<p>Abstract</p><p>To benefit the economic growth of a country, it is important for the inhabitants to make the decision to become business owners. Sweden today, apart from the rest of Europe, is facing a growing problem. The numbers of companies are growing, but the numbers of company owners are not. As a result of this, the employment is not able to develop under the same conditions, when the opportunities of employment decrease. Research shows, that the interest for owning a company among the Swedish youth has increased. However, it has not increased amongst the young and highly educated people. During a time where the numbers of college educated people are increasing and to that, the long-term educational programs are becoming more common, this becomes a serious problem for the future of Sweden. Among the young and highly educated there are the business graduates, which in theory are considered to possess the knowledge it takes to become the company owners of the future.</p><p>The aim with this thesis is to, with a quantitative study, analyze the entrepreneurial propensity among highly educated business students. To fulfil the aim we will investigate five different variables; gender, family background, ethnical background, knowledge and experience and experienced risk. To collect this information we are searching for both quantitative and qualitative information.</p><p>The implemented survey of 77 highly educated business students at Södertörns University College shows that the entrepreneurial propensity amongst the students is low. A difference can be seen between the students that are positive and the students that are negative to starting their own business. Amongst the students that are positive one can see that the propensity is higher in the variables of knowledge and experience and experienced risk. Furthermore, the results of the survey research show that family background and ethnical background have the least relevance to the entrepreneurial propensity.</p><p>The conclusion explains the underlying factors that show that the reason why highly educated business students choose to become an employee rather then starting their own business is their low entrepreneurial propensity. What affects the students low entrepreneurial propensity and therefore their choice not to start their own business is the lack of knowledge in the area, both theoretical and practical. A larger practical knowledge leads to a decrease in the experienced risk relating to starting a business, which is the second important factor to why students choose employment rather than a business of their own.</p> / <p>För att gynna ett lands tillväxt är det viktigt att landets invånare väljer att bli företagare. Till skillnad mot övriga Europa står Sverige inför ett växande problem idag, där företagen ökar men antal företagare minskar. Som en följd av detta kan inte sysselsättningen utvecklas på samma villkor när arbetsmöjligheterna blir färre. Undersökningar visar dock att intresset för företagande ökat bland unga, däremot inte bland unga högutbildade. I en tid där examensantalet och därtill långa utbildningar blir allt vanligare, vilket medför att befolkningens utbildningsnivå stiger och unga högutbildade är en målgrupp som växer och blir större, blir detta till ett allvarligt problem för Sveriges framtid. Bland dessa unga högutbildade ses även ekonomer, vilka i teorin anses inneha de kunskaper som krävs för att vara framtidens företagare.</p><p>Syftet med uppsatsen är att med en kvantitativ studie studera och analysera högutbildade ekonomistudenters grundläggande entreprenöriella benägenhet. För att uppfylla syftet undersöks fem olika variabler; kön, familjebakgrund, etnisk bakgrund, kunskap och erfarenhet samt upplevd risk. För att få fram information om de olika variablerna eftersöks både kvantitativ och kvalitativ data.</p><p>Den genomförda undersökningen av 77 högutbildade företagsekonomistudenter vid Södertörns Högskola, påvisar att den entreprenöriella benägenheten bland studenterna är låg. Skillnad kan ses mellan studenter som är positiva till företagande, där benägenheten är högre inom variablerna kunskap och erfarenhet samt upplevd risk, gentemot studenter negativa till företagande. Vidare visar resultatet av undersökningen att familjebakgrund och etnisk bakgrund har minst relevans för den entreprenöriella benägenheten.</p><p>Slutsatsen klargör att de bakomliggande faktorerna till att högutbildade företagsekonomistudenter inte väljer företagande framför anställning är på grund av den låga entreprenöriella benägenheten. Det som påverkar studenternas låga entreprenöriella benägenhet och därmed valet att inte starta företag är bristen på kunskap inom området, både teoretisk och praktisk. En större praktisk kunskap leder till en minskning av den upplevda risken inför företagande, vilket är den andra avgörande faktorn till varför studenter väljer en anställning framför företagande.</p>

Abstract To benefit the economic growth of a country, it is important for the inhabitants to make the decision to become business owners. Sweden today, apart from the rest of Europe, is facing a growing problem. The numbers of companies are growing, but the numbers of company owners are not. As a result of this, the employment is not able to develop under the same conditions, when the opportunities of employment decrease. Research shows, that the interest for owning a company among the Swedish youth has increased. However, it has not increased amongst the young and highly educated people. During a time where the numbers of college educated people are increasing and to that, the long-term educational programs are becoming more common, this becomes a serious problem for the future of Sweden. Among the young and highly educated there are the business graduates, which in theory are considered to possess the knowledge it takes to become the company owners of the future. The aim with this thesis is to, with a quantitative study, analyze the entrepreneurial propensity among highly educated business students. To fulfil the aim we will investigate five different variables; gender, family background, ethnical background, knowledge and experience and experienced risk. To collect this information we are searching for both quantitative and qualitative information. The implemented survey of 77 highly educated business students at Södertörns University College shows that the entrepreneurial propensity amongst the students is low. A difference can be seen between the students that are positive and the students that are negative to starting their own business. Amongst the students that are positive one can see that the propensity is higher in the variables of knowledge and experience and experienced risk. Furthermore, the results of the survey research show that family background and ethnical background have the least relevance to the entrepreneurial propensity. The conclusion explains the underlying factors that show that the reason why highly educated business students choose to become an employee rather then starting their own business is their low entrepreneurial propensity. What affects the students low entrepreneurial propensity and therefore their choice not to start their own business is the lack of knowledge in the area, both theoretical and practical. A larger practical knowledge leads to a decrease in the experienced risk relating to starting a business, which is the second important factor to why students choose employment rather than a business of their own. / För att gynna ett lands tillväxt är det viktigt att landets invånare väljer att bli företagare. Till skillnad mot övriga Europa står Sverige inför ett växande problem idag, där företagen ökar men antal företagare minskar. Som en följd av detta kan inte sysselsättningen utvecklas på samma villkor när arbetsmöjligheterna blir färre. Undersökningar visar dock att intresset för företagande ökat bland unga, däremot inte bland unga högutbildade. I en tid där examensantalet och därtill långa utbildningar blir allt vanligare, vilket medför att befolkningens utbildningsnivå stiger och unga högutbildade är en målgrupp som växer och blir större, blir detta till ett allvarligt problem för Sveriges framtid. Bland dessa unga högutbildade ses även ekonomer, vilka i teorin anses inneha de kunskaper som krävs för att vara framtidens företagare. Syftet med uppsatsen är att med en kvantitativ studie studera och analysera högutbildade ekonomistudenters grundläggande entreprenöriella benägenhet. För att uppfylla syftet undersöks fem olika variabler; kön, familjebakgrund, etnisk bakgrund, kunskap och erfarenhet samt upplevd risk. För att få fram information om de olika variablerna eftersöks både kvantitativ och kvalitativ data. Den genomförda undersökningen av 77 högutbildade företagsekonomistudenter vid Södertörns Högskola, påvisar att den entreprenöriella benägenheten bland studenterna är låg. Skillnad kan ses mellan studenter som är positiva till företagande, där benägenheten är högre inom variablerna kunskap och erfarenhet samt upplevd risk, gentemot studenter negativa till företagande. Vidare visar resultatet av undersökningen att familjebakgrund och etnisk bakgrund har minst relevans för den entreprenöriella benägenheten. Slutsatsen klargör att de bakomliggande faktorerna till att högutbildade företagsekonomistudenter inte väljer företagande framför anställning är på grund av den låga entreprenöriella benägenheten. Det som påverkar studenternas låga entreprenöriella benägenhet och därmed valet att inte starta företag är bristen på kunskap inom området, både teoretisk och praktisk. En större praktisk kunskap leder till en minskning av den upplevda risken inför företagande, vilket är den andra avgörande faktorn till varför studenter väljer en anställning framför företagande.