Studien bygger på tre elevers upplevelser av specialpedagogiskt stöd genom hela sin skolgång. Studien har utförts utifrån ett elevperspektiv med utgångspunkt i narrativ forskning som teori och metod. Med hjälp av livsberättelser kan dessa elevers erfarenheter synliggöras och ges en röst och kanske på så sätt kunna bidra till förståelsen av elever i behov av särskilt stöd. Mina frågeställningar utgår därför utifrån berättelseforskningens struktur i form av intrig och vändpunkter. Litteraturen; tidigare forskning på området samt rapporter av Skolverket ger en negativ bild av hur situationen för elever i behov av särskilt stöd ser ut idag. Lösningen i grundskolan handlar vanligtvis om segregerande åtgärder medan den vanligaste formen av stöd i gymnasieskolan sker i form av "stugor" och utnyttjas vanligtvis som läxhjälp. Denna studie bekräftar ovan beskrivna situation och definierar intrigen i egenskap av svårigheter. Resultatet visar även att det tydligaste tecknet på vändpunkten i deras skolsituation är just upplevelsen av att kunna påverka sin egen situation. Att bli lyssnad på och sedd som den de faktiskt är och inte som en diagnos som måste åtgärdas. De förmedlar alla känslan av att själva få välja att vara delaktiga i det de tidigare varit exkluderade från.

Den här uppsatsen besvarar frågan om hur den svenska bredbandsstrategin är tänkt att förverkligas och hur ansvarsfördelningen ser ut mellan de inblandade aktörerna. Uppsatsen undersöker även mer specifikt hur ansvarsfördelningen och hanteringen ser ut gällande inkludering och exkluderingen vid deltagandet i byanäten. För att kunna besvara syftet utförs en fallstudie i Uppsala län där fyra stycken kvalitativa intervjuer genomförs med de inblandade parterna: Länsstyrelsen, Tierps kommun, Lidén Data Gruppen samt ett byalag i Månkarbo. Det genomförs även en diskursanalys på utvalda dokument publicerade av regeringen. Detta för att se om landsbygdsborna, i bredbandsutbyggnaden, tillskrivits någon roll och i så fall även hur den rollen motiveras. Av det insamlade empiriska materialet framkommer att ett stort ansvar läggs på byalagen. En förklarande faktor kan vara tillgången till socialt kapital och den vana av att arbeta ideellt som de boende på landsbygden beskrivs besitta. Den svenska bredbandsstrategin tycks även bygga på en form av statligt tillbakadragande, då statligt ansvar lagts över på marknadsaktörer, vilket kan ses som en form av governance.

Hur förhåller sig adopterade till sin identitet och skola? Är målgruppen inkluderad eller exkluderad i samhället, skolan och i andra situationer? Hur upplever personerna i studien inkluderande och exkluderande? Föreliggande studie behandlar 7 adopterade individers relation till sin egna identitet och skolan och samhället i stort.  Den tidigare forskningen har behandlat både inkludering och exkludering, mestadels ur en specialpedagogisk synvinkel. Aktuella forskningsläget om adoption och adopterade har behandlat ras, identitet, stereotypa föreställningar, speciellt stöd som kan behövas föradopterade, hur adopterade vuxna känner sig i samhället. Syftet med studien blir således att undersöka hur adopterade förhåller sig till sin identitet och om den identiteten blivitexkluderad eller lyfts fram i skolsammanhang.

Syftet med vår studie är att beskriva och analysera de uppfattningar som pedagoger på resurskola/skoldaghem har beträffande deras arbetssätt och förhållningssätt i mötet med sju- till tolvåriga flickor respektive pojkar. Vi har även ett delsyfte, där vi vill undersöka hur delar av respektive organisation ser ut samt vad denna kan innebära för pedagogerna och eleverna. Vi intervjuade sex pedagoger från tre olika resursskolor samt fyra föräldrar. Sammanfattningsvis visar vårt resultat att det enligt både pedagoger och föräldrar, skett en positiv utveckling för de fyra elever/barn som ingått i vår studie. I det stora hela arbetade och förhöll sig pedagogerna lika mot både pojkar och flickor. Eftersom antalet flickor var få i jämförelse med pojkarna ledde detta till en pojkaktig miljö på resusskolorna. Organisationen på respektive resurskola hade, enligt oss, en stor inverkan på pedagogernas arbetsätt, vilket i sin tur påverkar eleverna / The Importance Of The Pedagogical Approach In The Interaction With Pupils At Resource Schools.

Syfte med denna studie är att belysa förskollärares erfarenhe ter av att arbeta inkluderande i verksamheten och även begreppen inkludering och exkludering och hur de kan förstås i en förskola. I studien undersöks det även hur förskollärare resonerar kring möjligheter och hinder i en inkluderande verksamhet. Studien utgörs av en kvalitativ undersökning genom fem intervjuer där samtliga pedagoger har utbildning som förskollärare. Resultatet visar att alla avdelningar på förskolorna har barn som har olika förutsättningar och olika behov som behöver tillgodoses. Informanterna arbetar i grunden på samma sätt men de anpassar verksamheten efter barnen och vilka behov de har för att de ska utvecklas på bästa sätt som självständiga individer. Resultatet delger även informationen om hur betydelsefullt det är att låta barnen vara delaktiga, att arbeta med inkludering kontinuerligt i verksamheten och därmed även följa upp verksamheten och även se till varje barns olikheter, förutsättningar och möjligheter. Pedagogens inställning är betydelsefull för en fungerande verksamhet, som ska se till den enskilda individen. Pedagogens inställning ska vara föränderlig såväl i verksamheten som i arbetslaget, det ska vara ett fungerande samarbete för att kunna se till varje barn. I diskussionen belyser vi normalitet och avvikelse och hur man genom sitt föränderliga arbetssätt kan skapa en inkluderande verksamhet genom miljön och kommunikation mellan kollegor och barn.

Denna studie avser att belysa den fysiska lärmiljön i särskilda undervisningsgrupper. Målet är att ge kunskap om vad i den fysiska lärmiljön som kan utvecklas och förändras för att skapa bättre förutsättningar för elever i svårigheter så att de lyckas med sin skolgång. Syftet med studien är att bidra med kunskap om den fysiska lärmiljöns betydelse för elever i särskilda undervisningsgrupper. Genom att utgå från empiriskt insamlat material och tidigare forskning vill jag förmedla kunskap om hur en god fysisk lärmiljö ser ut för elever i svårigheter och vad som är betydelsefullt för dessa elever för att lyckas med sin utveckling och skolgång. Studien utgår från Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori som beskriver att barnet i samspel med miljön påverkar hur och vad barnet utvecklas till. Barnen ingår i många olika miljöer som påverkar dem och där inlärning sker. Bronfenbrenner betonar att barns utveckling, psykiskt, socialt och känslomässigt, påverkas av hur barnet och deras omvärld kan samspela med varandra och framhåller interaktionen mellan person och miljö. För att få ett ytterligare perspektiv söks studiens förklaring i Antonovskys begrepp KASAM som bygger på de tre delarna meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. För att människor ska må bra krävs, enligt Antonovsky, ett starkt KASAM. Ju starkare KASAM desto bättre mår vi. Det empiriska materialet har samlats in genom kvantitativa enkäter som 15 elever och 12 pedagoger har svarat på. Jag har använt mig av tre olika enkäter där en av dem var digital. Den insamlade empirin analyserades sedan på ett kvalitativt sätt. Den insamlade empirin och tidigare forskning överensstämmer och pekar på att utformningen av den fysiska lärmiljön är ytterst viktig för elever, men i synnerhet för elever med olika funktionsnedsättningar och koncentrationssvårigheter. Miljön i klassrummen bör vara tydligt utformad och utgå från elevernas olika behov för att på så sätt underlätta för deras inlärning. Elever med olika former av koncentrationssvårigheter påverkas av de intryck som finns i den fysiska lärmiljön, därför är det betydelsefullt att eliminera dessa intryck så att eleverna inte tappar sitt fokus. Interaktionen mellan person och miljö är betydande som Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori belyser. Det framkommer även i studien och i tidigare forskning att den fysiska lärmiljön ute i form av skolgårdar och skolans lokalisering har stor betydelse för eleverna eftersom de mår bra av att komma ifrån sin gamla skola och bryta negativa mönster samtidigt känner de sig ofta inkluderade i den nya skolan vilket de tidigare aldrig har känt på sin gamla hemskola. Eleverna får på så sätt ett stärkt KASAM. Tidigare forskning pekar på att eleverna blir exkluderade från sin hemskola och i min studie framkommer det att eleverna känner sig inkluderade i den särskilda undervisningsgruppen. På så sätt skiljer sig min studie mot tidigare forskning. Skolgården och utemiljön är betydelsefull ur den synpunkten att elever har olika intresseområden, de är mer eller mindre lekfulla, de behöver lugn och ro, tillfälle att vara för sig själv, röra på fysiskt eller kunna umgås med sina kompisar. Miljöer som stöder ökade fysiska interaktioner förbättrar social kompetensutveckling. För att göra skolan tillgänglig för alla elever kan specialpedagogen leda och utveckla undervisning och verksamhetens fysiska lärmiljö. Identifiera och analysera svårigheter som uppstår i lärmiljön samt genom att avlägsna olika intryck i den fysiska lärmiljön och utforma klassrummen efter elevernas behov. Specialpedagogen i en särskild undervisningsgrupp ska leda utvecklingen av det pedagogiska arbetet med målet att skolan ska kunna möta alla elever. Specialpedagogen besitter kompetensen att utifrån vetenskaplig grund identifiera, analysera och medverka i förebyggande arbeta med att utveckla lärmiljöer som gör skolan tillgänglig för alla elever.

Johansson, Jenny och Overup, Charlotte (2014). ”Fem pedagogers syn på inkluderingsbegreppet”. En hermeneutisk studie ur ett specialpedagogiskt perspektiv. (Five educators view on inclusion A hermeneutic study from the perspective of special education). Specialpedagog programmet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola.BakgrundSyftet med studien är att undersöka fem pedagogers syn på inkludering. Vi har genomgående i denna studie valt att enbart referera till pedagogerna som grupp. Detta eftersom vi vill säkerställa pedagogernas anonymitet. Pedagogernas samtal om inkludering tolkas och ställs i relation till läroplanen för förskolan. Vi vill också spegla pedagogernas synsätt mot olika specialpedagogiska perspektiv. Vi har valt att utgå ifrån följande frågeställningar när vi genomfört vår studie:•Hur avspeglas inkluderingsbegreppet i förskolans aktuella läroplan? •Hur ser fem pedagoger på begreppet inkludering? •Vad gör pedagogerna för att leva upp till begreppet en skola för alla? •Hur påverkar organisationen möjligheterna för inkludering?Studiens grund utgår ifrån det utvecklingsekologiska och det sociokulturella perspektivet med betoning på samspelet mellan individen och miljön.I en skånsk kommun gjordes en storsatsning i slutet av 2000-talet för att implementera ett inkluderande synsätt som handlar om att skapa goda lärmiljöer som erbjuder möjligheter för lärande genom att stödja, möta och utmana alla barn i deras lust att lära, därför valde vi att göra undersökningen här.MetodVi delade ut ett frågeformulär med två frågeställningar på en arbetsplatsförlagdträff, som är ett regelbundet möte där pedagoger och förskolechefen från två förskolor deltar. Frågorna vi bad dem att fundera över var:•Vad betyder begreppet inkludering för dig?•Hur visar det sig i din verksamhet?Därefter gjordes ett urval på fem av femton svar för att få fram vår fokusgrupp. Det genomfördes fokusgruppsintervjuer vid två tillfällen med samma grupp, där vi fångade samtalet pedagoger emellan kring läroplanen och deras egna reflektioner. Vi antog ett hermeneutiskt perspektiv när vi genomförde textanalysen på det transkriberade materialet samt läroplanen. ResultatVårt resultat visar att pedagogerna ger uttryck för ett relationellt synsätt på inkludering men de reflekterade också kring att det pedagogiska uppdraget också medför dilemman. De tvingas definiera begreppet normalitet och avvikelser eftersom de annars inte skulle kunna bedöma att ett barn är i behov av särskilt stöd. De framhåller samspel och delaktighet som viktiga faktorer i den inkluderande verksamheten. Pedagogerna reflekterade kring dilemman de möter i sitt uppdrag som pedagog inom förskolan. Vår studie visar att inkluderingsbegreppet är mångtydigt. Ord som delaktighet, sammanhang, miljö, samspel, normalitet/avvikelser och relationer är alla kopplade till detta begrepp. Dessa begrepp med undantag från normalitet/avvikelser finns omnämnda i förskolans läroplan. Studien visar att inkluderingsbegreppet handlar om ett förhållningssätt som hela tiden kräver observation, reflektion och utvärdering.

Lennartsdotter Ward, Jenny (2016). En värdegrund för alla. En intervjustudie om samtalets möjligheter och begränsningar för utformandet av ett inkluderande värdegrundsarbete i gymnasieskolan (A value system for all. An interview study on the possibilities and limitations of communication as a method for forming an inclusive value education in upper secondary school). Specialpedagogprogrammet; Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola, 90 hp. Föreliggande studie när en förhoppning att bidra till att det specialpedagogiska perspektivet vidgas till att även omfatta skolors värdegrundsarbete som en faktor som kan fungera såväl inkluderande som exkluderande i skapandet av en skola för alla.Problemområdet i examensarbetet är undersöka hur värdegrund och värdegrundsarbete gestaltas, förmedlas och förankras till gymnasieelever, vilka eventuella hinder och möjligheter som upplevs av (i huvudsak) verksamma lärare, samt undersöka på vilka sätt dess innehåll och praktik kan fungera inkluderande som exkluderande för elever från skilda bakgrunder. Syftet med studien är att undersöka vilken roll värdegrund och värdegrundsarbete kan spela för uppfyllandet av en skola för alla, en skola där alla elever oavsett bakgrund, är inkluderade. Jag har sökt få inblick i ett antal verksamma gymnasielärares, specialpedagogs och skolledares upplevelser och erfarenheter av skolans värdegrund och implementeringen av värdegrunden i gymnasieskolan, samt vilka eventuella möjligheter och hinder de eventuellt upplever i detta arbete. Eftersom mina frågor behandlar någons förståelse, tolkning och upplevelse av begrepp och situationer kopplade till dessa begrepp har jag som metod valt att använda mig av kvalitativa intervjuer, sammanlagt sju stycken.Då samtliga respondenter lyfter kommunikation (i form av samtal, diskussion, argumentation och debatt) som det primära verktyget för värdegrundsarbete, och ämnet är värdegrund och värdegrundsarbete (en form av demokratisk fostran) har jag valt att som teoretisk ram använda Jürgen Habermas teorier om deliberativ demokrati och det kommunikativa handlandet samt Tomas Englunds teori om det deliberativa samtalet. Det deliberativa samtalet har, av bland andra Skolverket, lyfts som en metod som gynnar värdegrundsarbetet i skolan och kännetecknas (enligt Englunds definition) av samtalet ska ge olika argument utrymme; vara tolerant; ha inslag av kollektiv viljebildning; ifrågasätta traditionella uppfattningar och helst utesluta lärarledning. Såväl Habermas som Englunds teorier har fått motta en kritik, och en kort sammanfattning ges av den kritik som har relevans för föreliggande studie, samt en kort presentation av några alternativa ansatser (agonistisk deliberation, perspektivisering och överlappande konsensus).Resultat och analys visar att såväl värdegrund (som den formuleras i skollag och läroplaner) som värdegrundsarbete ses av samtliga respondenter som något positivt och självklart. Samtidigt är det behäftat med flera paradoxer och dilemman som den enskilde läraren efter bästa förmåga måste finna lösningar på. Vidare är det framförallt vissa lärare som aktivt arbetar med värdegrunden och jag tolkar bristen på representation som att det finns ett behov av att, ur ett maktperspektiv, reflektera över vilka signaler som ges; vilka som ses som ”Vi”, (dvs de normala och önskvärda) och vilka som är ”de Andra” (dvs de som behöver förändras). Trots de fördelar som finns med det deliberativa samtalet som metod för värdegrundsarbete finns det flera invändningar, varav de främsta handlar om metodens otillfredsställande förmåga att hantera de asymmetriska maktrelationer som finns i skola och klassrum. För det första institutionell ojämlikhet; då det ligger i lärarens uppdrag att bedöma och betygssätta eleven så är det troligt att denne rättar sig efter lärarens förväntningar. För det andra tas för liten hänsyn till social ojämlikhet och kulturell dominans; det vill säga att de redan socialt, ekonomiskt eller kulturellt privilegierade har tolkningsföreträde i samtalen. Majoritets-kulturens värderingar ses som normala, rationella och självklara vilket fungerar begränsande och exkluderande för (vissa) elever med andra/delvis andra värderingar, och kan få till konsekvens att elever väljer att vara tysta istället för att delta. En annan svaghet handlar om metodens svårigheter med att bemöta anti-demokratiska åsikter; det deliberativa samtalets form och innehåll utgör ett demokratiskt ramverk som gör det nästintill omöjligt att samtala med personer som inte delar samma grundläggande demokratiska värderingar. En komplicerande svårighet är att det deliberativa samtalet vilar på föreställningen om förnuft, rationella argument och medborgarskap, medan många värderingar och argument snarare härstammar från känsla, empati och relationer. Min slutsats är att det deliberativa samtalet kan ge värdefull vägledning för hur ett gott värdegrundsarbete kan struktureras. Samtidigt måste det kompletteras av ett maktperspektiv som jag sammanfattningsvis benämner ”asymmetriska maktrelationer”, samt diskussionen om hur skolan demokratiskt ska förhålla sig till icke-demokrater. Jag menar att specialpedagogiken behöver ta täten här och sätta maktrelationer och kommunikationsmönster på agendan.Specialpedagogisk implikation: Skolan ska vara en skola för alla, alla ska vara inkluderade. Ett sätt att arbeta med detta är genom värdegrund och värdegrundsarbete. I bästa fall fungerar detta inkluderande, genom att tillsammans diskutera och enas om samhällets gemensamma värderingar skapas ett kollektivt ”Vi”. Men skolans värdegrund kan även fungera exkluderande, både till innehåll och i praktik. Specialpedagogiken har ett särskilt ansvar att bevaka de ”röstsvagare” elevernas skolsituation och därför behöver den undersöka vilka som ges utrymme att tala och vilka som kan komma att tystna, vad som anses okej att tala om och vilka – och vems – tolkningar det är som har företräde. Specialpedagoger måste fråga sig hur de (och annan skolpersonal) bättre kan arbeta med värdegrund i syfte att skapa en inkluderande värdegemenskap med målet att skapa likvärdig skola, en skola för alla.

Att vara lärare idag är ett svårt och mångfacetterat uppdrag. Det finns ett ökat krav på ett inkluderande förhållningssätt och att anpassa undervisningen efter alla elevers behov och förutsättningar. När skollagen (SFS 2010:800) ändrades 2014 hamnade många åtgärder som funnits under särskilt stöd på klassläraren inom begreppet extra anpassningar. För elever med läs- och skrivsvårigheter räcker oftast inte extra anpassningar utan de behöver särskilt stöd som är individuellt anpassat efter varje elev. Malmqvist (2017) menar att det gäller att hitta rätt form för varje enskild elev. Syftet med studien var att få kunskap och ta del av elevers och pedagogers tankar, upplevelser och utmaningar av särskilt stöd på individ och gruppnivå för elever med läs- och skrivsvårigheter i årskurs fyra till sex.Till den här studien användes semistrukturerade kvalitativa intervjuer med åtta elever som har läs- och skrivsvårigheter. Intervjuer genomfördes även med pedagoger som undervisar i årskurs fyra till sex som har eller har haft elever med läs-och skrivsvårigheter. Studien har en kvalitativ ansats med sociokulturellt perspektiv i bearbetning och analys. Resultatet visade att eleverna var positivt inställda och nöjda med det särskilda stödet de får eller har fått enskilt eller i liten grupp. Eleverna upplevde att de lärde sig bättre och fick lugn och ro när de fick undervisning av speciallärare. Resultatet visade även elevernas tankar om att lära av varandra för att sedan bli självgående som är en av Vygotskijs teorier och det gör att eleverna utvecklas (Bråten 1998). Att bli undervisad i liten grupp visade sig ha en bidragande effekt till att eleverna inte kände att de är ensamma att få specialpedagogisk undervisning. Resultatet visade att det är naturligt för eleverna i studien att få undervisning utanför klassrummet och de har ingen känsla av att vara utanför gemenskapen i klassen. Resultatet påvisade att pedagogerna strävar efter en så god lärmiljö som möjligt för alla elever. Det synliggjorde även pedagogernas frustration över situationen de har i klassrummet. Pedagogerna menar att det är svårt få tiden att räcka till för att hitta anpassat undervisningsmaterial och ge eleverna undervisning enskilt eller i en liten grupp. De poängterar att det specialpedagogiska stödet behövs för att eleverna ska kunna klara sig mer på egen hand.

That Sweden's self - image as one of the world's most tolerant countries, in which racism and exclusion from people is only of marginal societal relevance, is not in line with the series of empirical studies. During the last three decades, various research results have systematically shown that racism and exclusion have a varying degree of impact on social life in many areas of society and in various ethical groups in Sweden, where the Somali group appears as a particularly vulnerable group, both from a humanistic and economic perspective. The purpose of the thesis is to investigate how men with a Somali background themselves perceive reasons for the low labor force participation of this ethnic group in Sweden and how increased participation in working life could be facilitated. The thesis is conducted through a qualitative study and the interviewees are Somali foreign-born men between 20 - 65 years, living in a reasonably large city in Sweden. Factors such as the lack of upper secondary education, foreign - born, language and discrimination as well as health were discussed and analyzed, as they have proven to be central to the phenomenon. The results of the study showed that these factors result in the informants not feeling a sense of belonging to Sweden and that they live under reduced economic resources, power, profession, education,households, etc. The informants expressed that society and the environment's views, and expectations create feelings and experiences of injustice because they do not have a job and stigma and structural discrimination are the concepts that permeate and result in these feelings and experiences. With these results, the study was also able to show that unemployment results in deteriorating physical, mental and social health conditions in the form of a bad mood of emotions such as loneliness, depression, stress and lower self-confidence of the informants. / Att Sveriges självbild som ett av världens mest toleranta länder, i vilket rasism och exkludering mot människor endast är av marginell samhällsrelevans, står inte i samklang med den rad empiriska studier. Under de tre senaste decennierna har olika forskningsresultat systematiskt påvisat att rasism och exkludering i olika grad har en inverkan på socialt liv inom många samhällsarenor och inom olika etiska grupper i Sverige, där den somaliska gruppen framstår som en särskilt utsatt grupp, både ur ett humanistiskt och ekonomiskt perspektiv. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur män med somalisk bakgrund uppfattar orsaker till det låga arbetskraftsdeltagandet hos denna etniska grupp i Sverige och hur ett ökat deltagande i arbetslivet skulle kunna underlättas. Uppsatsen bedrivs genom en kvalitativ studie och intervjupersonerna är somaliska utrikes födda män mellan 20 – 65 år, bosatta i en medel stor stad i Sverige. Faktorer som avsaknaden av gymnasial utbildning, utrikes - inrikes födda, språk och diskriminering samt hälsa diskuterades och analyserades, eftersom de har visat sig vara centrala för fenomenet. Det som framgick i studiens resultat påvisade att dessa faktorer resulterar i att respondenterna inte känner tillhörighet till Sverige och att de lever under försämrade ekonomiska resurser, makt, yrke, utbildning och hushåll. Respondenterna uttryckte att samhällets och omgivningens syn samt förväntningar skapar känslor och upplevelser av orättvisa av den anledningen att de inte har ett arbete, och stigmatisering och strukturell diskriminering är begrepp som genomsyrar och resulterar dessa känslor och upplevelser. I och med dessa resultat kunde studien påvisa även att arbetslösheten resulterar i försämrade fysiska, psykiska och sociala hälsotillstånd i form av ett dåligt mående av känslor som ensamhet, depression, stress och lägre självförtroende hos respondenterna.