Denna empiriska studie redogör för hur matematiklärare och elever vid vård- och omsorgsprogrammet beskriver synliggörandet av matematikens betydelse i elevernas kommande yrkesliv. Studien bygger på litteraturstudien ”Varför ska man kunna det här?” – en litteraturstudie om undervisningsmetoder i matematik på yrkesprogram. Studien baseras dels på tre matematiklärares beskrivningar av bedriven matematikundervisning, dels på 45 elevers beskrivningar av hur de uppfattar den givna matematikundervisningen. Beskrivningarna erhölls genom kvalitativa intervjuer med matematiklärarna samt genom en enkätundersökning vilken besvarades av eleverna. Intervjusvaren transkriberades och analyserades med hjälp av en tematisk analys medan enkätsvaren sammanställdes i bland annat stapeldiagram och jämfördes med matematiklärarnas beskrivningar. Ur den tematiska analysen lokaliserades både beskrivningar av karaktärsövergripande och icke karaktärsövergripande undervisning. Samtliga lärare beskriver att icke karaktärsövergripande undervisning används i större utsträckning och då främst i form av lärarledd genomgång följt av individuell räkning i matematikbok. När lärarna redogör för vad som påverkar val av undervisningsmetod ges beskrivningar av exempelvis tids- och materialbrist, ej etablerade lärarsamarbeten, skolledningens ansvar samt elevers inställning till matematik. I elevenkäten framgår att 40 % av eleverna beskriver matematik som nödvändigt i någon utsträckning i kommande yrkesliv. Cirka 46 % av eleverna beskriver att de inte får kunskap om detta på matematiklektionerna. / This empirical study describes how mathematic teachers and students in the health and social care vocational program describe the visibility of the importance of mathematics in the students’ future careers. The study is based on the literature study “Why do we have to know this?” – a literature review of teaching methods in mathematics in vocational education. The study is based partly on descriptions from three mathematic teachers regarding their teaching, and partly on descriptions from 45 students of how they perceive their teaching. The descriptions were obtained through qualitative interviews with the teachers and through a survey which was answered by the students. The interviews were transcribed and analyzed using a thematic analysis, while the questionnaire was compiled in, for example, bar graphs and compared with the descriptions of the mathematics teachers. From the thematic analysis, descriptions of subject integrated methods and non-subject integrated methods were identified. All teachers describe that non-subject integrated methods were used mainly in the form of teacher-led lessons followed by individual work in the book. When the teachers report on what influences the choice of teaching method, descriptions of, for example, lack of time and material, un-established teacher collaborations, the responsibility of the school management and students' attitude to mathematics are given. The student survey shows that 40 % of the students describe mathematics as necessary to some extent in their future career. Approximately 46 % of the students describe that they are not taught this in the mathematic classroom.