No description available.

Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att undersöka elevers nyttjande av skolgården samt vad som påverkar elevernas val av rastaktivitet. Genom en jämförande studie vill vi öka förståelsen för sambandet mellan skolgårdens fysiska utformning och elevernas sysselsättning under rasten. Frågeställningarna lyder: Vad gör eleverna på skolgården under rasten? Vilken betydelse har skolgårdens utformning avseende elevernas sysselsättning under rasten? Har elevernas kön någon betydelse för deras sysselsättning under rasten? Metod I studien användes strukturerade observationer, fältanteckningar och intervjuer. Undersökningen genomfördes på två F-9-skolor med skilda skolgårdstyper. Observationerna har utgått från den beprövade metoden “System for Observing Play and Leisure Activity in Youth (SOPLAY)”(McKenzie 2006). I samband med de strukturerade observationerna har även fältanteckningar gjorts då vi iakttagit sådant som vi upplever kan ha påverkat resultatet från observationerna. På varje skolgård har dessutom en kvalitativ intervju genomförts med en anställd på skolan. Resultat Resultatet visar att elever på skolgårdarna i störst utsträckning sysselsatte sig med aktiviteten socialisering (31 procent). Skolgårdens utformning har betydelse för vilken aktivitet eleverna väljer att sysselsätta sig med. På skolgården utan skog, skolgård A, var socialisering en vanligare aktivitet än på skolgården med skog, skolgård B. På Skolgård B var dock lek med fasta redskap vanligare än på skolgård A. En tydlig signifikant skillnad i aktiviteter hos de olika könen fann vi i aktiviteten sport där totalt 21 procent av alla pojkar sysselsatte sig med denna aktivitet under rasterna jämfört med totalt 3 procent av alla flickor. Slutsats Studien har genom en tillämpning av Hirdmans genusteori och det sociokulturella perspektivet bidragit till en ökad förståelse för skolgårdens utformning och könets betydelse för elevers sysselsättning under raster. Om elevers sysselsättning under raster påverkas av deras könstillhörighet och skolgårdens utformning bör det ligga i skolans intresse att granska skolgården och lärares arbete på denna arena. / Aim The aim of this study is to investigate pupils’ use of the schoolyard and which factors that influence pupils’ choice of activity during the break. Through a comparative study, we want to increase the understanding of the relationship between the physical design of the schoolyard and pupils’ occupation during breaks. The questions are: What do the pupils do in the schoolyard during breaks? What impact does the schoolyard layout have on pupils’ occupation during the break? Does the gender of the pupils’ have an impact on their occupation during the break? Method The study used structured observations, field notes and interviews. The study was conducted in two elementary schools with different types of schoolyards. The observation was based on the proven method "System for Observing Play and Leisure Activity in Youth (SOPLAY)" (McKenzie 2006). In conjunction with the structured observations field notes were taken as we have seen things that we experience may have affected the results of our observation. On both schoolyards a qualitative interview was conducted with a person from the staff. Results The results of the observations show that pupils in the two schoolyards mostly occupy themselves with the activity socialization (31 percent). The design of the schoolyard has an effect on which activity the pupils choose to occupy themselves with. Socialization was a more common activity at the schoolyard without forest, schoolyard A than at the schoolyard schoolyard with forest, schoolyard B. At schoolyard B playing with stationary equipment was more common than at schoolyard A. A clear significant difference in the activities of the different sexes was found in the activity sports. A total of 21 percent of all boys occupied themselves with this activity during the break compared to a total of 3 percent for the girls. Conclusions This study can by an application of Hirdman’s gender theory and the socio-cultural perspective provide a wider understanding of the design of the schoolyard in relation to the choice of activity and the significance of gender for pupils’ occupation during breaks. If pupils’ occupation during breaks is influenced by their gender and schoolyard layout it should be in the school's interest to examine the schoolyard and teachers' work in this arena.

<p>Syftet med studien var att undersöka vilka begrepp eller komponenter som bör tas i åtanke vid utvecklandet av en skolgård. Tre frågeställningar låg i fokus; hur skolgårdens platsegenskaper kan kategoriseras för att göra miljön tydlig, hur barnen använder sig av den under rasterna och vilken psykologisk betydelse och mening dess platser verkar ge barnen. Metoderna som valts för insamling av data har framförallt varit observation med hjälp av videostöd. Före, under och efter observationerna har tillfällen givits till samtal med både barn och personal. Dessutom användes metoden ”walking”, promenad med barnen där de kunde visa olika ställen. Fördelen med den metoden är att platserna upplevs tillsammans med dem och kan ge inblick i hur de tänker om sin utomhusmiljö. Som komplement togs ett antal bilder på skolgården, vars skola har fyra klasser från trean till sexan. Resultaten visar att begreppen rumslighet, komplexitet, läsbarhet och mysterieeffekt påverkar barns användande av skolgården. Vidare framkom det att naturen, asfalten, artefakterna, nivåskillnader i miljön och även skolhusets storlek och form har betydelse för deras lek, rörelse och reflektion.</p>

<p>I detta examensarbete undersöktes förutsättningarna och viljan till förändring av skolgårdar i Upplands Väsby kommun till så kallade Gröna skolgårdar. Som Grön skolgård definieras en skolgård där skolans utemiljö innehåller estetiska, miljömässiga och pedagogiska funktioner.</p><p>Användningen av skolgården som plats för konkret lärande är intressant ur en utomhus-pedagogisk synvinkel. Därför belyses i en första teoretiska del utomhuspedagogikens bildningshistoriska och pedagogiska rötter och även utomhuspedagogikens dolda ställning i läroplanen.</p><p>Undersökningens andra empiriska del omfattar utvärderingen av en enkät om skolgården som delades ut till Runbyskolans elever och personal. Svaren visar på ett stort engagemang och bra idéer och att elever och personal har en realistisk uppfattning av skolgårdens nuläge och förändringspotential. Enkätsvaren jämfördes med ansökningar och förslag till skolgårdsförändring från andra skolor i kommunen och ställdes i kontext till kommunens organisation och förvaltning.</p><p>Undersökningen visade att viljan till skolgårdsförändring finns och förutsättningarna för Gröna skolgårdar i Runbyskolan och hela Upplands Väsby kommun är bra, men att det kanske behövs organisatoriska förändringar i ansvarsfördelningen beträffande skolgårdsarbete som redan har genomförts i några andra kommuner i Sverige för att nå snabbare synliga resultat.</p>

I detta examensarbete undersöktes förutsättningarna och viljan till förändring av skolgårdar i Upplands Väsby kommun till så kallade Gröna skolgårdar. Som Grön skolgård definieras en skolgård där skolans utemiljö innehåller estetiska, miljömässiga och pedagogiska funktioner. Användningen av skolgården som plats för konkret lärande är intressant ur en utomhus-pedagogisk synvinkel. Därför belyses i en första teoretiska del utomhuspedagogikens bildningshistoriska och pedagogiska rötter och även utomhuspedagogikens dolda ställning i läroplanen. Undersökningens andra empiriska del omfattar utvärderingen av en enkät om skolgården som delades ut till Runbyskolans elever och personal. Svaren visar på ett stort engagemang och bra idéer och att elever och personal har en realistisk uppfattning av skolgårdens nuläge och förändringspotential. Enkätsvaren jämfördes med ansökningar och förslag till skolgårdsförändring från andra skolor i kommunen och ställdes i kontext till kommunens organisation och förvaltning. Undersökningen visade att viljan till skolgårdsförändring finns och förutsättningarna för Gröna skolgårdar i Runbyskolan och hela Upplands Väsby kommun är bra, men att det kanske behövs organisatoriska förändringar i ansvarsfördelningen beträffande skolgårdsarbete som redan har genomförts i några andra kommuner i Sverige för att nå snabbare synliga resultat.

Syftet med studien var att undersöka grundskolans tobakspolicy i Hallands län, detta med utgångspunkt från två frågeställningar: om grundskolorna i Hallands län hade en dokumenterad skriven tobakspolicy samt om tobakspolicydokumenten var utformade utifrån statens folkhälsoinstituts rekommendationer kring vad som bör ingå i ett policydokument gällande tobak. Resultatet av studien visade att 33 av 49 tillfrågade skolor angav att de hade ett policydokument innehållande tobak. 3 av 49 skolor svarade att dem inte hade någon policy på området och 13 av 49 svarade inte på förfrågan. Utav de 33 skolor som utgav sig för att ha ett dokument gällande tobak, svarade 90 procent av skolorna att de utgick från ett samlat policydokument för kommunens grundskolor. Ett av dessa dokument hade i vaga ordalag nämnt tobak som drog i sin drogpolicy medan fokus i ett annat dokument endast låg på alkohol och narkotika. Av de totalt 33 skolor som deltog i studien hade endast en skola i de närmsta nått upp till alla konkretiserade faktorer som dataanalysmetoden åberopat med utgångspunkt i statens folkhälsoinstituts rekommendationer. Två skolor utgav sig för att ha ett policydokument men ansågs bristfällig i dess omfattning utifrån dataanalysen. För att inte riskera att underminera det tobakspreventiva arbetet i skolverksamheten ser jag därmed ett behov av ett mer omfattande forskningsarbete kring tobakspolicys för att med ett bredare angreppssätt, och med hjälp av lärare-, elev- och övriga skolpersonal, kunna skapa en gemensam grund att utgå ifrån i arbetet kring tobak.

Syftet med studien var att undersöka vilka begrepp eller komponenter som bör tas i åtanke vid utvecklandet av en skolgård. Tre frågeställningar låg i fokus; hur skolgårdens platsegenskaper kan kategoriseras för att göra miljön tydlig, hur barnen använder sig av den under rasterna och vilken psykologisk betydelse och mening dess platser verkar ge barnen. Metoderna som valts för insamling av data har framförallt varit observation med hjälp av videostöd. Före, under och efter observationerna har tillfällen givits till samtal med både barn och personal. Dessutom användes metoden ”walking”, promenad med barnen där de kunde visa olika ställen. Fördelen med den metoden är att platserna upplevs tillsammans med dem och kan ge inblick i hur de tänker om sin utomhusmiljö. Som komplement togs ett antal bilder på skolgården, vars skola har fyra klasser från trean till sexan. Resultaten visar att begreppen rumslighet, komplexitet, läsbarhet och mysterieeffekt påverkar barns användande av skolgården. Vidare framkom det att naturen, asfalten, artefakterna, nivåskillnader i miljön och även skolhusets storlek och form har betydelse för deras lek, rörelse och reflektion.

Denna studie syftar till att undersöka hur dagens stadsbyggnadsutveckling med allt tätare och funktionsblandade städer som ideal har kommit att påverka planeringen av skolgårdar. Studien tar avstamp i den offentliga debatten som på senare tid har uppmärksammat att större städers skolgårdar krymper allt mer i takt att staden förtätas. För att undersöka om så verkligen är fallet att dagens ideal kring den täta och funktionsblandade staden krymper skolgårdars ytor, har Malmö stads grundskolor utgjort uppsatsens kartläggning.                        Studien har genom de lagstadgade normer och riktlinjer som finns att tillgå vid planering av skolgårdar kvantitativt kartlagt hur Malmö stads grundskolor uppfyller dessa riktlinjer för att på så vis påvisa om den offentliga debatten har någon grogrund eller endast bygger på anekdotiska dåliga exempel. Anledningen till varför Malmö valdes som objekt till kartläggningen beror på att staden uttryckligen har påpekat att staden ska utvecklas ur idealen kring den täta staden i sin förtätningspolicy (Malmö stadsbyggnadskontor, 2010).                       Kartläggningen grundar sig på både de nationella riktlinjerna samt de riktlinjer som Malmö stadsbyggnadskontor (Malmö stadsbyggnadskontor, 2016) antagit för planeringen av skolgårdar samt i historiska stadsbyggnadsideal för att på så vis se om dagens stadsutvecklingsideal har haft någon påverkan på planeringen av skolgårdar alternativt att det finns någon bakomliggande orsak. Slutligen framkommer det att utifrån dagens stadsutvecklingsideal kring den täta och funktionsblandade staden har viss påverkan men är inte den enda orsaken till att dagens skolgårdar uppfattas som mindre.

Luftföroreningar har varit ett problem världen över i många år, även i Stockholms tätort i och med hårt trafikerade vägar. Det är ett problem för både människan och miljön då det kan påverka människans kropp och bidra till klimatförändringar som påverkar miljön. Föroreningar som kvävedioxider (NO2) och partiklar (PM10) uppkommer till stor del från trafiken. NO2 bildas till stor del vid förbränning av bränsle och PM10 främst av dubbdäckens slitage på vägbanan. Både kvävedioxidhalter och partikelhalter kan vid inandning hos människan ge skadliga hälsoeffekter. Därav infördes miljökvalitetsmålet Frisk Luft år 1999, vilket ska vara vägledande för Sveriges arbete kring luftföroreningar. Detta miljökvalitetsmål är ett långsiktigt mål och innehåller hälsobaserade riktvärden. I Stockholm är det timmedelvärdet för NO2 och årsmedelvärdet för PM10 de luftföroreningar som är svårast att klara för miljökvalitetsmålet. Miljökvalitetsmålet Frisk Lufts satta målvärde för dessa är 60 μg/m3 (NO2 timmedelvärde) respektive 15 μg/m3 (PM10 årsmedelvärde). Barn är extra känsliga för luftföroreningar då deras lungor inte är fullt utvecklade förrän mellan sex och åtta år samt att de har ett annat andningsmönster än vad äldre människor har. Därmed är barn i en riskgrupp när det gäller luftföroreningar och kan vid exponering av dessa i ung ålder få bestående negativa effekter på sin andning. Skolgårdar intill hårt trafikerade vägar resulterar i att barn exponeras för mycket luftföroreningar. Vidare finns det en rekommendation att vid planering av förskole- och skolmiljöer där barn stadigvarande vistas ska fokus i första hand utgå från att klara de nivåer som anges i miljökvalitetsmålet. Detta arbete undersöker halterna av luftföroreningarna PM10 och NO2 på 29 utvalda skolgårdar i Stockholms stad, med överskridande, för åren 2010, 2015 och 2020. Detta för att undersöka om det går att se signifikanta skillnader och förändringar över åren på skolgårdarna som grupp och enskilt över tid. Med hjälp av dataunderlag från Miljöförvaltningen har datagranskning i GIS och därefter statistiska analyser genomförts. Studiens resultat visar att förändringar har skett mellan perioden 2015–2020 i Stockholms stad på flertalet av studiens utvalda skolgårdar. Signifikanta minskningar mellan åren för skolgårdarna som grupp går främst att se för PM10 maxhalter och medelhalter. För NO2 går det inte att se lika tydliga minskningar i halterna. Enbart en signifikant minskning i NO2 medelhalt går att identifiera mellan år 2015 och 2020 för skolgårdarna som grupp. Det går att se en tydlig minskning av halterna i staden och på de utvalda skolgårdarna som grupp samt enskilda gällande PM10 årsmedelvärde mellan perioden 2010–2020. För NO2 timmedelvärde går det enbart att se en signifikant minskning där halterna minskar för vardera år på en av de studerade skolgårdarna. En förklaring till studiens resultat kan vara de åtgärder som har gjorts i staden gällande luftföroreningar, främst partiklar.

Arbetets art: 10 poäng Bakgrund: Vi är två lärarstuderande från Malmö högskola som har examensprofil förskollärare och får även behörighet som fritidspedagog och grundskolans tidigare år. I vår utbildning har vi valt sidoämneskurser såsom Utebildning och No för tidigare skolåren vilket har inspirerat oss till just detta ämne. Syfte: Vårt syfte med denna c-uppsats är att vi vill öka förståelsen för hur viktigt det är för barnen att få tillgång till en stimulerande och trygghetsgivande utomhusmiljö även på skolan. Vårt problem som vi vill undersöka är samverkan med vuxna och barn på skolan, om vad de tycker om skolans utomhusmiljö. Metod: Vi har använt oss av enkäter, intervjuer och observationer. Resultat: I vår undersökning har vi fått fram att majoriteten av pedagogerna på de undersökta skolorna inte använder skolgården som komplement till klassrummet. I resultatet framgår det även att eleverna saknar olika redskap på sin skolgård och att en del vill vara ute mer på lektionerna.