Syftet med den här kvalitativa studien är att öka förståelsen kring förskollärares vardagliga möten med barn i situationer som upplevs som utmanande, genom att förskollärare får beskriva och berätta deras egna möten genom intervjuer. Det studien uppmärksammade genom informanternas berättelser är att de upplever att de agerar mycket med sina känslor i mötet med barnen vilket resulterar till arga tonfall. Den tidigare forskning påvisar att förskollärare är oförberedda på hur de ska möta barn i situationer som blir utmanande. Forskningen urskiljer att anledningen till de arga tonfallen är att situationen blir pressad och att de inte förstår deras egna samt barnets agerande i mötet. För att öka förståelsen för komplexiteten i dessa möten har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer för att få en djupare förståelse kring fenomenet. Studien har analyserats utifrån en hermeneutisk ansats där vi vidare tolkat materialet utifrån den hermeneutiska cirkeln samt en narrativ analysmetod där informanternas berättelser har legat till grunden för det som analyserats. Vi har utifrån resultatet kunnat urskilja en rad olika aspekter som kan öka förståelsen för mötena. Bland annat att vuxna behöver lugna sitt tonfall när de bemöter barnet. Studiens resultat visar på att om förskollärare bemöter barnet genom att höja rösten får de samma respons tillbaka ifrån barnet. Resultatet presenterar också vikten i att försöka förstå varför mötet blir utmanande men framförallt reflektera över sitt eget tankesätt och synsätt. Slutsatsen blir således att vi kan se många olika dimensioner i mötet med utmanade barn som kan bli avgörande för alla inblandade.

I och med att covid-19 har påverkat så stora delar av vårt samhälle kan även projektledares problem och utmaningar ha förändrats och därmed också de förutsättningar de arbetar under. Syftet med studien är att undersöka hur projektledare upplever och hanterar problem och utmanande situationer, dvs. situationer som upplevs överstiga individens förmågor eller kunskaper, samt hur extrema händelser såsom covid-19 påverkar detta. Genom att kartlägga hur individer hanterar stressfulla situationer kan organisationer arbeta preventivt gällande brister i projektledares arbetsmiljö. Studien kan därmed användas som ett underlag för utveckling av projektledares arbetsmiljö.                       I studien har tio projektledare med minst fem års erfarenhet av projektledning intervjuats. Utifrån deras svar har fem teman utkristalliserats. Det första temat handlar om respondenternas egen påverkan på hanteringen av problem och utmanande situationer. Andra temat beskriver vilket stöd respondenterna lyfter som betydelsefullt. Tredje temat visar på respondenternas behov av verktyg i sitt arbete medan det fjärde handlar om vikten av att arbeta preventivt som projektledare. Sista temat innefattar en beskrivning av hur respondenterna upplever problem och utmaningar inom projekt under covid-19. Studien visar att projektledare ser problem och utmanande situationer som en naturlig del av projektarbete och som något som behöver hanteras. De använder sig av en kombination av problemfokuserade och känslofokuserade copingstrategier, där fokus ligger på att lösa orsaken till den uppkomna situationen. Ledarskap påverkar hur projektledare upplever och hanterar problem, liksom tillgången till och hur användandet sker av olika verktyg såsom projektmodeller och strukturer. Projektledarnas egna kunskaper, erfarenheter och egenskaper har också betydelse för upplevelsen och hanterandet av problem.  De utmaningar som uppstått inom projektarbetet med anledning av covid-19 har funnits även tidigare, men har på grund av att arbetet främst bedrivits via digitala kommunikationsmedel intensifierats. Även positiva effekter av pandemin lyfts upp såsom ökad effektivitet i arbetet, minskat resande samt ökad problemlösningsförmåga och kreativitet.

Kunskapsbidrag Studien visar på förskollärares uppfattningar om barn med utmanande beteende och vilka strategier och arbetssätt de har i mötet med barn med utmanande beteende. Vidare behandlar studien specialpedagogens roll i förskolan och hur förskollärare uppfattar specialpedagogens roll i det proaktiva arbetet och utvecklingen av en inkluderande lärmiljö. Syfte Syftet är att bidra med kunskap om förskollärares tankar kring utmanande situationer i förskolan samt hur de beskriver sitt arbete, förhållningssätt och bemötande av barn i utmanande situationer. Vidare syftar undersökningen till att belysa hur förskollärarna ser på specialpedagogens roll i det proaktiva arbetet och i att skapa en inkluderande lärmiljö. Frågeställningar - Hur beskriver förskollärarna sin syn på barn med utmanande beteende i verksamheten? - Vilka strategier och förhållningssätt ser förskollärarna som viktiga i arbetet med barn som utmanar? - Vilken roll ser förskollärarna att specialpedagogen kan ha i förskolans arbete med barn med utmanande beteende? Teori Studien tar avstamp i de specialpedagogiska perspektiven, relationellt perspektiv och kategoriskt perspektiv för att synliggöra perspektiven i förhållningssättet med barn med utmanande beteende. Det systemteoretiska synsättet med Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori som grund har varit viktigt i studien för att belysa de olika nivåernas påverkan för barn med utmanande beteende. Metod Studien tar en fenomenologisk ansats eftersom syftet är att undersöka kunskapsområdet kring barn som utmanar. Det empiriska underlaget har samlats in med kvalitativa intervjuer med fem förskollärare från tre olika förskolor. 4 Resultat Resultatet visar på att det finns en förhållandevis samstämmig bild av hur förskollärarna upplever utmanande situationer och vad som ligger till grund för att dessa uppkommer. Förskollärarna intar till stor del ett relationellt perspektiv i förhållningssättet i situationer där barnen utmanar. I situationer som påverkas av stress och organisatoriska faktorer intar de ett mer kategoriskt perspektiv. Förskollärarna menar att det till viss del saknas kompetens i mötet med barn med utmanande beteende. De uttrycker att de vill samarbeta mer med specialpedagog för att höja kompetensen och att hitta nya vägar och synsätt i arbetet. I det förebyggande arbetet och i utvecklingen av lärmiljöer ser de gärna att specialpedagoger är delaktiga, vilket de inte är i dagsläget. Implikationer Kompetensen kring barn i utmanade situationer i förskolan är många gånger inte tillräcklig. Förskolorna bidrar inte med kompetensutveckling kring området i den mån som förskollärarna önskar och efterfrågar. Genom samarbete med specialpedagog skulle det vara möjligt för personalen att få mer kunskap i sitt arbete med situationer där barnen utmanar. Specialpedagogens roll i förskolan är oftast reaktiv vilket innebär att de bidrar med sin kompentens när problemet redan uppstått. Det finns ett behov av en utökad samverkan mellan förskolan och specialpedagogen. I det förebyggande arbetet och i utvecklande av inkluderande lärmiljöer behöver specialpedagogen vara synlig och bidra med kompetens. Nyckelord Förebyggande arbete, förhållningssätt, specialpedagogik, systemteori, utmanande situationer.

Föreliggande studie avser att belysa olika diskurser om barn i förskolan i relation till utmanande situationer samt den makt som utspelar sig i relationer mellan pedagog och barn. Makt kan utspela sig genom det uppdrag som pedagoger i förskolan har, att genom styrning och vägledning forma barn för att anpassas till samhällets normer och värderingar. Syftet med studien är att undersöka hur makt kommer till uttryck i samtal med pedagoger som med sina berättelser redogör för olika utmanande situationer som kan komma att uppstå i förskolans verksamhet. De forskningsfrågor som studien avser att besvara är: Vilka olika diskurser om barn kan urskiljas i pedagogers berättelser om utmanande situationer i förskolan? Hur kommer makt till uttryck i pedagogers berättelser om utmanande situationer i förskolan? Studien utgår från Foucaults maktperspektiv och begrepp som diskurs, makt, disciplinering och normalisering används som analysverktyg för empirin. Studiens empiri består av intervjuer med fem pedagoger som är verksamma inom förskolan. Föreliggande studies resultat påvisar att samtliga intervjuade pedagoger väljer att avstå den diskurs om utmanande beteende i förskolan som presenteras i de olika intervjuerna. Pedagogerna väljer istället att bredda diskursen och skapa nya diskurser där pedagogers förhållningssätt och den sociala konstruktion som barnet befinner sig i inkluderas. I resultatet uppmärksammades en krock mellan diskursen om barn där varje barn ska få bibehålla sin egen identitet och diskursen om barn som ska följa samhällets normer. Slutsatsen av det som framkom i studiens resultat är att de olika maktnätverk som utspelar sig i förskolan inte är statiska utan de konstrueras och reproduceras i alla relationer, såväl hos pedagoger som barn