Syftet med uppsatsen var att undersöka och analysera de möjligheter och hinder som några yrkesämneslärare på Fordons- och transportprogrammet upplevde med ämnesintegrerad undervisning. Fokus låg på för- och nackdelar för elevernas lärande och förberedelse inför yrkeslivet. Vidare undersöktes hur ämnesintegrationen, som yrkesämneslärarna hade erfarenhet av, var strukturerad och vilka utvecklingsmöjligheter yrkesämneslärarna ansåg att ämnesintegration hade. Ämnesintegration definierades här som ett medvetet arbetssätt, där mer än en kurs och en lärare var involverad och kursmål från flera kurser bedömdes. Undersökningen genomfördes som en kvalitativ studie med intervjuer av sex yrkesämneslärare på Fordons- och transportprogrammet som arbetade på samma gymnasieskola. Sammanfattningsvis visade studien att deltagande yrkesämneslärare ansåg att ämnesintegration var ett bra arbetssätt för att ge eleverna möjligheter att utvecklas kunskapsmässigt och förberedas inför yrkeslivet. Dock var deltagande yrkesämneslärare tveksamma beträffande den struktur skolan arbetade efter, en struktur som var baserad på de gymnasiegemensamma ämnena. De upplevde att detta medförde att eleverna eventuellt inte tillgodogjorde sig de fördelar som brukar lyftas fram med ämnesintegration. De såg en positiv utvecklingspotential för skolan med en genomarbetad ämnesintegrerad profil. Studien visade även att det fanns områden som skolan behövde utveckla för att ämnesintegration skulle bli ett framgångsrikt koncept, exempelvis att överbrygga olikheter mellan yrkesämneslärare och ämneslärare samt satsa på kompetensutveckling.

Problemområdet för denna studie grundas i statistik som visar på att en betydande del av elever som har avslutat studier vid en yrkesförberedande gymnasieprogram upplever att utbildningen på ett bristande vis förberedde dem för yrket. Syftet med studien är att undersöka faktorer som påverkar elevers yrkeskompetenser vid yrkesförberedande gymnasieprogram. Som exempel för yrkesförberedande gymnasieutbildningar utgör i studien vård och omsorgsprogrammet och fordons- och transportprogrammet. Genom en sammanställning av vetenskapliga studier, statliga utredningar, myndighetsdirektiv samt offentlig statistik besvaras studiens undersökningsområde genom en litteraturstudie. De anlagda teorierna förklarar individers val, skolorganisationens roll samt gruppmentalitets betydelse för elevers kunskapssyn. Resultatet och slutdiskussionen av studien visar dels på den arbetsplatsförlagda utbildningens vikt för utvecklandet av yrkeskompetens, men ger även en fingervisning av vikten att förankra relevansen av de akademiska ämnena vid vissa yrkesförberedande utbildningar.

Andelen tjejer på Fordons- och transportprogrammet har mer än fördubblats under en tioårs period. Nyfikenhet väcktes över vad det är som gör att tjejer väljer ett gymnasieprogram med en manlig könsstämpel och hur de upplever sitt utbildningsval i förhållande till traditionella könsnormer. Den här studien syftar till att beskriva och analysera tjejers val till det manligt dominerade Fordons- och transportprogrammet. Som undersökningsmetod har vi använt oss av en kvalitativ metod där åtta tjejer på Fordons- och transportprogrammet mot inriktningen transport i årskurs 2 har intervjuats. För att analysera vårt empiriska material har begreppen modellinlärning, habitus, handlingshorisont, realistisk, normer och attityder tillämpats som teoretisk utgångspunkt. Resultatet och analysen av intervjuerna visar att tjejer sökte till programmet utifrån intresse, för att få ett arbete direkt efter avslutad gymnasieutbildning samt att de genom släkt och vänner kommit i kontakt med fordonsbranschen som unga. Att de tidigt kommit i kontakt med branschen kan vara en anledning till att de såg programmet som ett möjligt utbildningsalternativ. De tjejer som intervjuats tycker även det är skönt med få tjejer på utbildningen och att de inte bryr sig om att de bryter mot traditionella könsnormer. De vill vara annorlunda och uppskattar de positiva attityder de får från omgivningen genom att vara tjej på ett manligt könsstämplat program.