Luftföroreningar har varit ett problem världen över i många år, även i Stockholms tätort i och med hårt trafikerade vägar. Det är ett problem för både människan och miljön då det kan påverka människans kropp och bidra till klimatförändringar som påverkar miljön. Föroreningar som kvävedioxider (NO2) och partiklar (PM10) uppkommer till stor del från trafiken. NO2 bildas till stor del vid förbränning av bränsle och PM10 främst av dubbdäckens slitage på vägbanan. Både kvävedioxidhalter och partikelhalter kan vid inandning hos människan ge skadliga hälsoeffekter. Därav infördes miljökvalitetsmålet Frisk Luft år 1999, vilket ska vara vägledande för Sveriges arbete kring luftföroreningar. Detta miljökvalitetsmål är ett långsiktigt mål och innehåller hälsobaserade riktvärden. I Stockholm är det timmedelvärdet för NO2 och årsmedelvärdet för PM10 de luftföroreningar som är svårast att klara för miljökvalitetsmålet. Miljökvalitetsmålet Frisk Lufts satta målvärde för dessa är 60 μg/m3 (NO2 timmedelvärde) respektive 15 μg/m3 (PM10 årsmedelvärde). Barn är extra känsliga för luftföroreningar då deras lungor inte är fullt utvecklade förrän mellan sex och åtta år samt att de har ett annat andningsmönster än vad äldre människor har. Därmed är barn i en riskgrupp när det gäller luftföroreningar och kan vid exponering av dessa i ung ålder få bestående negativa effekter på sin andning. Skolgårdar intill hårt trafikerade vägar resulterar i att barn exponeras för mycket luftföroreningar. Vidare finns det en rekommendation att vid planering av förskole- och skolmiljöer där barn stadigvarande vistas ska fokus i första hand utgå från att klara de nivåer som anges i miljökvalitetsmålet. Detta arbete undersöker halterna av luftföroreningarna PM10 och NO2 på 29 utvalda skolgårdar i Stockholms stad, med överskridande, för åren 2010, 2015 och 2020. Detta för att undersöka om det går att se signifikanta skillnader och förändringar över åren på skolgårdarna som grupp och enskilt över tid. Med hjälp av dataunderlag från Miljöförvaltningen har datagranskning i GIS och därefter statistiska analyser genomförts. Studiens resultat visar att förändringar har skett mellan perioden 2015–2020 i Stockholms stad på flertalet av studiens utvalda skolgårdar. Signifikanta minskningar mellan åren för skolgårdarna som grupp går främst att se för PM10 maxhalter och medelhalter. För NO2 går det inte att se lika tydliga minskningar i halterna. Enbart en signifikant minskning i NO2 medelhalt går att identifiera mellan år 2015 och 2020 för skolgårdarna som grupp. Det går att se en tydlig minskning av halterna i staden och på de utvalda skolgårdarna som grupp samt enskilda gällande PM10 årsmedelvärde mellan perioden 2010–2020. För NO2 timmedelvärde går det enbart att se en signifikant minskning där halterna minskar för vardera år på en av de studerade skolgårdarna. En förklaring till studiens resultat kan vara de åtgärder som har gjorts i staden gällande luftföroreningar, främst partiklar.

Luftföroreningar är ett globalt problem som kan orsaka stor skada på människor, djur och miljö. Kväveoxider (NOx) är en vanlig luftförorening och kan till stor del härledas från trafiken där NOx framför allt släpps ut från dieseldrivna fordon. Det finns olika åtgärder för att minska halterna kväveoxider och en av de som det forskas kring är hur bullerskärmar påverkar halterna. Tidigare forskning visar att bullerskärmar förutom att minska buller även har potential att minska olika typer av luftföroreningar bakom skärmen. I detta arbete har modelleringar och mätningar genomförts på Bergslagsvägen, en vältrafikerad väg i Stockholm, för att undersöka om bullerskärmar har potential att minska halterna kväveoxider bakom skärmen.  Modelleringen visar att bullerskärmar kan minska halterna kväveoxider bakom skärmen men att höjden på skärmen har stor påverkan på dels hur stor effekten blir, dels hur långt bakom skärmen effekten syns. Även meteorologin och hur omgivningen ser ut med tanke på topografi, växtlighet, bebyggelse med mera är andra viktiga faktorer. Mätdata från platsen indikerar också att skärmen har en positiv effekt. Jämförelse av modellen med mätdata för att se hur väl modellen kan förutsäga verkligheten indikerar att modellen är ett bra verktyg att använda då modellen korrelerar bra med uppmätt data och även visar liknande resultat vid ett 95% konfidensintervall men det svårt att dra helt säkra slutsatser på grund av avsaknad av tillräcklig mängd mätdata.  Genomgång av tidigare forskning visar att resultatet i detta arbete ligger i linje med tidigare studier att bullerskärmar faktiskt har en positiv effekt och kan minska halterna luftföroreningar bakom skärmen. Det är en relativt snabb, enkel och billig åtgärd jämfört med andra lösningar men det är viktigt att undersöka den specifika platsens förutsättningar och utformning för att veta om bullerskärm är en bra lösning just där då omgivande faktorer, likt de nämnda ovan, kan ha stor påverkan på resultatet.