Mätningar visar att andraspråkselever presenterar sämre i matematik jämfört med förstaspråkselever samt att textuppgifter är den största svårigheten inom matematik hos andraspråkselever. Denna studie syftar till att undersöka hur lärare beskriver och motiverar sitt arbete med matematiska textrika uppgifter för att främja andraspråkselever i matematik. För att besvara studiens forskningsfrågor har en kvalitativ ansats gjorts, som består av ickedeltagande observationer och semistrukturerade intervjuer med fem lärare. Utifrån studiens empiri som framkom i undersökningen utfördes tematisk analys. Teorierna som används för att analysera datamaterialet är mediering, kommunikation och stöttning som kännetecknas under det sociokulturella perspektivet samt translanguaging och pedagogisk ämneskunskap.Resultatet i studien visade att lärare använder sig huvudsakligen av bildstöd, förkortning av textrika matematikuppgifter samt muntlig förklaring av svåra ord och begrepp. Däremot används translanguaging i betydligt mindre uträckning. Resultatet visade också att lärare motiverar sina val av arbete med textrika uppgifter baserat på sina tidigare erfarenheter samt hur väl lärare känner till eleverna och deras utmaningar. Slutsatsen som dras är att lärare hellre väljer att själva förklara textrika matematikuppgifter på olika sätt än att använda sig av elevernas modersmål som resurs på grund av ovisshet om den pedagogiska verktygen samt råder det enspråkighetsnorm bland en del lärare.

De senaste årens forskning har tydligt visat på elevers svårigheter att utveckla begreppsförståelse inom ämnesområdet genetik. I denna studie har jag valt att intervjua lärare i några svenska gymnasieskolor för att undersöka om de identifierar samma problem med genetikundervisningen som finns dokumenterade i forskningslitteraturen samt hur de arbetar för att eleverna skall nå uppsatta kunskapsmål. De intervjuade lärarna bekräftar samtliga av de huvudproblem som forskningslitteraturen utpekar. Eleverna har svårt att utveckla begreppsförståelse inom den grundläggande genetiken. Detta leder bland annat till en mycket begränsad förmåga att, på basis av genetisk kunskap, ta ställning i frågor som rör gentekniska metoders tillämpningar. Avslutningsvis diskuteras möjligheterna att använda formativ utvärdering och att arbeta med autentiska problem för hjälpa och motivera eleverna.

Abstrakt Syftet med denna studie är att undersöka läxors betydelse i undervisningsprocessen ur NO-lärares perspektiv. Studien lyfter fram läxors syfte när lärarna använder sig av läxor för elevers lärande och kunskapsutveckling. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fem naturvetenskapliga -lärare samt vetenskaplig forskning, på både engelska och svenska. Syftet uppnås genom att besvara följande frågeställningar; Vad är läxors betydelse i förhållande till undervisning? I vilka syften ger lärare läxor? Vad tar lärare hänsyn till när de använder sig av läxor? För övrigt undersöks anledningen till att varför vissa pedagoger väljer att arbeta eller inte inkludera med läxor i undervisningen.  Uppsatsen teoretiska del utgår ifrån didaktisk aspekt om lärande, sociokulturell teori, pragmatisk teori och kognitiv teori för att bidra till förståelse om varför lärare använder sig av läxor. Majoriteten av dagens förhållningssätt till läxor tyder på att det tar en stor plats i undervisningen, trots att den inte regleras i skolans styrdokument. Däremot påverkas lärarens användning av läxor i undervisningen av olika faktorer som exempelvis undervisningens förhållningssätt i skolan, lärarens tillvägagångssätt, läxornas användbarhet i förhållande till undervisningen och elevens förutsättningar för mottaglighet och motivation. Slutligen visade studien att läxor bland annat används för att befästa kunskap, öka förståelse hos elever, träna elever på att hitta svar och att det förbättrar deras studieresultat och utvecklingspotential.

Omfattande forskning finns på hur rektorer och lärare kan arbeta för att främja nyanlända elevers lärande och utveckling samt skapa en inkluderande skola för alla. Däremot är ett outforskat område specialpedagogiska insatser för nyanlända elever. Denna studie undersöker hur arbetsfördelningen mellan olika skolprofessioner i skolorna ser ut. Överlappar yrkesrollerna varandra? Underminerar rollerna varandra, utifrån Hughes (1958) och Abbotts (1988) professionsteoretiska perspektiv? Studiens syfte är att öka kunskapen om hur olika professioner i skolan reflekterar kring sitt ansvar i samband med mottagande av nyanlända elever i årskurs 7–9 i förberedelseklass (FBK) eller direktplacering. Frågeställningarna är följande: 1) Hur beskrivs organisationen av mottagandet av nyanlända elever av tre olika professioner i skolan? 2) Hur uppger de olika professionerna att de skapar förutsättningar för nyanlända elever att utveckla språk, sociala relationer och kunskaper i skolverksamhet? 3) Hur beskriver de olika professionerna sitt professionsansvar för att skapa inkluderande lärmiljöer för nyanlända elever? och 4) Vilken mottagningsmodell beskriver professionerna som den mest gynnsamma för nyanlända elever? Studiens intervjuer analyseras med hjälp av tematisk analys och utgår från fyra befintliga arbetsområden för respektive yrkesprofession: 1) placering av nyanlända elever, 2) förutsättningar för skapandet av elevers sociala relationer, 3) kopplingen mellan språk- och kunskapsutveckling, samt 4) att konstruera inkluderande lärmiljöer. Utifrån respondenternas utsagor kan studiens resultat visa att det endast är SVA-lärare, modersmålslärare och studiehandledare som arbetar med nyanlända elevers utveckling för skolframgång. Rektorer styr verksamheten medan specialpedagoger arbetar med elever i behov av särskilt stöd. Studiens slutsats påvisar fördelar och nackdelar med mottagningsmodellerna FBK och direktplacering där respondenternas perspektiv på vilken modell som är den mest gynnsamma för nyanlända elever skiljer sig åt. Rektorer och SVA-lärare anser mottagningssystemet i den egna skolan vara det mest gynnsamma för nyanlända elever. Specialpedagogerna anser, oavsett mottagningssystem på skolan de arbetar på, att man bör sträva efter FBK för nyanlända elever. Specialpedagoger avviker från rektorer och SVA-lärare och menar att de inte arbetar med nyanlända elever om de inte påvisar behov av särskilt stöd.

Creative spaces, or makerspaces, is an emerging and global phenomenon in libraries. The aim of this study is to examine the objectives that underlie the creative spaces in Australia, expressed by library professionals, as well as the purposes they fulfil in the library context. The material is derived from seven in-depth interviews with staff working with creative spaces at three public and one state library. Additionally, one observation was conducted in the creative space at each of these libraries. “The four spaces model”, created by Danish researchers Henrik Jochumsen, Casper Hvenegaard Rasmussen and Dorte Skot-Hansen, comprises the study's theoretical framework. According to the model, the library's objective is to support the goals: experience, involvement, empowerment and innovation. The library spaces, in which the goals should be supported, are the inspiration space, the learning space, the meeting space and the performative space. The study shows that the most distinct objectives of the creative spaces are experience and empowerment. Involvement and innovation are also present, but not as prominent. Further, the study shows that the purposes fulfilled by the creative spaces places them within the learning space and the meeting space, and to some degree in the inspiration space and the performative space. Findings reveal that creative spaces support STEM-based (science, technology, engineering and maths) learning and digital literacy through both collaborative and individual learning. The learning takes place in informal settings where play is a significant factor. The creative spaces function as “high-intensive” meeting places for the local community, and the library professionals highlight the importance of the social aspects of the creative spaces. This is a two years' master’s thesis in Archive, Library and Museum studies.

This thesis examines library managers' attitude to the composition of the library workforce and their perceived resources and power to promote a library workforce which better represents the community in which it operates. What do the managers consider causes this composition and what changes do they find possible to implement in the future. The method used for collecting the material was e-mail and telephone interviews. The material is analyzed mainly through Taylor Cox' theories about the multicultural organization in which Cox demonstrates the positive impact that cultural heterogeneity has at a workplace by creating non-discriminatory effective organizations in which people from all different socio-cultural backgrounds are included. Some intersectional theory and related research also form the basis for the analysis. The results show that managers are very much aware of the problem of an overly homogeneous library workforce. They express that diversity needs to increase in all public institutions for it to take place in a library context. They also believe that the most limiting factor of the ability to conduct successful diversity efforts is a lack of resources, time and budget. There is a widespread perception among the managers that a change in recruitment strategies must be implemented in order to overcome the homogeneity. The thesis further highlights a couple of managers' lack of sufficient diversity knowledge. Without the relevant knowledge among managers, one can not expect diversity strategies to be formulated adequately or implemented satisfactorily. Although the managers claim an eagerness to make a change, there is a lack of practical suggestions on which to act in their responses. However, it is not solely in the library managers' hands to improve the current situation, it requires everyone with influence on this issue to make it prioritized. This is a two years master’s thesis in Archive, Library and Museum studies.

The aim of this two years master thesis in Library and Information Science is to examine how librarians and library managers in the three Stockholm suburbs of Alby, Fisksätra and Rinkeby think and reason about the role of public libraries in the integration process. The aim is also to examine whether their perception differ from that of local politicians at the municipal level. The theoretical framework is Marianne Andersson and Dorte Skot-Hanses model for analysis of the local library profile, and Jose Alberto Diaz theory on the integration process. The method used is qualitative interviews. The interviews were recorded and the content was analyzed using qualitative content analysis.  The results of this study show that the library services in the three suburbs, rather than being stipulated by the legal demand for special services towards immigrants, are based on the needs of the local population. Since a majority of the populations in the three suburbs are of foreign origin, no specific conceptual apparatus (such as immigrant) is required. Furthermore, the study shows no significant differences between library personnel and local politicians in their perception of the public librarys role in the integration process. There were, however, in the case of Fisksätra, different views expressed concerning the primary purposes of the local library.  According to Diaz model of the integration process, the library primarily plays a role in the social, communicative and personal integration dimension. All of the library's four roles (identified by Andersson and Skot-Hansen  as a cultural centre, a knowledge centre, an information centre and a social centre) are of importance for the integration, but the roles sometimes compete, indicating a lack of sufficient economic and human resources.

Titel: Förklaringar till varför ersättning till VD och styrelse är olika - En studie om ersättningars form och funktion. Bakgrund: Ersättning till VD är generellt sätt högre än den ersättning en styrelse erhåller. Vi ämnar studera varför ersättningarna mellan organen skiljer sig åt i den utsträckning de gör och vad det kan bero på. Syfte: Förklara varför ersättningarnas form och funktion skiljer sig åt mellan VD och styrelse. Metod: Utgå från tidigare forskning och genomföra statistiska analyser av kontrollvariabler, för att sedan studera hur resultaten i testerna förändras när vi tillför våra egna variabler, som mäter skillnader i uppgifter hos VD och styrelse, och observera ifall signifikanta samband till ersättningarna kan utläsas. Resultat: Utifrån våra statistiska tester erhöll vi ett positivt signifikant samband med hur VD:ar har yttrat sig i VD-breven i årsredovisningarna, och VD:ns rörliga ersättning. Vilket visar på att en specifik uppgift för VD genererar en högre ersättning till denne. Detta tyder på att en skillnad i uppgifter mellan organen VD och styrelse, kan förklara varför det finns nivåskillnader i ersättningarna till de båda organen. Vidare kunde inga empiriska samband till VD:ns fasta ersättning, eller styrelsens fasta ersättning hänföras till våra variabler som mätte skillnader i uppgifter. Slutsatser: Vi kan konstatera att VD:ns rörliga ersättning påverkas av hur denne uttalat sig i VD-breven i årsredovisningarna. Vi kan från vår teoretiska referensram, härleda att detta beror på en skillnad i uppgifter mellan organen VD och styrelse. Våra teoretiska modeller konstaterar att VD och styrelse har differentierade uppgifter, vilket i sin tur påverkar hur ersättning till respektive organ kan skilja sig i utformning och nivå. / Title: Explanations as to why compensation to CEO and board of directors are different – A study about the compensations form and function. Background: Compensation to a CEO is generally higher than that of the compensation witch a board of directors receive. We intend to study why the compensation between the agencies differ in the extent that they do, and the reasons for that difference. Purpose: Explain why the compensations form and function differ between the CEO and the board of directors. Method: From existing research, we aim to execute statistical analyses of controlvariables, then study how the results of our tests alters when we insert our own variables that aim to measure the differences in functions of the CEO and the board of directors, and observe if significant relationships are to be found. Results: Based on our statistical tests, we obtained a positive significant relationship with the CEOs discloser in the CEO letters in the annual reports, and the CEOs variable compensation. This shows that a specific function of the CEO generates a higher compensation to such a position. This suggests that a difference in functions between the agencies, CEO and board of directors, may explain why there are different levels of compensations to both agencies. Furthermore, no empirical relationship of the CEOs fixed compensation, or of the board's fixed compensation could be related to our variables measuring differences in functions. Conclusions: We can conclude that the CEO's variable compensation is affected by how the CEO has expressed himself or herself in the CEO letters in the annual reports. We can, from our theoretical framework, deduce that this is due to a difference in functions between the agencies CEO and board of directors. Our theoretical models conclude that the CEO and the board of directors have differentiated tasks, which in turn can affect how the compensation to each agency may differ in form and level.

The aim of this thesis is to examine how library employees view and work with UX or User Experience. It also examines how they view library users, the library and their own professional roles and how these views are connected with the concepts of documentality, legitimacy and identity. The concept of power is also used. The study was carried out thorough a series of ten semi-structured qualitative interviews with employees at Karolinska Institutet University Library and Linköping University Library and is based on a social constructivist perspective. The results show that UX is viewed as a mindset where one tries to look at the library from the users’ perspectives and adapt the library after their needs. This was seen as a new perspective where the library aims to stand in the users’ shoes. Through the use of methods like interviews, observations and usability tests the informants try to understand their users and their needs. However, there was a strong emphasis on balancing the users’ wishes with the aims and conditions of the library which indicate a strong internal legitimacy. It also shows that UX does not indicate a loss of power in the informants’ minds. The study shows that an emphasis on the users’ perspective can also be linked to the core of librarianship further strengthening the internal legitimacy. The results also show that arguments can be made for the importance of both constitutive and performative documentality in academic libraries today. Among the informants there was a strong emphasis on a communicatively oriented professional identity with its focus om dialogue and cooperation with library users. In conclusion, the study shows that UX can be viewed as a way for academic libraries to cope with the many changes the last decades have brought and continue to be relevant in years to come. This is a two years master’s thesis in Library and Information Science.

Under många år har det pratats om ämnesintegrering i den svenska skolan. Detta skulle enligt forskare, Skolverket och Skolinspektionen vara ett sätt att öka engagemanget för matematik och förhoppningsvis öka kunskapsnivån i matematik hos Sveriges skolungdomar. Vår studie undersöker om elever på gymnasiets Restaurang- och livsmedelsprogram angriper matematikproblem olika beroende på graden av ämnesintegrering av programmets karaktärsämnen. Hela matematikkursen har präglats av denna typ av uppgifter för att sätta matematiken i en kontext som eleverna möter i sina karaktärsämnen och kommande yrkesliv.   Genom att både observera elever, då de löst större karaktärsämnesnära matematikuppgifter, och genomföra före-efter-diagnoser studerar vi hur eleverna formar sina lösningar men även hur deras kunskapsnivå i matematik påverkats av att kursen integrerats med karaktärsämnen.   Observationerna har analyserats med hjälp av boundary objects och boundary crossings mellan matematik och karaktärsämne. Dessa har tagits fram med hjälp av Engeströms (2005; 2015) aktivitetsteori samt Star och Griesemers (1989) utveckling av boundary crossing-teori.   Vi har i våra observationer sett att om uppgifter ligger nära elevernas kunskaper i karaktärsämnen har de lättare att hitta alternativa lösningsmetoder för matematikproblemen. Uppgifter kan vara färgade av karaktärsämnet men det är elevernas trygghet i sina karaktärsämneskunskaper som spelar störst roll huruvida de löser uppgiften med en traditionellt matematisk metod eller om de prövar alternativa metoder.   Elevernas kunskapsnivå i matematik förändras till största delen positivt, men inte så markant att det går att dra slutsatsen att ämnesintegrerad undervisning kan revolutionera svensk matematikundervisning.   Denna studie kan vara av intresse för fortsatt forskning kring ämnesintegrering samt för matematikkollegor som undervisar yrkeselever.