I en studie av Granklint Enochson Elevers föreställningar om kroppens organ och kroppens hälsa utifrån ett skolsammanhang (2008) når hälften av eleverna i årskurs nio upp till målen för biologi om matspjälkningen. Samtidigt visar en statistisk undersökning att 90 procent av eleverna når målen för biologi i de nationella proven. Har eleverna mer kunskap än de visar? Syftet med denna studie är att tillsätta artefakter i form av ord och se om elever kan visa mer kunskap om matspjälkningsprocessen med hjälp av dem. Den teoretiska bakgrunden vilar i Vygotskijs teori om det medierade lärandet. Där artefakter (hjälpmedel) ses som en bro mellan människans tankevärld och försök att förstå sig på omvärlden. 75 elever i årskurs sex från tre olika kommuner har deltagit i studien. Undersökningen görs utifrån en kvantitativ metod i form av enkätundersökning. Enkäten är utformad som en figurfråga där konturen av en kropp finns uppritad med tillhörande naturvetenskapliga begrepp till matspjälkningprocessen. Eleverna har både skrivit och ritat om vad som händer i kroppen när de äter ett äpple. Undersökningen ställs i kontrast till betygskriterier för biologi i årskurs sex och till Granklints Enochsons studier som riktar sig mot niondeklassare. Resultatet pekar på att tillförandet av artefakterna inte bidrar till att eleverna visar mer kunskap om matspjälkningen i jämförelse med tidigare forskning. Däremot kan vi skönja att artefakterna (orden) bidrar med en större begreppsanvändning hos eleverna.

Studiens syfte är att utforska en klass uppfattningar om användandet av det digitala verktyget Turf inom idrott och hälsa på gymnasiet samt hur dessa elever anser att det kan användas för inlärning och utvecklande av kroppslig förmåga. Undersökningen bygger på fem genomförda lektioner med elever som studerar på en gymnasieskola i södra Sverige, där totalt 21 elever har gett sin syn på Turf och hur det kan bidra till att utveckla deras kroppsliga förmåga. I studien nyttjades en kvalitativ metod baserat på ett praktikorienterat handlingssätt som kallas för aktionsforskning. Dagboksskrivande, observationer, samtal, frågeformulär och dokumentation utnyttjades som verktyg i undersökning för att samla in data och därmed kunna besvara studiens frågeställningar. För att analysera det insamlade materialet användes ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Resultatet visade att de deltagande gymnasieeleverna hade olika uppfattningar kring användandet av verktyget Turf i idrott och hälsa undervisningen. De flesta ansåg att appen kunde utveckla deras kroppsliga förmåga samtidigt som det fanns elever som menade att det inte fungerade. Slutsatsen är att det går att använda sig av verktyget för att utveckla elevers kroppsliga förmåga, men en didaktisk implikation är att deras lärande erfarenheter beror på lärarens kunskaper om hur verktyget kan nyttjas i undervisningen.

The research overview is expected to contribute with knowledge of MLE, Mediated Learning Enrichment and FIE, Feuerstein's Instrumental Enrichment program/Feuerstein's cognitive intervention program and its effects, primarily among students with learning disabilities but also among educators.   A research overview focusing on scientific articles, published in 2010-2020. The purpose of the study is to analyze results in current research that evaluates the effects of MLE and FIE among students with learning disabilities and among educators, as reported in scientific articles and to relate the results analysis to a Swedish school context. The research questions are based on scientific articles in which a program for pedagogical work and attitudes (MLE and FIE) has been analyzed: 1.              Which effects of the program are described in the current studies? 2.              Which opportunities and obstacles can be found in working with the program? 3.              Which significance can the program have for the design of the learning environment and in relation to the role of the special education teacher? In which context?  I have chosen three perspectives to analyze the scientific articles: a sociocultural, a special educational and an organizational theory perspective. The program benefits the development of cognitive abilities for everyone and should be applied at a group level.  The impact of the home on the cognitive capacity of the students is crucial and a rich or less favorable home environment makes a difference. Parental training in MLE are advocated and differences between the conditions for children at school start could disappear completely through such intervention.  When children do not bring developed cognitive abilities to school, the school needs to be prepared to meet and mediate for positive learning. If teachers are educated in mediated learning, they can lay the foundation for their students. It is recommended that the program becomes part of the curriculum and teacher training. In order to see the effects of the program there is a need of; FIE teacher training, effective implementation of the program, sufficient time that students are exposed to the FIE program and coverage of instruments.  Effective digital MLE tools are needed to enhance self-regulating learning in our digital age. Obstacles are organizational, in terms of the cost and time of training; the fact that the education takes place in English and that it requires a licensed FIE instructor.  The socratic questions stimulate motivation and sense of meaning for everyone. Students develop more effective strategies, based on “Stop and think!”, instead of using the exclusion method.  There is a need for close cooperation between educators and special educators to include everyone at a group level. / Forskningsöversikten förväntas bidra med kunskap om MLE, Mediated Learning Enrichment och FIE, Feuersteins Instrumental Enrichment program/ Feuersteins kognitiva interventionsprogram och dess effekter, främst för elever i inlärningssvårigheter men även för pedagoger.  En forskningsöversikt med fokus på vetenskapliga artiklar, publicerade år 2010-2020. Syftet med studien är att analysera resultat i aktuell forskning som utvärderar effekterna av MLE och FIE för elever i inlärningssvårigheter och för pedagoger. Resultatanalysen relateras till en svensk skolkontext.  Forskningsfrågorna bygger på vetenskapliga artiklar där ett program för pedagogiskt arbete och attityder (MLE och FIE) har analyserats: -Vilka effekter av programmet beskrivs i de aktuella studierna?  -Vilka möjligheter och hinder finns i arbetet med programmet?  -Vilken betydelse kan programmet ha för utformningen av lärmiljön och i förhållande till specialpedagogens roll? I vilket sammanhang? Jag har valt tre perspektiv för att analysera de vetenskapliga artiklarna; ett sociokulturellt, ett specialpedagogiskt och ett organisationsteoretiskt perspektiv. Programmet gynnar utvecklingen av kognitiva förmågor för alla och bör tillämpas på gruppnivå. Hemmets inverkan på elevers kognitiva kapacitet är avgörande och en rik eller mindre gynnsam hemmiljö gör skillnad. Föräldrautbildning i MLE förespråkas och skillnader mellan villkor för barn vid skolstart kan försvinna helt. När barn inte tar med sig utvecklade kognitiva förmågor till skolan måste skolan vara beredd att mediera för ett positivt lärande. Om lärare utbildas i medierat lärande kan de lägga grunden hos sina elever. Det rekommenderas att programmet blir en del av läroplanen och lärarutbildning. För att se effekterna av programmet finns det ett behov av; FIE-lärarutbildning, effektiv implementering av programmet, tillräckligt med tid för att eleverna exponeras för FIE-programmet och täckning av instrument. Effektiva digitala MLE-verktyg behövs för att förbättra självreglerat lärande i vår digitala tidsålder. Hinder är organisatoriska när det gäller kostnader och tid för utbildning, utbildningen sker på engelska och den kräver en licensierad FIE-instruktör. De sokratiska frågorna stimulerar motivation och känslan av mening för alla. Eleverna utvecklar effektivare strategier, baserade på "Stanna upp och tänk efter!", istället för att använda exkluderingsmetoder. Det finns ett behov av ett nära samarbete mellan pedagoger och specialpedagoger för att inkludera alla på gruppnivå.