<p>Företag lever i en föränderlig värld där faktorer såsom globalisering, tillväxthinder och förändrade konkurrensförhållanden är i ständig förändring. Dessa faktorer kan ses som en möjlighet eller som ett potentiellt hot, allt beroende av hur företaget kan hantera föränderligheten. Författarnas intention med studien har varit att utreda och diskutera hur entreprenöriella företag med en kraftig tillväxt, trots förändrade krav, lyckas överleva och bibehålla sin starka ställning på lång sikt. Dessa är grundtankarna vilka ledde fram till studiens problemformulering: Hur skapas långsiktig tillväxt i ett snabbt växande företag?</p><p>Studien är genomförd med en kvalitativ metod, vidare har författarna använt en deduktiv ansats. Författarna har genomfört individuella intervjuer med tre respondenter, dessa är VD på respektive företag och är dessutom entreprenörer. Valet av företag är strukturerat efter fasta kriterier, där utfallet föll på tre halländska gasellföretag. </p><p>Resultatet av studien visar att det inte finns någon enskild faktor som oberoende påverkar tillväxtföretags långsiktighet. Det som främst påverkar företagets långsiktiga arbete är istället den entreprenöriella processen vilken skapar ett fokus för företagets samtliga resurser att skapa långsiktigt mervärde. Detta uppnås i de studerade företagen genom att deras tjänster och produkter är så unika att företagen inte upplever konkurrenter som ett potentiellt hot i dagsläget. Slutligen bör det poängteras att de valda respondenterna visade sig ha positiva personliga egenskaper där ett bra självförtroende och ett genuint engagemang för organisationen var gemensamma faktorer.</p>

Företag lever i en föränderlig värld där faktorer såsom globalisering, tillväxthinder och förändrade konkurrensförhållanden är i ständig förändring. Dessa faktorer kan ses som en möjlighet eller som ett potentiellt hot, allt beroende av hur företaget kan hantera föränderligheten. Författarnas intention med studien har varit att utreda och diskutera hur entreprenöriella företag med en kraftig tillväxt, trots förändrade krav, lyckas överleva och bibehålla sin starka ställning på lång sikt. Dessa är grundtankarna vilka ledde fram till studiens problemformulering: Hur skapas långsiktig tillväxt i ett snabbt växande företag? Studien är genomförd med en kvalitativ metod, vidare har författarna använt en deduktiv ansats. Författarna har genomfört individuella intervjuer med tre respondenter, dessa är VD på respektive företag och är dessutom entreprenörer. Valet av företag är strukturerat efter fasta kriterier, där utfallet föll på tre halländska gasellföretag. Resultatet av studien visar att det inte finns någon enskild faktor som oberoende påverkar tillväxtföretags långsiktighet. Det som främst påverkar företagets långsiktiga arbete är istället den entreprenöriella processen vilken skapar ett fokus för företagets samtliga resurser att skapa långsiktigt mervärde. Detta uppnås i de studerade företagen genom att deras tjänster och produkter är så unika att företagen inte upplever konkurrenter som ett potentiellt hot i dagsläget. Slutligen bör det poängteras att de valda respondenterna visade sig ha positiva personliga egenskaper där ett bra självförtroende och ett genuint engagemang för organisationen var gemensamma faktorer.

Startups har fördelar när det gäller innovation och kreativitet jämfört med stora företag. Införandet av struktur och processer kan hämma innovationsprocessen och företagens anpassningsbarhet. För att vara fortsatt innovativ och snabb kan en startup arbeta med att främja en entreprenöriell kultur i syfte att främja dessa egenskaper. Syftet med studien är att undersöka hur en startup kan arbeta för att främja en entreprenöriell kultur när företaget växer och får ökat behov av struktur. För att undersöka detta har en kvalitativ studie genomförts där data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Studien visar att studieobjektet, i och med att det vuxit, fått en ökad grad av struktur på grund av implementering av system och processer. Utifrån det teoretiska ramverket kan studieobjektet klassas som en startup och organisationskulturen kan liknas vid en entreprenöriell kultur. Slutsatsen är att enentreprenöriell kultur kan främjas genom bland annat rekrytering av målinriktade och entreprenöriella personer, gemensamma värderingar, aktiviteter och språkbruk.

<p>Abstract</p><p>To benefit the economic growth of a country, it is important for the inhabitants to make the decision to become business owners. Sweden today, apart from the rest of Europe, is facing a growing problem. The numbers of companies are growing, but the numbers of company owners are not. As a result of this, the employment is not able to develop under the same conditions, when the opportunities of employment decrease. Research shows, that the interest for owning a company among the Swedish youth has increased. However, it has not increased amongst the young and highly educated people. During a time where the numbers of college educated people are increasing and to that, the long-term educational programs are becoming more common, this becomes a serious problem for the future of Sweden. Among the young and highly educated there are the business graduates, which in theory are considered to possess the knowledge it takes to become the company owners of the future.</p><p>The aim with this thesis is to, with a quantitative study, analyze the entrepreneurial propensity among highly educated business students. To fulfil the aim we will investigate five different variables; gender, family background, ethnical background, knowledge and experience and experienced risk. To collect this information we are searching for both quantitative and qualitative information.</p><p>The implemented survey of 77 highly educated business students at Södertörns University College shows that the entrepreneurial propensity amongst the students is low. A difference can be seen between the students that are positive and the students that are negative to starting their own business. Amongst the students that are positive one can see that the propensity is higher in the variables of knowledge and experience and experienced risk. Furthermore, the results of the survey research show that family background and ethnical background have the least relevance to the entrepreneurial propensity.</p><p>The conclusion explains the underlying factors that show that the reason why highly educated business students choose to become an employee rather then starting their own business is their low entrepreneurial propensity. What affects the students low entrepreneurial propensity and therefore their choice not to start their own business is the lack of knowledge in the area, both theoretical and practical. A larger practical knowledge leads to a decrease in the experienced risk relating to starting a business, which is the second important factor to why students choose employment rather than a business of their own.</p> / <p>För att gynna ett lands tillväxt är det viktigt att landets invånare väljer att bli företagare. Till skillnad mot övriga Europa står Sverige inför ett växande problem idag, där företagen ökar men antal företagare minskar. Som en följd av detta kan inte sysselsättningen utvecklas på samma villkor när arbetsmöjligheterna blir färre. Undersökningar visar dock att intresset för företagande ökat bland unga, däremot inte bland unga högutbildade. I en tid där examensantalet och därtill långa utbildningar blir allt vanligare, vilket medför att befolkningens utbildningsnivå stiger och unga högutbildade är en målgrupp som växer och blir större, blir detta till ett allvarligt problem för Sveriges framtid. Bland dessa unga högutbildade ses även ekonomer, vilka i teorin anses inneha de kunskaper som krävs för att vara framtidens företagare.</p><p>Syftet med uppsatsen är att med en kvantitativ studie studera och analysera högutbildade ekonomistudenters grundläggande entreprenöriella benägenhet. För att uppfylla syftet undersöks fem olika variabler; kön, familjebakgrund, etnisk bakgrund, kunskap och erfarenhet samt upplevd risk. För att få fram information om de olika variablerna eftersöks både kvantitativ och kvalitativ data.</p><p>Den genomförda undersökningen av 77 högutbildade företagsekonomistudenter vid Södertörns Högskola, påvisar att den entreprenöriella benägenheten bland studenterna är låg. Skillnad kan ses mellan studenter som är positiva till företagande, där benägenheten är högre inom variablerna kunskap och erfarenhet samt upplevd risk, gentemot studenter negativa till företagande. Vidare visar resultatet av undersökningen att familjebakgrund och etnisk bakgrund har minst relevans för den entreprenöriella benägenheten.</p><p>Slutsatsen klargör att de bakomliggande faktorerna till att högutbildade företagsekonomistudenter inte väljer företagande framför anställning är på grund av den låga entreprenöriella benägenheten. Det som påverkar studenternas låga entreprenöriella benägenhet och därmed valet att inte starta företag är bristen på kunskap inom området, både teoretisk och praktisk. En större praktisk kunskap leder till en minskning av den upplevda risken inför företagande, vilket är den andra avgörande faktorn till varför studenter väljer en anställning framför företagande.</p>

The overarching aim of this study is to contribute with new perspectives on place marketing, theoretically as well as empirically. More specifically, the aim is to characterize the place marketing research literature, describe its content and explore the extent to which it is valid in a Swedish municipal context. This basic approach is important, partly because it is difficult to comprehend the difference between central concepts and different types of research literature within the field of place marketing, partly because the research literature tend to generalize from a specific empirical material, foremost large cities in the western world. In the first part of the study a literature review is carried out. The review includes a typology which shows two broad lines of research within the field of place marketing: one which conceptualizes place marketing by examining what is being done in cities, municipalities and regions, and another one which is anchored in the discipline of marketing. The first tradition is referred to as “place” and the other one as “marketing”. The typology also shows, among other things, different approaches within each research line. The research which is referred to as place is described as empirical and/or critical. The research which is referred to as marketing is described as prescriptive and/or theoretical. The second part of the study is based on two surveys, both distributed to all 290 municipalities in Sweden. The surveys bring questions about competition and cooperation as well as entrepreneurial policy and efforts to increase the attractiveness of the municipalities in to focus. The results partly confirm and partly call for a more in-depth analysis of these phenomena. The study makes a distinction between place marketing and place selling. Place marketing is described as a demand-oriented approach in planning and place development and place selling as the opposite, i.e. as a supply-oriented approach. In the study it is argued that most place marketing research appears to be about place selling rather than place marketing. Furthermore, it is argued that efforts to increase the attractiveness of the municipalities appear to be characterized by place selling rather than place marketing. / <p> QC 20130820</p>

Entreprenörskap och dess betydelse för ekonomisk utveckling har under senare år fått allt mer uppmärksamhet. Idag är de flesta, inte minst regeringen, övertygade om att fler entreprenörer behövs för att skapa långsiktig tillväxt i Sverige. Svårigheterna i att mäta entreprenörskap har dock gjort att forskare först på senare år har börjat intressera sig för ämnet.Vad som kännetecknar entreprenören och vilka skillnaderna är mot en företagare har visat sig vara viktiga frågor inom detta område. Ytterligare en väsentlig uppgift för forskare har varit att ta reda på om alla kan bli entreprenörer eller om vissa förutsättningar måste finnas med från födseln. Det föreligger skilda meningar i frågan huruvida det går att utbilda i entreprenörskap eller inte. Vi har därför funnit det intressant att undersöka vilken påverkan entreprenörsutbildningar i Västra Götaland har på antalet entreprenörer.Syftet har varit att beskriva dagens entreprenörsutbildningar och dess funktioner samt analysera om dessa bidrar till fler entreprenörer. Vi har använt oss av en induktiv forskningsansats och en kvalitativ metod, då vi har intervjuat kursansvariga på tre olika magisterutbildningar, en representant från Ung Företagsamhet samt en anställd på Västra Götalandsregionen. För att få en bredare synvinkel har vi även gjort två mindre undersökningar bland entreprenörer och studenter.Studien resulterade i upptäckten att entreprenöriell förmåga är ett begrepp som i de flesta fall borde användas istället för termen och titeln entreprenör. Entreprenörsskalan visar att alla människor till viss del är entreprenöriella men att de som söker sig till, och efterfrågas av, magisterutbildningarna är de som har en potential att utveckla förmågan. En stor fördel med magisterutbildningarna är att människor med olika kompetenser och bakgrunder sammanförs i grupper och erbjuds goda förutsättningar för att skapa kreativitet och nya tankesätt. Ung Företagsamhet gör en stor insats för entreprenörskapet genom att gymnasieelever får prova på företagande samtidigt som de utvecklar individuella färdigheter som de senare har stor nytta av. Det visar sig också att det finns ett gap mellan akademin och näringslivet samt att det behövs en attitydförändring som måste börja tidigt i åldrarna för att entreprenörskapet ska stärkas.Ett förslag till fortsatt forskning är att undersöka hur kontakten mellan skolorna och näringslivet kan förbättras och hur attityderna till entreprenörskap kan bli mer positiva. Ett annat förslag är att undersöka tidigare studenters uppfattningar om utbildningarna och vad de kan tillföra. / Uppsatsnivå: D

<p>Syftet med denna uppsats är att klargöra företaget Wilson Productions grundläggande kärnvärde, fördelar och styrkor föratt lättare kunna beskriva och formulera vilka tjänster som företaget kan erbjuda marknaden. Vi ska utforma verktyg för en samlad företagsidentitet som fungerar både utåt mot marknaden och inom organisationen. Dessutom kommer vi att undersöka Wilson Productions entreprenöriella motiv och tankar kring verksamheten, för att kunna se var företaget är på väg idag.</p><p>Detta är ett kvalitativt arbete med en deduktiv ansats och uppdraget gick ut på att hjälpa ett specifikt företag. Vi har arbetat utifrån ett enskilt fall och nyttjade till största del redan befintliga teorier och modeller, som vi applicerade på den aktuella företagsverksamheten. Vi har använt systemsynsättet eftersom vi avser att konstruera ett helhetskoncept till Wilson Productions. Utöver de akademiska fakta och facklitteratur som fungerar som referenser, skedde ytterligare datainsamling genom direkta observationer samt personliga intervjuer.</p><p>Wilson Productions största drivkraft i sitt företagande är möjligheten att själv kunna planera och styra över sitt arbete. De strävar efter att erbjuda specialutformade tjänster med en unik karaktär, som kunderna inte kan få hos några andra reklambyråer. Vi har kommit fram till att Wilson Productions redan idag har de verktyg som krävs för att de ska nå sina mål. Företaget behöver dock bli ännu bättre på att bli varse vilka deras starkaste sidor är för att kunna fungera med optimal effektivitet.</p>

<p>Our purpose is to report on a few of the internal and external factors that influence a person to choose and dare to start his own company, instead of being employed. We would also like to get an insight on what is of strong importance when you establish a new company. This will be done with a theoretical and empirical study.</p>

Our purpose is to report on a few of the internal and external factors that influence a person to choose and dare to start his own company, instead of being employed. We would also like to get an insight on what is of strong importance when you establish a new company. This will be done with a theoretical and empirical study.

Abstract To benefit the economic growth of a country, it is important for the inhabitants to make the decision to become business owners. Sweden today, apart from the rest of Europe, is facing a growing problem. The numbers of companies are growing, but the numbers of company owners are not. As a result of this, the employment is not able to develop under the same conditions, when the opportunities of employment decrease. Research shows, that the interest for owning a company among the Swedish youth has increased. However, it has not increased amongst the young and highly educated people. During a time where the numbers of college educated people are increasing and to that, the long-term educational programs are becoming more common, this becomes a serious problem for the future of Sweden. Among the young and highly educated there are the business graduates, which in theory are considered to possess the knowledge it takes to become the company owners of the future. The aim with this thesis is to, with a quantitative study, analyze the entrepreneurial propensity among highly educated business students. To fulfil the aim we will investigate five different variables; gender, family background, ethnical background, knowledge and experience and experienced risk. To collect this information we are searching for both quantitative and qualitative information. The implemented survey of 77 highly educated business students at Södertörns University College shows that the entrepreneurial propensity amongst the students is low. A difference can be seen between the students that are positive and the students that are negative to starting their own business. Amongst the students that are positive one can see that the propensity is higher in the variables of knowledge and experience and experienced risk. Furthermore, the results of the survey research show that family background and ethnical background have the least relevance to the entrepreneurial propensity. The conclusion explains the underlying factors that show that the reason why highly educated business students choose to become an employee rather then starting their own business is their low entrepreneurial propensity. What affects the students low entrepreneurial propensity and therefore their choice not to start their own business is the lack of knowledge in the area, both theoretical and practical. A larger practical knowledge leads to a decrease in the experienced risk relating to starting a business, which is the second important factor to why students choose employment rather than a business of their own. / För att gynna ett lands tillväxt är det viktigt att landets invånare väljer att bli företagare. Till skillnad mot övriga Europa står Sverige inför ett växande problem idag, där företagen ökar men antal företagare minskar. Som en följd av detta kan inte sysselsättningen utvecklas på samma villkor när arbetsmöjligheterna blir färre. Undersökningar visar dock att intresset för företagande ökat bland unga, däremot inte bland unga högutbildade. I en tid där examensantalet och därtill långa utbildningar blir allt vanligare, vilket medför att befolkningens utbildningsnivå stiger och unga högutbildade är en målgrupp som växer och blir större, blir detta till ett allvarligt problem för Sveriges framtid. Bland dessa unga högutbildade ses även ekonomer, vilka i teorin anses inneha de kunskaper som krävs för att vara framtidens företagare. Syftet med uppsatsen är att med en kvantitativ studie studera och analysera högutbildade ekonomistudenters grundläggande entreprenöriella benägenhet. För att uppfylla syftet undersöks fem olika variabler; kön, familjebakgrund, etnisk bakgrund, kunskap och erfarenhet samt upplevd risk. För att få fram information om de olika variablerna eftersöks både kvantitativ och kvalitativ data. Den genomförda undersökningen av 77 högutbildade företagsekonomistudenter vid Södertörns Högskola, påvisar att den entreprenöriella benägenheten bland studenterna är låg. Skillnad kan ses mellan studenter som är positiva till företagande, där benägenheten är högre inom variablerna kunskap och erfarenhet samt upplevd risk, gentemot studenter negativa till företagande. Vidare visar resultatet av undersökningen att familjebakgrund och etnisk bakgrund har minst relevans för den entreprenöriella benägenheten. Slutsatsen klargör att de bakomliggande faktorerna till att högutbildade företagsekonomistudenter inte väljer företagande framför anställning är på grund av den låga entreprenöriella benägenheten. Det som påverkar studenternas låga entreprenöriella benägenhet och därmed valet att inte starta företag är bristen på kunskap inom området, både teoretisk och praktisk. En större praktisk kunskap leder till en minskning av den upplevda risken inför företagande, vilket är den andra avgörande faktorn till varför studenter väljer en anställning framför företagande.