Entreprenörskap och dess betydelse för ekonomisk utveckling har under senare år fått allt mer uppmärksamhet. Idag är de flesta, inte minst regeringen, övertygade om att fler entreprenörer behövs för att skapa långsiktig tillväxt i Sverige. Svårigheterna i att mäta entreprenörskap har dock gjort att forskare först på senare år har börjat intressera sig för ämnet.Vad som kännetecknar entreprenören och vilka skillnaderna är mot en företagare har visat sig vara viktiga frågor inom detta område. Ytterligare en väsentlig uppgift för forskare har varit att ta reda på om alla kan bli entreprenörer eller om vissa förutsättningar måste finnas med från födseln. Det föreligger skilda meningar i frågan huruvida det går att utbilda i entreprenörskap eller inte. Vi har därför funnit det intressant att undersöka vilken påverkan entreprenörsutbildningar i Västra Götaland har på antalet entreprenörer.Syftet har varit att beskriva dagens entreprenörsutbildningar och dess funktioner samt analysera om dessa bidrar till fler entreprenörer. Vi har använt oss av en induktiv forskningsansats och en kvalitativ metod, då vi har intervjuat kursansvariga på tre olika magisterutbildningar, en representant från Ung Företagsamhet samt en anställd på Västra Götalandsregionen. För att få en bredare synvinkel har vi även gjort två mindre undersökningar bland entreprenörer och studenter.Studien resulterade i upptäckten att entreprenöriell förmåga är ett begrepp som i de flesta fall borde användas istället för termen och titeln entreprenör. Entreprenörsskalan visar att alla människor till viss del är entreprenöriella men att de som söker sig till, och efterfrågas av, magisterutbildningarna är de som har en potential att utveckla förmågan. En stor fördel med magisterutbildningarna är att människor med olika kompetenser och bakgrunder sammanförs i grupper och erbjuds goda förutsättningar för att skapa kreativitet och nya tankesätt. Ung Företagsamhet gör en stor insats för entreprenörskapet genom att gymnasieelever får prova på företagande samtidigt som de utvecklar individuella färdigheter som de senare har stor nytta av. Det visar sig också att det finns ett gap mellan akademin och näringslivet samt att det behövs en attitydförändring som måste börja tidigt i åldrarna för att entreprenörskapet ska stärkas.Ett förslag till fortsatt forskning är att undersöka hur kontakten mellan skolorna och näringslivet kan förbättras och hur attityderna till entreprenörskap kan bli mer positiva. Ett annat förslag är att undersöka tidigare studenters uppfattningar om utbildningarna och vad de kan tillföra. / Uppsatsnivå: D