Världens energianvändning är ohållbar, en omställning till förnybara energikällor måste skeom de globala hållbarhetsmålen ska uppnås. Styrmedel som skattereduktioner och grönabidrag har införts i syfte att främja förnybar elproduktion genom att öka lönsamheten förinvesteringar i förnybara energikällor. Huvudsyftet med denna uppsats är att analyseralönsamheten för en investering av två hållbara energiförsörjningssystem. De två hållbarasystemen är elförsörjning via solceller och elförsörjning via solceller kopplade till batteri.Lönsamhetsbedömningen av dessa sätts sedan i relation med lönsamheten av den traditionellaelförsörjningsmetoden, inköp av el via elnätet. Uppsatsen är avgränsad till en fallstudie där lönsamhetsbedömningen görs utifrån specifikaförutsättningar direkt anpassade till fastigheten Einar Mattsson, KTH. Därmed kan resultatetinte generaliseras för alla typer av investeringar som görs avseende de två hållbaraenergiförsörjningssystemen. Metoden bestod av kvalitativa och kvantitativa undersökningar. Den kvantitativaundersökningen bestod av en lönsamhetsbedömning i form av investeringskalkyler därnuvärdesmetoden tillämpades. De kvalitativa undersökningarna grundade sig idatainsamlingar i form av marknadsundersökningar, samt semistrukturerade intervjuer.Vidare så utfördes en känslighetsanalys för att stärka tillförlitligheten av resultatet frånlönsamhetsbedömningen. Slutsatsen av arbetet är att en större lönsamhet påvisades för energiförsörjningssystemetsolceller än för energiförsörjningssytemet solceller kopplade till ett batteri under den 30-årigakalkylperioden. Ytterligare visade resultatet att energiförsörjning via elnätet var det minstlönsamma energiförsörjningsalternativet. / The world's energy use is unsustainable, a transition to renewable energy sources must takeplace if the global sustainability goals are to be achieved. Instruments such as tax reductionsand green grants have been introduced with the aim of promoting renewable electricityproduction by increasing the profitability of these investments. The main purpose of thisthesis is to analyze the profitability of an investment in two different sustainable energysupply systems. The two sustainable systems are electricity supply via solar cells andelectricity supply via solar cells connected to a battery. The profitability assessments of theseare then put in relation to the profitability of the traditional electricity supply method,purchasing electricity via the electricity grid. The thesis is limited to a case study where the profitability assessment is made based onspecific conditions directly adapted to the property Einar Mattsson, KTH. Thus, the resultcannot be generalized for all types of investments made regarding the two energy supplysystems. The method that was used consisted of qualitative and quantitative studies applied in the casestudy. The quantitative study consisted of a profitability assessment in the form of investmentcalculations where the net present value method is applied. The qualitative study was basedon data collections in the form of investigating market values, as well as semi-structuredinterviews. Furthermore, a sensitivity analysis was performed to strengthen the reliability ofthe results from the profitability assessment. The conclusion of the thesis is that a greater profitability was demonstrated for the energysupply system consisting of solar cells than for the energy supply system consisting of solarcells connected to a battery during the 30-year calculation period. Furthermore, the resultshowed that energy supply via the electricity grid was the least profitable energy supplyalternative.

Med ett alltmer miljömedvetet samhälle finner vi idag ett ökande intresse för tillämpningen av effektiva energiförsörjningssystem. Ett av tillvägagångssätten för detta är att utnyttja solenergi, vilket möjliggörs med solceller. Solceller kan kortfattat beskrivas som en komponent vilket syftar i att omvandla solenergi till elektricitet. Denna teknik har på senare år blivit ett incitament för byggherrar att uppnå kraven för diverse miljöcertifieringar, där solceller används som byggnadsmaterial vid nyproduktion och renoveringar. De konstruktioner där solceller har använts brukar gemensamt kallas för solcellsanläggningar, beroende på solcellstyp kan dessa delas in i byggnadsapplicerade (BAPV) och byggnadsintegrerade (BIPV). Med hjälp av litteraturstudier, fallstudier, intervjuer samt workshop och observationer har det utförts en undersökning med fokus på byggnadsintegrerade solceller (BIPV). Undersökningen verkställdes med avsikten att granska den potentiella utsträckningen som byggnadsintegrerade solceller kan implementeras inom transportsektorns nyproduktion. Avhandlingens huvudsakliga mål är att förse uppdragsgivaren med förslag på tillämpningsområden för byggnadsintegrerade solceller till nyproduktion, där eventuella hänsyn har tagits till byggteknik och arkitektur. Dessutom menar rapporten att bidra till bildningen av en uppfattning kring solceller som byggnadsmaterial. Resultatet som påvisades från undersökningen är att det finns möjligheter för BIPV att implementeras i anläggningskonstruktioner inom transportsektorn. Bland dessa konstruktioner är bullerskärmar och teknikhus för järnvägar. Dessutom konstateras att de byggtekniska faktorer som bör beaktas vid nyproduktion med BIPV är orientering och lutning, likaså skuggning och ventilation. För arkitektoniska faktorer gäller att konstruktionen är estetiskt tilltalande, har en god komposition med färg och material, passar det synliga rutnätets motiv, den är kontextualiserad och väl projekterad samt att den har en innovativ design. I avhandlingen framkommer även möjligheter och hinder vid projektering med solceller. Resultaten visar att möjligheterna för BIPV är förutom att den utgör ett byggnadsskal, så har den även en energiavkastning till skillnad från traditionella byggnadsmaterial. Dessutom är BIPV ett ekonomiskt och ekologiskt hållbart alternativ. De identifierade hindren relaterar till aktörers brist på kunskap i solcellstekniken, vilket försvårar deras arbeten. Studiens slutsats är att det finns en potential att implementera solcellstekniken i Sverige, dock är den mer lönsam för större anläggningskonstruktioner. Då bullerskärmar och teknikhus förekommer kontinuerligt längs svenska motor-och järnvägar ses detta som ett incitament till att integrera dessa med solceller. Slutsatsen är även att vissa hinder som uppstår vid produktion och underhåll kan undvikas redan vid projekteringsskedet. / With a society that is becoming more environmentally conscious, we now find a growing interest in the application of efficient energy supply systems. One of the approaches for this is to utilize solar energy, which is possible with photovoltaics (PV) also known as solar cells. PV can briefly be described as a component which aims to convert solar energy into electricity. This technology has in recent years been an incentive for constructions companies and project owners to achieve the requirements for various environmental certifications. Photovoltaic technology can be used in building materials for new productions or renovations. Building structures where PV has been utilized are commonly referred to as solar systems. Depending on the solar cell type, these can be divided into building applied photovoltaics (BAPV) and building integrated photovoltaics (BIPV). With the help of literature research, interviews, case studies as well as workshop and observations, a study has been carried out which focuses on building integrated photovoltaic. The study was conducted with the intention to examine the potential extent that building integrated photovoltaics can be implemented in the transport sectors new production. The main aim of the dissertation is to provide with proposals for areas of application for BIPV, where construction technology and architecture is specifically taken into consideration. This dissertation also intends to contribute to the formation of an idea of photovoltaics as a building material. The result shown by the study is that there are opportunities for BIPV to be implemented in the transport sectors production of new constructions. Among these constructions are noise barriers and service houses for railways. In addition, it is noted that factors which regard PV building technology are orientation and tilt as well as shading and ventilation. The architectural factor that are considered when designing with BIPV is that the design of the construction needs to be aesthetically appealing, have a good composition with color and material, suitable with the visible grid's theme, it also needs to be contextualized and carefully planned. It is also required for BIPV constructions to have an innovative design. The dissertation also reveals possibilities and obstacles when designing with solar cells. The results show that the promises for BIPV come in the form of economic and ecological sustainability. The identified barriers relate to lack of knowledge in solar technology, which complicates the work of the involved operatives. The study's conclusion is that there is a potential for implementing PV technology in Sweden, but it is more profitable for larger constructions. However noise barriers and service houses for railways, occur continuously along Swedish roads and railways, therefore they are large in quantity. The large quantity of these constructions should be an incentive to implement BIPV in these constructions. In addition, it is stated that certain obstacles arising from production and maintenance can be avoided as early as in the design stage.

Med ett alltmer miljömedvetet samhälle finner vi idag ett ökande intresse för tillämpningen av effektiva energiförsörjningssystem. Ett av tillvägagångssätten för detta är att utnyttja solenergi, vilket möjliggörs med solceller. Solceller kan kortfattat beskrivas som en komponent vilket syftar i att omvandla solenergi till elektricitet. Denna teknik har på senare år blivit ett incitament för byggherrar att uppnå kraven för diverse miljöcertifieringar, där solceller används som byggnadsmaterial vid nyproduktion och renoveringar. De konstruktioner där solceller har använts brukar gemensamt kallas för solcellsanläggningar, beroende på solcellstyp kan dessa delas in i byggnadsapplicerade (BAPV) och byggnadsintegrerade (BIPV). Med hjälp av litteraturstudier, fallstudier, intervjuer samt workshop och observationer har det utförts en undersökning med fokus på byggnadsintegrerade solceller (BIPV). Undersökningen verkställdes med avsikten att granska den potentiella utsträckningen som byggnadsintegrerade solceller kan implementeras inom transportsektorns nyproduktion. Avhandlingens huvudsakliga mål är att förse uppdragsgivaren med förslag på tillämpningsområden för byggnadsintegrerade solceller till nyproduktion, där eventuella hänsyn har tagits till byggteknik och arkitektur. Dessutom menar rapporten att bidra till bildningen av en uppfattning kring solceller som byggnadsmaterial. Resultatet som påvisades från undersökningen är att det finns möjligheter för BIPV att implementeras i anläggningskonstruktioner inom transportsektorn. Bland dessa konstruktioner är bullerskärmar och teknikhus för järnvägar. Dessutom konstateras att de byggtekniska faktorer som bör beaktas vid nyproduktion med BIPV är orientering och lutning, likaså skuggning och ventilation. För arkitektoniska faktorer gäller att konstruktionen är estetiskt tilltalande, har en god komposition med färg och material, passar det synliga rutnätets motiv, den är kontextualiserad och väl projekterad samt att den har en innovativ design. I avhandlingen framkommer även möjligheter och hinder vid projektering med solceller. Resultaten visar att möjligheterna för BIPV är förutom att den utgör ett byggnadsskal, så har den även en energiavkastning till skillnad från traditionella byggnadsmaterial. Dessutom är BIPV ett ekonomiskt och ekologiskt hållbart alternativ. De identifierade hindren relaterar till aktörers brist på kunskap i solcellstekniken, vilket försvårar deras arbeten. Studiens slutsats är att det finns en potential att implementera solcellstekniken i Sverige, dock är den mer lönsam för större anläggningskonstruktioner. Då bullerskärmar och teknikhus förekommer kontinuerligt längs svenska motor-och järnvägar ses detta som ett incitament till att integrera dessa med solceller. Slutsatsen är även att vissa hinder som uppstår vid produktion och underhåll kan undvikas redan vid projekteringsskedet. / With a society that is becoming more environmentally conscious, we now find a growing interest in the application of efficient energy supply systems. One of the approaches for this is to utilize solar energy, which is possible with photovoltaics (PV) also known as solar cells. PV can briefly be described as a component which aims to convert solar energy into electricity. This technology has in recent years been an incentive for constructions companies and project owners to achieve the requirements for various environmental certifications. Photovoltaic technology can be used in building materials for new productions or renovations. Building structures where PV has been utilized are commonly referred to as solar systems. Depending on the solar cell type, these can be divided into building applied photovoltaics (BAPV) and building integrated photovoltaics (BIPV). With the help of literature research, interviews, case studies as well as workshop and observations, a study has been carried out which focuses on building integrated photovoltaic. The study was conducted with the intention to examine the potential extent that building integrated photovoltaics can be implemented in the transport sectors new production. The main aim of the dissertation is to provide with proposals for areas of application for BIPV, where construction technology and architecture is specifically taken into consideration. This dissertation also intends to contribute to the formation of an idea of photovoltaics as a building material. The result shown by the study is that there are opportunities for BIPV to be implemented in the transport sectors production of new constructions. Among these constructions are noise barriers and service houses for railways. In addition, it is noted that factors which regard PV building technology are orientation and tilt as well as shading and ventilation. The architectural factor that are considered when designing with BIPV is that the design of the construction needs to be aesthetically appealing, have a good composition with color and material, suitable with the visible grid's theme, it also needs to be contextualized and carefully planned. It is also required for BIPV constructions to have an innovative design. The dissertation also reveals possibilities and obstacles when designing with solar cells. The results show that the promises for BIPV come in the form of economic and ecological sustainability. The identified barriers relate to lack of knowledge in solar technology, which complicates the work of the involved operatives. The study's conclusion is that there is a potential for implementing PV technology in Sweden, but it is more profitable for larger constructions. However noise barriers and service houses for railways, occur continuously along Swedish roads and railways, therefore they are large in quantity. The large quantity of these constructions should be an incentive to implement BIPV in these constructions. In addition, it is stated that certain obstacles arising from production and maintenance can be avoided as early as in the design stage. / FoI Solenergi