handlande för att utvecklas i sin yrkesroll. För vems skull handlar personalen? Och vilka konsekvenser kan handlingarna leda till? Dessa frågor dyker upp under studiens gång, uppsatsen lyfter personalens reflektioner över sitt handlingsutrymme och en diskussion kring vad som faktiskt ligger till grund för handlingen. Personalen upplever otydliga riktlinjer och bristandekompetensutveckling. Samtidigt framkommer det att en del riktlinjer, lagar och normer står emot varandra vilket försvårar personalens val av handling. / The aim of this study is to investigate how staff at specially adapted housing by LSSexperiences their room of manoeuvring at challenging behaviour, and to examine theprovocation of the choice of act in specific situations. The study proves the complexity of the profession, and difficulties in work with people with special needs. The focus is on different directorial values in conflict to each other, which affect the personnel scope of actions. The central operators and values of this study are, the guidelines of the organization, the autonomy of the individual, the norms of the society, the valuations of the staff group together with your own appraisal. The study reveals that the staff’s intention at work was to support the patient’s quality of life and at the same time be a good worker, colleague and citizen. The study proves that it is hard for the staff to live up to all requirements because of their discrepancies. The staffs express a wish to be seen as good by all of the involved operators at the same time, which leads to a feeling of failure and insufficient. The survey is based on staff experience of their discretion at challenging behaviour and is formed by ethical and moral considerations. It is important for the staff to constantly reflect over their choice of action to develop in their profession. Questions like “what is the reason of the action?”, “what consequences can the action cause?” “and for who’s sake?” is discussed in the survey. The study shows the staffs images of their scope of actions and reflections about the actually basis for the action. The staffs express unclear guidelines from the organization and lack of education. And it appears that some policies, regulations and standards conflicts with each other, which complicates the staff’s choice of action.

Purpose: The study aims to provide an overall picture of how the staff in housing with special services experience the loneliness of its clients in connection with the Covid-19 pandemic. Method: The empirical study is based on semi-structured interviews in connection with eight assistant nurses who work both at LSS accommodation and outside as accommodation support in their own homes. The study has been examined with thematic analysis within three themes as: the staff´s experiences of the client’s loneliness, the impact of the temporary restrictions on the client’s everyday life and the staff’s opportunities and challenges to counteract/meet loneliness during the pandemic. The study´s empirical data has been interpreted with the support of attachment theory and KASAM.  Results: The results shows that loneliness increased for the clients at the LSS accommodation. Especially in the beginning of the pandemic they found the mandated restrictions to be difficult. The staff found the situation to be challenging, even though no one was proven to be infected by the virus. Only a few had milder symptoms that have led to isolation. The staff experienced that they had a good resource situation and was able to cope with the challenges during the Corona pandemic. There was clear structures and open communications among the staff group. / Syfte: Studien syftar till att ge en samlad bild av hur personalen inom bostäder med särskild service för vuxna upplever ensamheten hos dess klienter i samband med Covid-19 pandemin. Metod: Studiens empiri är baserad på semistrukturerade intervjuer med åtta undersköterskor som arbetar både på LSS-boende samt ute som boendestödjare i det egna hemmet. Studien har granskats med tematisk analys inom tre teman som: personalens upplevelser av klienternas ensamhet, de tillfälliga restriktionernas påverkan på klienternas vardag och personalens möjligheter och utmaningar att motverka/bemöta ensamhet under pandemin. Studiens empiri har tolkats med stöd av anknytningsteorin och KASAM.  Resultat: Resultatet visar att ensamheten har ökat för klienterna på LSS-boendet. Speciellt i början av pandemin upplevde de att det var tufft på grund av bland annat de införda restriktionerna. Personalen tyckte situationen var en utmaning, även om ingen av klienterna hade någon bekräftad smitta utan endast hade symptom av mildare karaktär som ledde till isolering. I slutändan tyckte personalen att de hade haft tillräckliga resurser och har kunnat ta sig an utmaningarna som har tillkommit i samband med pandemin. De upplevde att det fanns tydliga strukturer och öppen kommunikation inom personalgruppen.