Andelen tjejer på Fordons- och transportprogrammet har mer än fördubblats under en tioårs period. Nyfikenhet väcktes över vad det är som gör att tjejer väljer ett gymnasieprogram med en manlig könsstämpel och hur de upplever sitt utbildningsval i förhållande till traditionella könsnormer. Den här studien syftar till att beskriva och analysera tjejers val till det manligt dominerade Fordons- och transportprogrammet. Som undersökningsmetod har vi använt oss av en kvalitativ metod där åtta tjejer på Fordons- och transportprogrammet mot inriktningen transport i årskurs 2 har intervjuats. För att analysera vårt empiriska material har begreppen modellinlärning, habitus, handlingshorisont, realistisk, normer och attityder tillämpats som teoretisk utgångspunkt. Resultatet och analysen av intervjuerna visar att tjejer sökte till programmet utifrån intresse, för att få ett arbete direkt efter avslutad gymnasieutbildning samt att de genom släkt och vänner kommit i kontakt med fordonsbranschen som unga. Att de tidigt kommit i kontakt med branschen kan vara en anledning till att de såg programmet som ett möjligt utbildningsalternativ. De tjejer som intervjuats tycker även det är skönt med få tjejer på utbildningen och att de inte bryr sig om att de bryter mot traditionella könsnormer. De vill vara annorlunda och uppskattar de positiva attityder de får från omgivningen genom att vara tjej på ett manligt könsstämplat program.

Islam framställs ofta som en negativ och våldsam religion på sociala medier och i massmedier. Medierapporteringen kring islam är generellt stor, men material om normbrytare brister i relation till den stora mängd artiklar. Vilket gör att de försvinner i mängden. Syftet är att redogöra för hur medierapporteringen i dagstidningar ser ut gällande islamiska normbrytare. En kvalitativ studie med en kritisk diskursanalys med inslag av en feministisk teoribildning har använts. Islam framställs som en splittrad religion med förtryck mellan muslimerna. Det är tydligt att Koranen kan tolkas både på ett traditionellt sätt och på ett modernt sätt. Normbrytarna arbetar med moderna tolkningar av Koranen. Artiklarna är överlag skrivna på ett positivt sätt. Normbrytarna är utvalda för att de arbetar med ett reformarbete för att islam ska bli accepterad i västvärlden som något annat än en terror-religion. Sätten de arbetar på skiljer sig åt, men har ändå likheter. Sherin Khankan och Mariammoskén lyfter kvinnliga imamer och kvinnans rätt i samhället genom att bland annat skapa ett äktenskapskontrakt och bevilja muslimska skilsmässor. Seyran Ates och Ibn-Rushd-Goethe-moskén jobbar för att skapa en liberal plats där kvinnor och män är jämlikar samtidigt som hon är en känd aktivist när det kommer till kvinnliga rättigheter. Ludovic-Mohamed Zahed jobbar för att skapa en plats där män och kvinnor kan be tillsammans, oavsett om de är homosexuella eller heterosexuella. När det kommer till artiklarna är den genomgående diskursen att arbeta mot den traditionella tolkningen av islam. Detta för ett islam där fler ska kunna känna sig välkomna. Det finns flertalet tydliga diskurser. Dessa handlar främst om att arbeta för jämlikhet, rättigheter och allas rätt att vara den de är och tro på vad de vill. Det ord som framstår som den tydligaste diskursen är fredlig vilket förekommer i flera av artiklarna.