Denna studie handlar om attityder och uppfattningar av äldreomsorgen, statustrappan, immanent pedagogik samt skolverkets läroplan. Syftet var att undersöka elever på vård- och omsorgsprogrammets uppfattningar av arbetet inom äldreomsorgen. Studien genomfördes genom en fokusgrupp där fyra elever från vård- och omsorgsprogrammets sista läsår utgjorde studiens respondenter. Fenomenografin som ansats fungerade som en stöttepelare genom de centrala delarna, så som syfte, frågeställning, metod och analys. Fokusgruppens samtal varade under två timmar där två fallbeskrivningar utgjorde underlag för diskussion, datamaterialet transkriberades och analyserades sedan. Resultatet innebar att sju olika uppfattningar hittades, de presenteras i varsin beskrivningskategori där uppfattningen beskrivs. Dessa sju är; ”En plats där livet slutat”, ”att visa respekt skapar värdighet”, ”ett enkelt arbete”, ”inget framtidsyrke”, ”förebilder och positiva erfarenheter stärker vårdyrket”, ”status bidrar till (o)intresse” och ”gymnasieutbildningen har betydelse för yrkesutövandet”. Respondenterna uppfattade inte äldreomsorgen som ett attraktivt framtidsyrke, de menade att vem som helst kunde utföra arbetsuppgifterna och att det var en stor anledning till att de hade andra framtidsplaner.

Det finns vissa beröringspunkter mellan Vård- och omsorgsprogrammet och Barn- och fritidsprogrammet. Likheterna är övervägande och skillnaderna små mellan Barn- och fritidsprogrammet och Vård- och omsorgsprogrammet. Vård- och omsorgsprogrammet är ett yrkesprogram Barn- och fritidsprogrammet är ett yrkesprogram. Branschen anser att en nyanställd personal bör ha med den personliga lämpligheten samt någon form av relevant utbildning. En person som arbetar inom LSS-boendet bör kunna hantera människor samt ha ett handikappmedvetande samt besitta en stor öppenhet för att vilja lära sig.

Matchningen på den svenska arbetsmarknaden är något som har försämrats de senaste årtionden då ungdomar väljer utbildning mer efter intresse än efter arbetsmarknadens behov. Vårdsektorn är en bransch som är i behov av utbildad arbetskraft, därför är vård- och omsorgsprogrammet ett yrkesprogram på gymnasiet som skulle behöva fler sökanden för att matcha arbetsmarknadens behov. Gymnasieskolans vård- och omsorgsprogram visar på mismatch-problematiken, vilket är vad vår studie intresserar sig för. Genom att intervjua elever i årskurs 9 som nyligen gjort sitt val till vård- och omsorgsprogrammet, vill vi som blivande studie- och yrkesvägledare fördjupa förståelsen för elevernas gymnasieval. Syftet med studien är att fördjupa förståelsen för varför elever i årskurs 9 väljer vård- och omsorgsprogrammet på gymnasiet samt undersöka hur eleverna reflekterar över vilka framtida möjligheter de ser. Frågeställningar som studien utgår ifrån följer nedan. Vad har påverkat elevernas val till gymnasieskolans vård- och omsorgsprogram? Vilken kunskap har eleverna om arbetsmarknaden inom vårdsektorn?Vilka framtida möjligheter ser eleverna att de har efter vård- och omsorgsprogrammet?Empirin som ligger till grund för studien har varit kvalitativa intervjuer med sex elever i årskurs 9 på grundskolan. Studiens resultat har analyserats med Patton och McMahons (2014) STF- modell för att förklara förhållandet mellan individen och hens val kan se ut med olika influenser som påverkar. Utöver denna teori har begreppet handlingshorisont använts från Hodkinson och Sparkes (1997). Detta begrepp används för att förklara varför informanterna ser de valmöjligheter som de gör. Huvudresultaten i studien visade på att eleverna valde vård- och omsorgsprogrammet främst för att få varva klassrumsundervisning med arbetsplatsförlagt lärande. Den goda kunskapen om arbetsmarknaden och de många arbetsmöjligheterna eleverna ser är en avgörande faktor till att eleverna väljer vård- och omsorgsprogrammet.

Problemområdet för denna studie grundas i statistik som visar på att en betydande del av elever som har avslutat studier vid en yrkesförberedande gymnasieprogram upplever att utbildningen på ett bristande vis förberedde dem för yrket. Syftet med studien är att undersöka faktorer som påverkar elevers yrkeskompetenser vid yrkesförberedande gymnasieprogram. Som exempel för yrkesförberedande gymnasieutbildningar utgör i studien vård och omsorgsprogrammet och fordons- och transportprogrammet. Genom en sammanställning av vetenskapliga studier, statliga utredningar, myndighetsdirektiv samt offentlig statistik besvaras studiens undersökningsområde genom en litteraturstudie. De anlagda teorierna förklarar individers val, skolorganisationens roll samt gruppmentalitets betydelse för elevers kunskapssyn. Resultatet och slutdiskussionen av studien visar dels på den arbetsplatsförlagda utbildningens vikt för utvecklandet av yrkeskompetens, men ger även en fingervisning av vikten att förankra relevansen av de akademiska ämnena vid vissa yrkesförberedande utbildningar.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka uppfattningar som handledarna har om skolans kunskapskrav, hur kommunikationen mellan skola och arbetsplats fungerar och på vilka grunder yrkesläraren betygsätter eleven. Som yrkeslärare är det många perspektiv att ta hänsyn till och arbetet med arbetsplatsförlagt lärande är komplext. På vilket sätt handledare och yrkeslärare inom APL utgår ifrån likvärdiga kunskapskrav inom vård- och omsorg verkar vara ett outforskat område. Därför kommer denna studie att fokusera på vilken uppfattning handledare har om skolans kunskapskrav, vilka rutiner som används för att föra över information mellan skola och APL samt om handledarna har några förslag hur informationsöverföring mellan de olika verksamheterna kan förbättras. Resultatet visar att trots att handledarna både har erfarenheter och kunskaper så upplevde de flesta att de inte har tillräckliga kunskaper om skolans kunskapskrav och de är osäkra om vad de ska lära ut samt vad som ska bedömas. I dagsläget finns fungerande rutiner för informationsöverföring mellan handledare och yrkeslärare där de använder sig av trepartssamtal, arbetsplatsbesök, digital loggbok, checklistor, bedömningsformulär, mail, SMS och telefonsamtal. Något som handledarna lyfter i intervjuerna som skulle förbättra informationsöverföringen mellan verksamheterna är att yrkesläraren och handledaren träffas innan eleven kommer ut på APL. Då skulle de tillsammans kunna prata ihop sig, gå igenom APL-pärmen med information som eleven har med sig ut på APL och få tydligare instruktioner om vad som krävs av dem som handledare.

Denna empiriska studie redogör för hur matematiklärare och elever vid vård- och omsorgsprogrammet beskriver synliggörandet av matematikens betydelse i elevernas kommande yrkesliv. Studien bygger på litteraturstudien ”Varför ska man kunna det här?” – en litteraturstudie om undervisningsmetoder i matematik på yrkesprogram. Studien baseras dels på tre matematiklärares beskrivningar av bedriven matematikundervisning, dels på 45 elevers beskrivningar av hur de uppfattar den givna matematikundervisningen. Beskrivningarna erhölls genom kvalitativa intervjuer med matematiklärarna samt genom en enkätundersökning vilken besvarades av eleverna. Intervjusvaren transkriberades och analyserades med hjälp av en tematisk analys medan enkätsvaren sammanställdes i bland annat stapeldiagram och jämfördes med matematiklärarnas beskrivningar. Ur den tematiska analysen lokaliserades både beskrivningar av karaktärsövergripande och icke karaktärsövergripande undervisning. Samtliga lärare beskriver att icke karaktärsövergripande undervisning används i större utsträckning och då främst i form av lärarledd genomgång följt av individuell räkning i matematikbok. När lärarna redogör för vad som påverkar val av undervisningsmetod ges beskrivningar av exempelvis tids- och materialbrist, ej etablerade lärarsamarbeten, skolledningens ansvar samt elevers inställning till matematik. I elevenkäten framgår att 40 % av eleverna beskriver matematik som nödvändigt i någon utsträckning i kommande yrkesliv. Cirka 46 % av eleverna beskriver att de inte får kunskap om detta på matematiklektionerna. / This empirical study describes how mathematic teachers and students in the health and social care vocational program describe the visibility of the importance of mathematics in the students’ future careers. The study is based on the literature study “Why do we have to know this?” – a literature review of teaching methods in mathematics in vocational education. The study is based partly on descriptions from three mathematic teachers regarding their teaching, and partly on descriptions from 45 students of how they perceive their teaching. The descriptions were obtained through qualitative interviews with the teachers and through a survey which was answered by the students. The interviews were transcribed and analyzed using a thematic analysis, while the questionnaire was compiled in, for example, bar graphs and compared with the descriptions of the mathematics teachers. From the thematic analysis, descriptions of subject integrated methods and non-subject integrated methods were identified. All teachers describe that non-subject integrated methods were used mainly in the form of teacher-led lessons followed by individual work in the book. When the teachers report on what influences the choice of teaching method, descriptions of, for example, lack of time and material, un-established teacher collaborations, the responsibility of the school management and students' attitude to mathematics are given. The student survey shows that 40 % of the students describe mathematics as necessary to some extent in their future career. Approximately 46 % of the students describe that they are not taught this in the mathematic classroom.

Det övergripande syftet med denna studie var att beskriva, tolka och förstå vårdlärares upplevelse av att arbeta med distansundervisning på vård- och omsorgsprogrammets vuxenutbildning. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjuundersökning med hermeneutiskt perspektiv. I resultatet framkom nio metaforer som konkretiserar vårdlärarnas upplevelse av arbetet. Metaforerna gestaltar distansformens betydelse för vårdlärarna och visade att vårdlärarna upplevde den egna erfarenheten som ett oumbärligt didaktiskt verktyg. Vårdlärarnas personliga egenskaper var av större betydelse än de tekniska hjälpmedlen. Vikten av att etablera en personlig relation med den studerande och att stötta och stärka den studerandes självkänsla förstods som centralt i vårdlärarnas arbete. Både det webbaserade samtalet och det fysiska mötet samt snabb återkoppling bidrog till att etablera en personlig relation, vilket främjar lärandet. Svagheter med distansformen var när språket inte räckte till, när den studerande hade begränsad studievana, brist på erfarenhet av vård- och omsorgsarbete samt tidsbrist. De flesta av vårdlärarna hade genomfört sina egna vårdlärarstudier på distans. Vårdlärarnas förförståelse, kompetens i flera ämnen med lång och bred yrkeserfarenhet, ett tydligt mål i form av en hög vård- och omsorgskvalitet, samt ett starkt intresse för att den studerande skulle lyckas, gjorde arbetet som distanslärare meningsfullt och betydelsefullt för de studerandes kunskapsutveckling. / The overall aim of this study was to describe, interpret and understand nursing assistant teachers’ experience of working with distance learning for adult students within health and social care education. The study was conducted as qualitative interviews with hermeneutic theoretical perspective. The result indicated nine metaphors that concretize nursing assistant teachers’ perception of their work. The metaphors show the meaning of the distance learning for the teachers and that they regarded their own experience as an indispensable didactic tool. Nursing assistant teachers’ personal characteristics were more important than the technical aids. The importance of establishing a personal relationship with the student, to support and enhance the student's self-esteem were understood as central to the teachers work. Both the web-based conversation and the physical meeting along with rapid feedback helped establish a personal relationship, which promotes learning. Weaknesses in the distance form was when the language was insufficient, when students had limited study habits, lack of experience of care work and lack of time. Most of the nursing assistant teachers had themselves experience of distance learning from their own studies. Nursing assistant teachers’ pre-understanding, expertise in several subjects with extensive professional experience, a distinct aim to higher health-care quality, as well as a strong interest to see the students succeed, made the distance teacher role meaningful and important for the development of the students’ knowledge.

Syftet med denna studie är att genom en kvalitativ studie undersöka och analysera vilka faktorer och motivationer som påverkat elever vid vård- och omsorgsprogrammet i deras val av studier. De faktorer som undersökts är; lön, utvecklingsmöjligheter, att hjälpa människor/arbeta med människor, syn på yrket, arbetsmiljö och arbetsförhållanden, sociala faktorer: familjen, vänner etc., mobilitet/geografisk närhet, generationsfaktorn, samt anställningstrygghet. Dessa har sedan analyserats utifrån teorier rörande motivation, socialpsykologiska aspekter, sociala faktorer och teorier rörande generationen respondenterna återfinns inom. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer av fem stycken informanter i årskurs två på vård- och omsorgsprogrammet vid en gymnasieskola på en mindre ort i Sveriges inland. Resultatet av studien visar att valet av studier är en komplex situation där eleverna delvis gör ett medvetet val men samtidigt påverkas indirekt av en rad olika faktorer. Vissa faktorer utmärker sig mer än andra såtillvida att eleverna själva framhöll dessa som mer motiverande. Således tycks den huvudsakliga anledningen till eleverna valt att läsa vård- och omsorgsprogrammet vara viljan att hjälpa andra människor. Även möjligheten till utveckling framhölls som viktig. En faktor eleverna själva hävdar vara oväsentlig men som vid en närmare studie av empirin finns som ett återkommande mönster är de sociala faktorerna. Eleverna har föräldrar, släktingar och vänner som arbetar/har arbetat inom yrket och lever på en ort där yrkesvalen är något begränsade.