Luftföroreningar är ett globalt problem som kan orsaka stor skada på människor, djur och miljö. Kväveoxider (NOx) är en vanlig luftförorening och kan till stor del härledas från trafiken där NOx framför allt släpps ut från dieseldrivna fordon. Det finns olika åtgärder för att minska halterna kväveoxider och en av de som det forskas kring är hur bullerskärmar påverkar halterna. Tidigare forskning visar att bullerskärmar förutom att minska buller även har potential att minska olika typer av luftföroreningar bakom skärmen. I detta arbete har modelleringar och mätningar genomförts på Bergslagsvägen, en vältrafikerad väg i Stockholm, för att undersöka om bullerskärmar har potential att minska halterna kväveoxider bakom skärmen.  Modelleringen visar att bullerskärmar kan minska halterna kväveoxider bakom skärmen men att höjden på skärmen har stor påverkan på dels hur stor effekten blir, dels hur långt bakom skärmen effekten syns. Även meteorologin och hur omgivningen ser ut med tanke på topografi, växtlighet, bebyggelse med mera är andra viktiga faktorer. Mätdata från platsen indikerar också att skärmen har en positiv effekt. Jämförelse av modellen med mätdata för att se hur väl modellen kan förutsäga verkligheten indikerar att modellen är ett bra verktyg att använda då modellen korrelerar bra med uppmätt data och även visar liknande resultat vid ett 95% konfidensintervall men det svårt att dra helt säkra slutsatser på grund av avsaknad av tillräcklig mängd mätdata.  Genomgång av tidigare forskning visar att resultatet i detta arbete ligger i linje med tidigare studier att bullerskärmar faktiskt har en positiv effekt och kan minska halterna luftföroreningar bakom skärmen. Det är en relativt snabb, enkel och billig åtgärd jämfört med andra lösningar men det är viktigt att undersöka den specifika platsens förutsättningar och utformning för att veta om bullerskärm är en bra lösning just där då omgivande faktorer, likt de nämnda ovan, kan ha stor påverkan på resultatet.

Med ett alltmer miljömedvetet samhälle finner vi idag ett ökande intresse för tillämpningen av effektiva energiförsörjningssystem. Ett av tillvägagångssätten för detta är att utnyttja solenergi, vilket möjliggörs med solceller. Solceller kan kortfattat beskrivas som en komponent vilket syftar i att omvandla solenergi till elektricitet. Denna teknik har på senare år blivit ett incitament för byggherrar att uppnå kraven för diverse miljöcertifieringar, där solceller används som byggnadsmaterial vid nyproduktion och renoveringar. De konstruktioner där solceller har använts brukar gemensamt kallas för solcellsanläggningar, beroende på solcellstyp kan dessa delas in i byggnadsapplicerade (BAPV) och byggnadsintegrerade (BIPV). Med hjälp av litteraturstudier, fallstudier, intervjuer samt workshop och observationer har det utförts en undersökning med fokus på byggnadsintegrerade solceller (BIPV). Undersökningen verkställdes med avsikten att granska den potentiella utsträckningen som byggnadsintegrerade solceller kan implementeras inom transportsektorns nyproduktion. Avhandlingens huvudsakliga mål är att förse uppdragsgivaren med förslag på tillämpningsområden för byggnadsintegrerade solceller till nyproduktion, där eventuella hänsyn har tagits till byggteknik och arkitektur. Dessutom menar rapporten att bidra till bildningen av en uppfattning kring solceller som byggnadsmaterial. Resultatet som påvisades från undersökningen är att det finns möjligheter för BIPV att implementeras i anläggningskonstruktioner inom transportsektorn. Bland dessa konstruktioner är bullerskärmar och teknikhus för järnvägar. Dessutom konstateras att de byggtekniska faktorer som bör beaktas vid nyproduktion med BIPV är orientering och lutning, likaså skuggning och ventilation. För arkitektoniska faktorer gäller att konstruktionen är estetiskt tilltalande, har en god komposition med färg och material, passar det synliga rutnätets motiv, den är kontextualiserad och väl projekterad samt att den har en innovativ design. I avhandlingen framkommer även möjligheter och hinder vid projektering med solceller. Resultaten visar att möjligheterna för BIPV är förutom att den utgör ett byggnadsskal, så har den även en energiavkastning till skillnad från traditionella byggnadsmaterial. Dessutom är BIPV ett ekonomiskt och ekologiskt hållbart alternativ. De identifierade hindren relaterar till aktörers brist på kunskap i solcellstekniken, vilket försvårar deras arbeten. Studiens slutsats är att det finns en potential att implementera solcellstekniken i Sverige, dock är den mer lönsam för större anläggningskonstruktioner. Då bullerskärmar och teknikhus förekommer kontinuerligt längs svenska motor-och järnvägar ses detta som ett incitament till att integrera dessa med solceller. Slutsatsen är även att vissa hinder som uppstår vid produktion och underhåll kan undvikas redan vid projekteringsskedet. / With a society that is becoming more environmentally conscious, we now find a growing interest in the application of efficient energy supply systems. One of the approaches for this is to utilize solar energy, which is possible with photovoltaics (PV) also known as solar cells. PV can briefly be described as a component which aims to convert solar energy into electricity. This technology has in recent years been an incentive for constructions companies and project owners to achieve the requirements for various environmental certifications. Photovoltaic technology can be used in building materials for new productions or renovations. Building structures where PV has been utilized are commonly referred to as solar systems. Depending on the solar cell type, these can be divided into building applied photovoltaics (BAPV) and building integrated photovoltaics (BIPV). With the help of literature research, interviews, case studies as well as workshop and observations, a study has been carried out which focuses on building integrated photovoltaic. The study was conducted with the intention to examine the potential extent that building integrated photovoltaics can be implemented in the transport sectors new production. The main aim of the dissertation is to provide with proposals for areas of application for BIPV, where construction technology and architecture is specifically taken into consideration. This dissertation also intends to contribute to the formation of an idea of photovoltaics as a building material. The result shown by the study is that there are opportunities for BIPV to be implemented in the transport sectors production of new constructions. Among these constructions are noise barriers and service houses for railways. In addition, it is noted that factors which regard PV building technology are orientation and tilt as well as shading and ventilation. The architectural factor that are considered when designing with BIPV is that the design of the construction needs to be aesthetically appealing, have a good composition with color and material, suitable with the visible grid's theme, it also needs to be contextualized and carefully planned. It is also required for BIPV constructions to have an innovative design. The dissertation also reveals possibilities and obstacles when designing with solar cells. The results show that the promises for BIPV come in the form of economic and ecological sustainability. The identified barriers relate to lack of knowledge in solar technology, which complicates the work of the involved operatives. The study's conclusion is that there is a potential for implementing PV technology in Sweden, but it is more profitable for larger constructions. However noise barriers and service houses for railways, occur continuously along Swedish roads and railways, therefore they are large in quantity. The large quantity of these constructions should be an incentive to implement BIPV in these constructions. In addition, it is stated that certain obstacles arising from production and maintenance can be avoided as early as in the design stage.

Med ett alltmer miljömedvetet samhälle finner vi idag ett ökande intresse för tillämpningen av effektiva energiförsörjningssystem. Ett av tillvägagångssätten för detta är att utnyttja solenergi, vilket möjliggörs med solceller. Solceller kan kortfattat beskrivas som en komponent vilket syftar i att omvandla solenergi till elektricitet. Denna teknik har på senare år blivit ett incitament för byggherrar att uppnå kraven för diverse miljöcertifieringar, där solceller används som byggnadsmaterial vid nyproduktion och renoveringar. De konstruktioner där solceller har använts brukar gemensamt kallas för solcellsanläggningar, beroende på solcellstyp kan dessa delas in i byggnadsapplicerade (BAPV) och byggnadsintegrerade (BIPV). Med hjälp av litteraturstudier, fallstudier, intervjuer samt workshop och observationer har det utförts en undersökning med fokus på byggnadsintegrerade solceller (BIPV). Undersökningen verkställdes med avsikten att granska den potentiella utsträckningen som byggnadsintegrerade solceller kan implementeras inom transportsektorns nyproduktion. Avhandlingens huvudsakliga mål är att förse uppdragsgivaren med förslag på tillämpningsområden för byggnadsintegrerade solceller till nyproduktion, där eventuella hänsyn har tagits till byggteknik och arkitektur. Dessutom menar rapporten att bidra till bildningen av en uppfattning kring solceller som byggnadsmaterial. Resultatet som påvisades från undersökningen är att det finns möjligheter för BIPV att implementeras i anläggningskonstruktioner inom transportsektorn. Bland dessa konstruktioner är bullerskärmar och teknikhus för järnvägar. Dessutom konstateras att de byggtekniska faktorer som bör beaktas vid nyproduktion med BIPV är orientering och lutning, likaså skuggning och ventilation. För arkitektoniska faktorer gäller att konstruktionen är estetiskt tilltalande, har en god komposition med färg och material, passar det synliga rutnätets motiv, den är kontextualiserad och väl projekterad samt att den har en innovativ design. I avhandlingen framkommer även möjligheter och hinder vid projektering med solceller. Resultaten visar att möjligheterna för BIPV är förutom att den utgör ett byggnadsskal, så har den även en energiavkastning till skillnad från traditionella byggnadsmaterial. Dessutom är BIPV ett ekonomiskt och ekologiskt hållbart alternativ. De identifierade hindren relaterar till aktörers brist på kunskap i solcellstekniken, vilket försvårar deras arbeten. Studiens slutsats är att det finns en potential att implementera solcellstekniken i Sverige, dock är den mer lönsam för större anläggningskonstruktioner. Då bullerskärmar och teknikhus förekommer kontinuerligt längs svenska motor-och järnvägar ses detta som ett incitament till att integrera dessa med solceller. Slutsatsen är även att vissa hinder som uppstår vid produktion och underhåll kan undvikas redan vid projekteringsskedet. / With a society that is becoming more environmentally conscious, we now find a growing interest in the application of efficient energy supply systems. One of the approaches for this is to utilize solar energy, which is possible with photovoltaics (PV) also known as solar cells. PV can briefly be described as a component which aims to convert solar energy into electricity. This technology has in recent years been an incentive for constructions companies and project owners to achieve the requirements for various environmental certifications. Photovoltaic technology can be used in building materials for new productions or renovations. Building structures where PV has been utilized are commonly referred to as solar systems. Depending on the solar cell type, these can be divided into building applied photovoltaics (BAPV) and building integrated photovoltaics (BIPV). With the help of literature research, interviews, case studies as well as workshop and observations, a study has been carried out which focuses on building integrated photovoltaic. The study was conducted with the intention to examine the potential extent that building integrated photovoltaics can be implemented in the transport sectors new production. The main aim of the dissertation is to provide with proposals for areas of application for BIPV, where construction technology and architecture is specifically taken into consideration. This dissertation also intends to contribute to the formation of an idea of photovoltaics as a building material. The result shown by the study is that there are opportunities for BIPV to be implemented in the transport sectors production of new constructions. Among these constructions are noise barriers and service houses for railways. In addition, it is noted that factors which regard PV building technology are orientation and tilt as well as shading and ventilation. The architectural factor that are considered when designing with BIPV is that the design of the construction needs to be aesthetically appealing, have a good composition with color and material, suitable with the visible grid's theme, it also needs to be contextualized and carefully planned. It is also required for BIPV constructions to have an innovative design. The dissertation also reveals possibilities and obstacles when designing with solar cells. The results show that the promises for BIPV come in the form of economic and ecological sustainability. The identified barriers relate to lack of knowledge in solar technology, which complicates the work of the involved operatives. The study's conclusion is that there is a potential for implementing PV technology in Sweden, but it is more profitable for larger constructions. However noise barriers and service houses for railways, occur continuously along Swedish roads and railways, therefore they are large in quantity. The large quantity of these constructions should be an incentive to implement BIPV in these constructions. In addition, it is stated that certain obstacles arising from production and maintenance can be avoided as early as in the design stage. / FoI Solenergi