<p>Gymnasieelevers intresse för olika delar av ämnesinnehållet i gymnasiets kärnämneskurs Naturkunskap A uppskattades med hjälp av en enkät. Frågorna var uppdelade dels efter ett fokus på antingen naturvetenskapliga begrepp eller naturvetenskap i vardagen, dels efter ämnena biologi, kemi och fysik. Ett tydligt positivt samband observerades mellan intresset för naturvetenskapliga begrepp och naturvetenskap i vardagen. Jämfört med elever på det naturvetenskapliga programmet var intresset hos elever på yrkesförberedande program och det samhällsvetenskapliga programmet lägre för naturvetenskapliga begrepp, men också, i omkring samma utsträckning, lägre för naturvetenskap i vardagen. Den individuella spridningen i intresse var stor på samtliga program. I enlighet med tidigare studier var tjejer mer intresserade än killar av biologi och killar var mer intresserade än tjejer av fysik. Killar var dock inte mer intresserade av fysik än av biologi. Tjejer som grupp hade en större spridning i intresse än killar som grupp, både sammantaget och inom varje program. Även elever på det samhällsvetenskapliga programmet hade som grupp en större spridning i intresse än de två grupperna som utgjordes av elever på det naturvetenskapliga programmet och elever på yrkesförberedande program.</p>

Gymnasieelevers intresse för olika delar av ämnesinnehållet i gymnasiets kärnämneskurs Naturkunskap A uppskattades med hjälp av en enkät. Frågorna var uppdelade dels efter ett fokus på antingen naturvetenskapliga begrepp eller naturvetenskap i vardagen, dels efter ämnena biologi, kemi och fysik. Ett tydligt positivt samband observerades mellan intresset för naturvetenskapliga begrepp och naturvetenskap i vardagen. Jämfört med elever på det naturvetenskapliga programmet var intresset hos elever på yrkesförberedande program och det samhällsvetenskapliga programmet lägre för naturvetenskapliga begrepp, men också, i omkring samma utsträckning, lägre för naturvetenskap i vardagen. Den individuella spridningen i intresse var stor på samtliga program. I enlighet med tidigare studier var tjejer mer intresserade än killar av biologi och killar var mer intresserade än tjejer av fysik. Killar var dock inte mer intresserade av fysik än av biologi. Tjejer som grupp hade en större spridning i intresse än killar som grupp, både sammantaget och inom varje program. Även elever på det samhällsvetenskapliga programmet hade som grupp en större spridning i intresse än de två grupperna som utgjordes av elever på det naturvetenskapliga programmet och elever på yrkesförberedande program.

Vardagsföreställning som fenomen är ett sätt för eleven att förklara ett skeende där eleven inte har full insikt och felaktiga idéer om naturvetenskapliga händelser kan därmed permanentas. I mitt examensarbete har jag undersökt elevers vardagsföreställningar kring begreppet oxidation samt om dessa föreställningar kan förändras till vetenskapligt korrekta begrepp. Genom enkätundersökning av elever ur låg-, mellan-, och högstadiet, gjorde jag ett studium över deras användande av begreppet oxidation och eventuella vardagsföreställningar kring det. Jag studerade även hur elevernas lärare bearbetade dessa vardagsföreställningar. Metoden jag använde var kvalitativa enskilda intervjuer. Elevers begreppsanvändande är inte en naturlig del vid inlärning, de växer fram med vidgade erfarenheter. Resultatet av enkät och intervju bidrog till min slutsats att det finns faktorer som påverkar elevers förståelse av begreppet oxidation. Dessa faktorer är av vikt för förståelsen hur elever bearbetar sina vardagsföreställningar. De faktorer som kom att påverka i min slutsats var inlärningsstilar, studiemiljö och interaktionen i studiegruppen. / Everyday notion is a fenomena for pupills to explain a occurrence that doesn´t have a accepted sicence justification. The problem is that the pupills get the wrong idéa about the meaning of notion. Specially the term oxidation, had interested me.

SammanfattningI detta examensarbete undersöktes vardagsföreställningar i värme och temperatur som existerar bland gymnasieelever på det naturvetenskapliga programmet på en skola i södra Sverige. Syftet var också att undersöka eventuella skillnader i dessa vardagsföreställningar mellan de tre årskurserna. Undersökningen har skett med hjälp av en enkät i vilken nio fysikproblem med svarsalternativ besvarades av eleverna. Svarsalternativen bestod av det korrekta vetenskapliga svaret samt vanliga vardagsföreställningar från tidigare forskning. Analysen visar att det till största delen är samma vardagsföreställningar som existerar i de tre årskurserna, men att vardagsföreställningarna förekommer i olika hög grad.

De senaste årens forskning har tydligt visat på elevers svårigheter att utveckla begreppsförståelse inom ämnesområdet genetik. I denna studie har jag valt att intervjua lärare i några svenska gymnasieskolor för att undersöka om de identifierar samma problem med genetikundervisningen som finns dokumenterade i forskningslitteraturen samt hur de arbetar för att eleverna skall nå uppsatta kunskapsmål. De intervjuade lärarna bekräftar samtliga av de huvudproblem som forskningslitteraturen utpekar. Eleverna har svårt att utveckla begreppsförståelse inom den grundläggande genetiken. Detta leder bland annat till en mycket begränsad förmåga att, på basis av genetisk kunskap, ta ställning i frågor som rör gentekniska metoders tillämpningar. Avslutningsvis diskuteras möjligheterna att använda formativ utvärdering och att arbeta med autentiska problem för hjälpa och motivera eleverna.