Att vara lärare idag är ett svårt och mångfacetterat uppdrag. Det finns ett ökat krav på ett inkluderande förhållningssätt och att anpassa undervisningen efter alla elevers behov och förutsättningar. När skollagen (SFS 2010:800) ändrades 2014 hamnade många åtgärder som funnits under särskilt stöd på klassläraren inom begreppet extra anpassningar. För elever med läs- och skrivsvårigheter räcker oftast inte extra anpassningar utan de behöver särskilt stöd som är individuellt anpassat efter varje elev. Malmqvist (2017) menar att det gäller att hitta rätt form för varje enskild elev. Syftet med studien var att få kunskap och ta del av elevers och pedagogers tankar, upplevelser och utmaningar av särskilt stöd på individ och gruppnivå för elever med läs- och skrivsvårigheter i årskurs fyra till sex.Till den här studien användes semistrukturerade kvalitativa intervjuer med åtta elever som har läs- och skrivsvårigheter. Intervjuer genomfördes även med pedagoger som undervisar i årskurs fyra till sex som har eller har haft elever med läs-och skrivsvårigheter. Studien har en kvalitativ ansats med sociokulturellt perspektiv i bearbetning och analys. Resultatet visade att eleverna var positivt inställda och nöjda med det särskilda stödet de får eller har fått enskilt eller i liten grupp. Eleverna upplevde att de lärde sig bättre och fick lugn och ro när de fick undervisning av speciallärare. Resultatet visade även elevernas tankar om att lära av varandra för att sedan bli självgående som är en av Vygotskijs teorier och det gör att eleverna utvecklas (Bråten 1998). Att bli undervisad i liten grupp visade sig ha en bidragande effekt till att eleverna inte kände att de är ensamma att få specialpedagogisk undervisning. Resultatet visade att det är naturligt för eleverna i studien att få undervisning utanför klassrummet och de har ingen känsla av att vara utanför gemenskapen i klassen. Resultatet påvisade att pedagogerna strävar efter en så god lärmiljö som möjligt för alla elever. Det synliggjorde även pedagogernas frustration över situationen de har i klassrummet. Pedagogerna menar att det är svårt få tiden att räcka till för att hitta anpassat undervisningsmaterial och ge eleverna undervisning enskilt eller i en liten grupp. De poängterar att det specialpedagogiska stödet behövs för att eleverna ska kunna klara sig mer på egen hand.

The research overview is expected to contribute with knowledge of MLE, Mediated Learning Enrichment and FIE, Feuerstein's Instrumental Enrichment program/Feuerstein's cognitive intervention program and its effects, primarily among students with learning disabilities but also among educators.   A research overview focusing on scientific articles, published in 2010-2020. The purpose of the study is to analyze results in current research that evaluates the effects of MLE and FIE among students with learning disabilities and among educators, as reported in scientific articles and to relate the results analysis to a Swedish school context. The research questions are based on scientific articles in which a program for pedagogical work and attitudes (MLE and FIE) has been analyzed: 1.              Which effects of the program are described in the current studies? 2.              Which opportunities and obstacles can be found in working with the program? 3.              Which significance can the program have for the design of the learning environment and in relation to the role of the special education teacher? In which context?  I have chosen three perspectives to analyze the scientific articles: a sociocultural, a special educational and an organizational theory perspective. The program benefits the development of cognitive abilities for everyone and should be applied at a group level.  The impact of the home on the cognitive capacity of the students is crucial and a rich or less favorable home environment makes a difference. Parental training in MLE are advocated and differences between the conditions for children at school start could disappear completely through such intervention.  When children do not bring developed cognitive abilities to school, the school needs to be prepared to meet and mediate for positive learning. If teachers are educated in mediated learning, they can lay the foundation for their students. It is recommended that the program becomes part of the curriculum and teacher training. In order to see the effects of the program there is a need of; FIE teacher training, effective implementation of the program, sufficient time that students are exposed to the FIE program and coverage of instruments.  Effective digital MLE tools are needed to enhance self-regulating learning in our digital age. Obstacles are organizational, in terms of the cost and time of training; the fact that the education takes place in English and that it requires a licensed FIE instructor.  The socratic questions stimulate motivation and sense of meaning for everyone. Students develop more effective strategies, based on “Stop and think!”, instead of using the exclusion method.  There is a need for close cooperation between educators and special educators to include everyone at a group level. / Forskningsöversikten förväntas bidra med kunskap om MLE, Mediated Learning Enrichment och FIE, Feuersteins Instrumental Enrichment program/ Feuersteins kognitiva interventionsprogram och dess effekter, främst för elever i inlärningssvårigheter men även för pedagoger.  En forskningsöversikt med fokus på vetenskapliga artiklar, publicerade år 2010-2020. Syftet med studien är att analysera resultat i aktuell forskning som utvärderar effekterna av MLE och FIE för elever i inlärningssvårigheter och för pedagoger. Resultatanalysen relateras till en svensk skolkontext.  Forskningsfrågorna bygger på vetenskapliga artiklar där ett program för pedagogiskt arbete och attityder (MLE och FIE) har analyserats: -Vilka effekter av programmet beskrivs i de aktuella studierna?  -Vilka möjligheter och hinder finns i arbetet med programmet?  -Vilken betydelse kan programmet ha för utformningen av lärmiljön och i förhållande till specialpedagogens roll? I vilket sammanhang? Jag har valt tre perspektiv för att analysera de vetenskapliga artiklarna; ett sociokulturellt, ett specialpedagogiskt och ett organisationsteoretiskt perspektiv. Programmet gynnar utvecklingen av kognitiva förmågor för alla och bör tillämpas på gruppnivå. Hemmets inverkan på elevers kognitiva kapacitet är avgörande och en rik eller mindre gynnsam hemmiljö gör skillnad. Föräldrautbildning i MLE förespråkas och skillnader mellan villkor för barn vid skolstart kan försvinna helt. När barn inte tar med sig utvecklade kognitiva förmågor till skolan måste skolan vara beredd att mediera för ett positivt lärande. Om lärare utbildas i medierat lärande kan de lägga grunden hos sina elever. Det rekommenderas att programmet blir en del av läroplanen och lärarutbildning. För att se effekterna av programmet finns det ett behov av; FIE-lärarutbildning, effektiv implementering av programmet, tillräckligt med tid för att eleverna exponeras för FIE-programmet och täckning av instrument. Effektiva digitala MLE-verktyg behövs för att förbättra självreglerat lärande i vår digitala tidsålder. Hinder är organisatoriska när det gäller kostnader och tid för utbildning, utbildningen sker på engelska och den kräver en licensierad FIE-instruktör. De sokratiska frågorna stimulerar motivation och känslan av mening för alla. Eleverna utvecklar effektivare strategier, baserade på "Stanna upp och tänk efter!", istället för att använda exkluderingsmetoder. Det finns ett behov av ett nära samarbete mellan pedagoger och specialpedagoger för att inkludera alla på gruppnivå.