Användandet av molnbaserade språkmodeller blir allt vanligare i takt med att de blir mer tillgängliga, och deras kapacitet att bearbeta och generera text förbättras ständigt. Men för användare och organisationer som arbetar med känslig information uppstår en utmaning, eftersom all data som behandlas av dessa modeller överförs till serveroperatören. I och med detta växer behovet av så kallade On-Premisemodeller, som kan köras lokalt på en användares eller organisations egna servrar. Därför ämnar detta projekt till att identifiera, testa och jämföra flera on-premise-språkmodeller med inriktning på textbehandling. Detta inkluderar uppgifter som att upptäcka fel i stavning, grammatik och bruk av skiljetecken, samt att analysera språkanvändning. Projektet innebar att söka efter modeller på hemsidan HuggingFace.co som hanterar både svenska och engelska och sedan implementera dem på olika AWS EC2-instanser. Efter en inledande granskning av flera modeller, identifierades två särskilt lovande alternativ, Viking och GPT-SW3, som var tillräckligt kapabla att genomföra de mer avancerade sorters tester. De utvalda modellerna genomgick en omfattande process av prompt-engineering för att optimera deras prestanda och maximera deras förmåga att demonstrera sin kompetens. Efter detta skapades standardiserade tester för grammatik, stavning och bruk av skiljetecken, samt översättning. Dessutom skapades mer avancerade tester som inkluderade omstrukturering av text, samt förenkling och anpassning av texter till en specifik persona. Resultaten av dessa tester visade att båda prövade modeller hade god förmåga att korrigera fel i stavning, grammatik, och bruk av skiljetecken i texter, samt översättning av texter. GPT-SW3 visade även god förmåga i personatesterna, medan modellen Viking inte var kapabel till att genomföra denna sorts behandling av texter. Parallellt med testandet av språkmodellerna utvecklades ett skript för att analysera hårdvarans prestanda och kostnad under exekveringen av språkmodellerna. Detta skript kördes på flera olika AWS EC2-instanser, var och en utrustad med olika typer av hårdvara. Prestationerna från de olika instanserna jämfördes, och resultaten visade att körning av modellerna på Inferentia2chip gav den bästa prestandan och den lägsta kostnaden per genererat ord, fastän denna hårdvara hade den högsta timkostnaden. Alla CPUinstanser som testades presterade betydligt sämre än GPU-instansen, men var markant billigare att hyra per timme. Detta kan vara en fördel för on-demand-applikationer där kostnadseffektivitet prioriteras. / The use of cloud-based language models is becoming increasingly common as they become more accessible, and their capabilities to process and generate text are continually improving. However, a challenge arises for users and organizations handling sensitive data because all processed data is transmitted to the server operator. As a result, there’s a growing need for so-called On-Premise models, which can be operated locally on the servers of a user or organization. This project aims to identify, test, and compare several on-premise language models, "Focusing on tasks such as detecting errors in spelling, grammar, and punctuation, as well as analyzing language usage. The project involved searching for models that support both Swedish and English on the website Huggingface.co and implementing them on various AWS EC2 instances. After an initial assessment, two particularly promising models, Viking and GPT-SW3, were identified as capable enough for more detailed testing. The selected models underwent an extensive prompt-engineering process to optimize their performance and maximize their ability to demonstrate their capabilities. Following this, standardized tests for grammar, spelling, punctuation, and translation were developed. Additionally,more advanced tests were designed, including restructuring, simplifying, and adapting texts to specific personas. The results from the tests showed that both tested models had high proficiency in correcting errors regarding spelling, grammar, and punctuation, and in translating texts between Swedish and English. GPT-SW3 had high proficiency in rewriting texts to use other styles, such as using formal or simplistic language, while the Viking model had no proficiency in achieving these types of tasks. Concurrently with the model testing, a script was developed to analyze the performance and costs of the hardware during the model executions. This script was implemented on several AWS EC2 instances, each equipped with different hardware types. The performance of these instances was compared, and the results showed that running the models on the Inferentia2 chip offered the best performance and the lowest cost per generated word, despite having the highest hourly rental cost. All CPU instances tested performed significantly worse than the GPU instance but were a lot cheaper to rent per hour. This could be advantageous for on-demand applications where cost efficiency is a priority.

<p>Resultaten i undersökningen PISA 2003 visar att finska elever är bättre på problemlösning än svenska elever. Detta arbete undersöker huruvida matematikböcker i de båda länderna skulle kunna vara en bidragande orsak till skillnaderna. Arbetet är begränsat till två böcker från respektive land. För att identifiera de problemlösande uppgifterna har fyra olika kriterier använts. Resultatet av granskningen visar att de finska matematikböckerna har betydligt fler problemlösande uppgifter än de svenska böckerna. Denna skillnad återspeglas både i antal och i hur stor andel av samtliga uppgifter som är problemlösande.</p>

<p>Företagsrekonstruktion är ett speciellt insolvensrättsligt förfarande som ger en näringsidkare med betalningssvårigheter möjlighet att genom ett särskilt förfarande rekonstruera sin verksamhet. Lagen om företagsrekonstruktion (1996:764), LFR, började tillämpas i september 1996 och har således varit i kraft i över tio år.</p><p>Vid en företagsrekonstruktion ska en utsedd rekonstruktör hjälpa företagets ledning att få företaget på ”fötter igen”. Rekonstruktören tar således inte över ledningen av företaget som en konkursförvaltare tar över och leder ett konkursbo.</p><p>Konkurslagstiftningen bygger på principen att alla tillgångar en skuldsatt gäldenär har tas om hand i ett konkursbo och används för att betala av skulder som gäldenären har. Konkursinstitutets funktion är således att fördela gäldenärens tillgångar bland borgenärerna så att borgenärerna delar den uppkomna förlusten lika och proportionellt med hänsyn till fordringarnas storlek.</p><p>Gäldenären förlorar genom konkursbeslutet rådigheten över sin egendom och sin rättsliga förmåga att förfoga över egendomen genom att ingå förbindelser som kan göras gällande i konkursen. Istället tar konkursförvaltaren helt över ledningen av företaget under konkursförfarandet. En förvaltare ska enligt lag ha den särskilda insikt och erfarenhet som uppdraget kräver, men det finns även ett krav på att förvaltaren även i övrigt ska vara lämplig för uppdraget.</p><p>Konkursförvaltare står under tillsyn av tillsynsmyndigheten, TSM och som tillsynsmyndighet agerar kronofogdemyndigheten. Det är tillsynsmyndighetens uppgift att opartiskt övervaka förvaltningen och då förvaltarna i konkurser.</p><p>Förvaltaren i en konkurs har även ett skadeståndsrättsligt ansvar. Förvaltaren är skyldig att ersätta de skador han vållat konkursboet, en enskild borgenär, gäldenären men även tredje man. Skadeståndsansvaret bygger på culpaprincipen och gäller både sak- och personskada och ren förmögenhetsskada.</p><p>En företagsrekonstruktör har till uppgift att undersöka om verksamheten i ett gäldenärsföretag kan fortsätta helt eller delvis och hur detta ska ske, vilket ger honom en central roll i förfarandet. I 2:11 LFR stadgas att rekonstruktören ska ha den särskilda insikt och erfarenhet som uppdraget kräver. Han ska ha borgenärernas förtroende och även i övrigt vara lämplig för uppdraget.</p><p>Det finns ingen tillsyn över själva förfarandet företagsrekonstruktion och följaktligen ingen kontroll över rekonstruktören på det sätt en förvaltare blir kontrollerad under ett konkursförfarande. Emellertid finns det tillsyn över området utbetalning av lönegaranti vid företagsrekonstruktion enligt Lönegarantilagen (1992:497).</p><p>En tillsyn över rekonstruktörer finns inte i nuläget och inte heller verkar det finnas något intresse i den förestående utredningen (kommittédirektiv (Dir. 2007:29) om ett Samordnat insolvensförfarande) för en utvidgning av tillsynen. Att det finns en väl utarbetad kontroll över förvaltare men inget intresse för motsvarande vid företagsrekonstruktioner är i högsta grad förvånande.</p><p>I LFR regleras inte rekonstruktörens ansvar. Frånvaron av en ansvarsreglering liknande den i konkurslagen, ska emellertid enligt doktrin, inte tolkas som att lagstiftaren tagit ställning i denna fråga. Åsikterna går emellertid isär hur rekonstruktörens ansvar ska bedömas. Viss doktrin säger att det är rättstillämpningen som ska avgöra under vilket ansvar en rekonstruktör handhar en rekonstruktion medan andra menar att en reglering av rekonstruktörens ansvar bör införas i LFR.</p><p>Det är nära till hands att jämföra ett eventuellt ansvar för en rekonstruktör med förvaltarens ansvar i konkurser. En förvaltare har skadeståndsansvar gentemot gäldenären, borgenärerna och konkursboet för den skada han orsakar när han fullgör sitt uppdrag.</p><p>Den stora skillnaden mellan förvaltaren och rekonstruktören är dock, som nämnts, att den senare vid en rekonstruktion ska arbeta för att uppnå rekonstruktionens syfte medan gäldenärsföretaget fortfarande har visst rådrum.</p><p>Vissa författare inom den juridiska litteraturen på området håller inte med om att förvaltarens ansvar ska användas som utgångspunkt vid bedömningen utan anser att förvaltarens och rekonstruktörens roller är väldigt olika och betonar att rekonstruktören endast anses vara en fristående rådgivare. Det anses att eftersom arbetsuppgifterna för en förvaltare respektive en rekonstruktör är så pass artskilda är det fel att anse att de ska ha samma ansvar.</p><p>En fråga som uppkommer i sammanhanget är även hur rekonstruktörens ansvar ska anpassas till det ansvar som gäldenärsföretagets ledning har och i vilken utsträckning de ordinarie bolagsorganen i ett aktiebolag kan undgå ansvar med hänvisning till att de följt en rekonstruktörs råd i en viss situation.</p><p>Vid en eventuell reglering av rekonstruktörers ansvar kommer troligen även andra problem uppstå vid bedömningen av en rekonstruktörs ansvar. Detta beror på att det är svårt att fastställa hur ingripande roll en rekonstruktör har i en rekonstruktion. Rekonstruktörens roll kan skifta från rekonstruktion till rekonstruktion och inte heller sakkunniga på området är eniga i denna fråga.</p><p>Om det inte finns ett uttryckligt stöd för rekonstruktörens ansvar i en paragraf eller en hänvisning till Konkurslagen (1987:672) eller skadeståndslagen (1972:207) kan resultatet bli att gäldenärsföretaget inte känner sig benäget att välja företagsrekonstruktionsförfarandet. Istället väljer kanske företaget att kämpa vidare tills det tvingas gå i konkurs.</p><p>Resultatet kan av allt att döma bli att företaget trots allt känner sig tryggare med ett konkursförfarande då företaget genom konkursen i alla fall omfattas av ett gammalt beprövat förfarande. Detta även om konkursförfarandet gör att både gäldenärsföretaget, borgenärerna och ofta staten förlorar mer genom konkursen än om företaget rekonstrueras.</p><p>Under våren 2007 har det fastställts att en utredning ska tillsättas där utredningen bl.a. har till uppgift att se över rekonstruktörens ansvar. Detta kan möjligtvis göra att en ansvarsreglering för rekonstruktörer blir verklighet inom en inte allt för avlägsen framtid.</p>

Företagsrekonstruktion är ett speciellt insolvensrättsligt förfarande som ger en näringsidkare med betalningssvårigheter möjlighet att genom ett särskilt förfarande rekonstruera sin verksamhet. Lagen om företagsrekonstruktion (1996:764), LFR, började tillämpas i september 1996 och har således varit i kraft i över tio år. Vid en företagsrekonstruktion ska en utsedd rekonstruktör hjälpa företagets ledning att få företaget på ”fötter igen”. Rekonstruktören tar således inte över ledningen av företaget som en konkursförvaltare tar över och leder ett konkursbo. Konkurslagstiftningen bygger på principen att alla tillgångar en skuldsatt gäldenär har tas om hand i ett konkursbo och används för att betala av skulder som gäldenären har. Konkursinstitutets funktion är således att fördela gäldenärens tillgångar bland borgenärerna så att borgenärerna delar den uppkomna förlusten lika och proportionellt med hänsyn till fordringarnas storlek. Gäldenären förlorar genom konkursbeslutet rådigheten över sin egendom och sin rättsliga förmåga att förfoga över egendomen genom att ingå förbindelser som kan göras gällande i konkursen. Istället tar konkursförvaltaren helt över ledningen av företaget under konkursförfarandet. En förvaltare ska enligt lag ha den särskilda insikt och erfarenhet som uppdraget kräver, men det finns även ett krav på att förvaltaren även i övrigt ska vara lämplig för uppdraget. Konkursförvaltare står under tillsyn av tillsynsmyndigheten, TSM och som tillsynsmyndighet agerar kronofogdemyndigheten. Det är tillsynsmyndighetens uppgift att opartiskt övervaka förvaltningen och då förvaltarna i konkurser. Förvaltaren i en konkurs har även ett skadeståndsrättsligt ansvar. Förvaltaren är skyldig att ersätta de skador han vållat konkursboet, en enskild borgenär, gäldenären men även tredje man. Skadeståndsansvaret bygger på culpaprincipen och gäller både sak- och personskada och ren förmögenhetsskada. En företagsrekonstruktör har till uppgift att undersöka om verksamheten i ett gäldenärsföretag kan fortsätta helt eller delvis och hur detta ska ske, vilket ger honom en central roll i förfarandet. I 2:11 LFR stadgas att rekonstruktören ska ha den särskilda insikt och erfarenhet som uppdraget kräver. Han ska ha borgenärernas förtroende och även i övrigt vara lämplig för uppdraget. Det finns ingen tillsyn över själva förfarandet företagsrekonstruktion och följaktligen ingen kontroll över rekonstruktören på det sätt en förvaltare blir kontrollerad under ett konkursförfarande. Emellertid finns det tillsyn över området utbetalning av lönegaranti vid företagsrekonstruktion enligt Lönegarantilagen (1992:497). En tillsyn över rekonstruktörer finns inte i nuläget och inte heller verkar det finnas något intresse i den förestående utredningen (kommittédirektiv (Dir. 2007:29) om ett Samordnat insolvensförfarande) för en utvidgning av tillsynen. Att det finns en väl utarbetad kontroll över förvaltare men inget intresse för motsvarande vid företagsrekonstruktioner är i högsta grad förvånande. I LFR regleras inte rekonstruktörens ansvar. Frånvaron av en ansvarsreglering liknande den i konkurslagen, ska emellertid enligt doktrin, inte tolkas som att lagstiftaren tagit ställning i denna fråga. Åsikterna går emellertid isär hur rekonstruktörens ansvar ska bedömas. Viss doktrin säger att det är rättstillämpningen som ska avgöra under vilket ansvar en rekonstruktör handhar en rekonstruktion medan andra menar att en reglering av rekonstruktörens ansvar bör införas i LFR. Det är nära till hands att jämföra ett eventuellt ansvar för en rekonstruktör med förvaltarens ansvar i konkurser. En förvaltare har skadeståndsansvar gentemot gäldenären, borgenärerna och konkursboet för den skada han orsakar när han fullgör sitt uppdrag. Den stora skillnaden mellan förvaltaren och rekonstruktören är dock, som nämnts, att den senare vid en rekonstruktion ska arbeta för att uppnå rekonstruktionens syfte medan gäldenärsföretaget fortfarande har visst rådrum. Vissa författare inom den juridiska litteraturen på området håller inte med om att förvaltarens ansvar ska användas som utgångspunkt vid bedömningen utan anser att förvaltarens och rekonstruktörens roller är väldigt olika och betonar att rekonstruktören endast anses vara en fristående rådgivare. Det anses att eftersom arbetsuppgifterna för en förvaltare respektive en rekonstruktör är så pass artskilda är det fel att anse att de ska ha samma ansvar. En fråga som uppkommer i sammanhanget är även hur rekonstruktörens ansvar ska anpassas till det ansvar som gäldenärsföretagets ledning har och i vilken utsträckning de ordinarie bolagsorganen i ett aktiebolag kan undgå ansvar med hänvisning till att de följt en rekonstruktörs råd i en viss situation. Vid en eventuell reglering av rekonstruktörers ansvar kommer troligen även andra problem uppstå vid bedömningen av en rekonstruktörs ansvar. Detta beror på att det är svårt att fastställa hur ingripande roll en rekonstruktör har i en rekonstruktion. Rekonstruktörens roll kan skifta från rekonstruktion till rekonstruktion och inte heller sakkunniga på området är eniga i denna fråga. Om det inte finns ett uttryckligt stöd för rekonstruktörens ansvar i en paragraf eller en hänvisning till Konkurslagen (1987:672) eller skadeståndslagen (1972:207) kan resultatet bli att gäldenärsföretaget inte känner sig benäget att välja företagsrekonstruktionsförfarandet. Istället väljer kanske företaget att kämpa vidare tills det tvingas gå i konkurs. Resultatet kan av allt att döma bli att företaget trots allt känner sig tryggare med ett konkursförfarande då företaget genom konkursen i alla fall omfattas av ett gammalt beprövat förfarande. Detta även om konkursförfarandet gör att både gäldenärsföretaget, borgenärerna och ofta staten förlorar mer genom konkursen än om företaget rekonstrueras. Under våren 2007 har det fastställts att en utredning ska tillsättas där utredningen bl.a. har till uppgift att se över rekonstruktörens ansvar. Detta kan möjligtvis göra att en ansvarsreglering för rekonstruktörer blir verklighet inom en inte allt för avlägsen framtid.

Resultaten i undersökningen PISA 2003 visar att finska elever är bättre på problemlösning än svenska elever. Detta arbete undersöker huruvida matematikböcker i de båda länderna skulle kunna vara en bidragande orsak till skillnaderna. Arbetet är begränsat till två böcker från respektive land. För att identifiera de problemlösande uppgifterna har fyra olika kriterier använts. Resultatet av granskningen visar att de finska matematikböckerna har betydligt fler problemlösande uppgifter än de svenska böckerna. Denna skillnad återspeglas både i antal och i hur stor andel av samtliga uppgifter som är problemlösande.

The purpose of this thesis is to investigate how structural changes are depicted as well as formally brought about in the documents of rule and regulation of Uppsala University and Uppsala University Library the years 1999−2013. Beside the documents of rule and regulation, also documents that is commenting on (or in other ways relates to) these are investigated. The study is based both in organizational theory and modern rhetorical theory. The results show that the University to a certain extent gained an increased possibility to micromanage the library’s working routines during the time span covered and the study traces the consequences this had on the library organization and reactions it evoked among the leaders and representatives of the library staff This raised a debate between representatives from the University library and its mother organization, the University, regarding at which level in the whole organization decisions regarding the library’s forms of funding and everyday praxis. In addition also the development at the University library at Lund University is more briefly surveyed, as a complementing picture. The thesis is a two years master’s thesis written at the Department of Archive, Library and Museum Studies at Uppsala University.

Under de senaste åren har olika former av kognitiv distraktion, till exempel att tala i mobiltelefon med handsfree, relaterats till en betydande mängd olyckor i trafiken. Av den anledning finns det ett stort intresse i att ta fram olika tekniska system för att upptäcka förare som är distraherade. Målet med denna studie var att ta ett steg tillbaka och undersöka människors förmåga och metoder för att avgöra distraktion hos andra. Då det saknas tidigare forskning är upplägget en explorativ förstudie bestående av två delar. Under den första delen samlades material in på distraherade bilförare i simulerad förarmiljö. Distraktionen bestod av olika uppgifter designade för att skapa kognitiv distraktion. Förarnas arbetsbelastning mättes med Peripheral Detection Task (PDT). Resultaten visar att de mer komplexa kognitiva uppgifterna försämrar prestationen på PDT, men ingen skillnad dem sinsemellan observerades. I den andra delen testades hur ett antal bedömares uppskattning av distraktion hos förarna stämde överens med prestationen på PDT. Resultaten kan inte påvisa en förmåga att upptäcka distraktion hos andra, men ett antal svagheter i metoden diskuteras vilket kan ge vägledning för metoddesign i framtida studier.

Den här studien syftar till att undersöka vilka entreprenöriella förmågor lärare anser att elever får möjlighet att utveckla genom problemlösningsaktiviteter i matematik. Frågan är relevant eftersom entreprenörskap ska löpa som en röd tråd genom all undervisning enligt Lgr11 (Skolverket, 2019). Tidigare forskning visar att matematik är ett av de ämnen där lärare ser störst svårighet med att få in det entreprenöriella lärandet och det har visat sig att det är vanligt att problemlösning fortfarande sker utifrån läroböcker under enskilt, tyst elevarbete utan utmanande uppgifter enligt Skolinspektionen (2009, s. 9). Detta gynnar varken matematiska eller entreprenöriella förmågor hos elever. För att besvara studiens syfte undersöks hur lärare beskriver att lektioner under problemlösning ser ut, hur problemlösningsuppgifterna som elever möter är utformade och vilken roll läraren anser att de har under problemlösningslektioner genom semistrukturerade lärarintervjuer i årskurs 1–3. Mitt teoretiska perspektiv innehåller två delar där synen på lärande bygger på en kombination av Deweys och Vygotskys pedagogik och mitt teoretiska ramverk är uppbyggt utifrån tidigare forskning angående problemlösning och entreprenöriella förmågor i ämnet matematik. Resultatet av lärarintervjuerna visar att undervisningen oftast sker utifrån läroböcker i matematik med gemensamma genomgångar där lösningsmetoder avslöjas i inledningen av lektionen. Enligt tidigare forskning (Palmér, 2016, s. 31) hotar detta att hämma elevers kreativitet och motivation att hitta egna lösningsvägar och kan leda till att elever tror att det bara finns en rätt väg till lösningen. / <p>Matematik</p>

The study aimed to find out and compare what skills and task-types that could be found in two workbooks for the ninth grade in English as a second language in Sweden. The research was conducted using a quantitative content and text analysis in order to compare two workbooks and categorize their tasks into production and interaction skills and task-types. The workbooks were chosen as they were the latest editions at the time. The study showed that both workbooks prioritized production and interaction skills. Both had a low focus on speaking skills but Sparks 9 had more integrated skills in tasks. Wings 9 had a major focus on writing skills and grammar. Both workbooks focused on comparing, problem solving, listing and sorting and ordering task-types. Task-types such as creative tasks and sharing personal experience were low in both workbooks but Sparks 9 had a better overall spread of all task-types in general. The understanding that tasks incorporate much more than simply goals to achieve could potentially be used in a practical teaching environment by adapting tasks to fit students´ different needs.

Studiens syfte är att undersöka hur behöriga matematiklärare värderar matematikuppgifter och till vilken betygsnivå de kan relateras. Studien har genomförts som en kvalitativ studie baserad på tematisk analys. Åtta professionella matematiklärare har intervjuats och deras uttalanden har analyserats. Studien är inriktad på kursen matematik 3c på gymnasiet. Studien visar att lärare värderar uppgifterna olika vilket kan tyda på utmaningar med att tolka betygskriterier i matematik på gymnasiet. I undersökningen framkommer hur de som är nyexaminerade behöriga lärare visar på en mer generös värdering och relaterar till högre betygsnivå jämfört med de lärare som är mer erfarna. De mer erfarna lärarna visar också gögre grad av samstämmighet när det gäller hur de beskriver kunskapsnivå motsvarande de olika betygsnivåerna jämfört med de nyexaminerade lärarna. De nyexaminerade lärarna uttrycker i vissa fall bristande matematiska kunskaper kopplat till de högre kurser i matematik på gymnaisenivån som de förväntas undervisa på. / The purpose of the study is to investigate how qualified mathematics teachers value mathematics tasks and to which grade level they can be related. The study has been conducted as a case study. Eight actively working mathematics teachers have been interviewed and their statements have been analyzed. The study is focused on the course mathematics 3c at the upper secondary school. The study shows that teachers value the tasks differently, which may indicate challenges with interpreting grading criteria in mathematics at upper secondary school. The survey reveals how those who are newly qualified teachers show a more generous assessment and relate to a higher grade level compared to the teachers who are more experienced. The more experienced teachers also show a higher degree of agreement when it comes to how they describe the level of knowledge corresponding to the different grade levels compared to the newly qualified teachers. In some cases, the newly graduated teachers express a lack of mathematical knowledge linked to the higher courses in mathematics at the upper secondary level that they are expected to teach.