I dagens samhälle ser vi att kvantiteten av kriser ökar. Små och medelstora företag är den kategori av företag som drabbas värst och därav har intresset för entreprenöriell resiliens inom forskning ökat. Kunskapen kring entreprenöriell resiliens i små och medelstora företag är fragmenterad och illa definierad. Syftet med denna studie är att utveckla förståelsen om entreprenöriell resiliens genom att studera de aktiviteter små och medelstora företag inom detaljhandeln i Skaraborg genomför på grund av en finansiell konjunkturnedgång. Studien ämnar bidra med förståelse och förklaring av de aktiviteter företag arbetar med för att skapa entreprenöriell resiliens i små och medelstora företag inför och under en finansiell konjunkturnedgång. Studien har genomförts genom ostrukturerade intervjuer med företagsledare i små och medelstora företag inom detaljhandeln. Studien visar vikten av både preventivt och adaptivt arbete för att stärka motståndskraften i små och medelstora företag inför och under en konjunkturnedgång. Studien belyser också vikten av erfarenhet och lärande inom organisationen vilket utgör en grund för företagens arbete med entreprenöriell resiliens. Studien indikerar hur erfarenhet av tidigare hantering av konjunkturnedgångar påverkar dagens aktiviteter i företaget. Undersökningens resultat visar att entreprenöriell resiliens är en ständigt pågående process. / In today's society, we observe an increasing number of crises. Small and medium-sized enterprises are the business category most adversely affected, which is why interest in researching entrepreneurial resilience has grown. However, knowledge about entrepreneurial resilience in small and medium-sized enterprise remains fragmented and poorly defined. The purpose of this study is to enhance our understanding of entrepreneurial resilience by studying the activities of small and medium-sized enterprises within the retail sector in Skaraborg due to a financial economic downturn. The study aims to contribute to our comprehension and explanation of the strategies employed by companies to foster entrepreneurial resilience before and during such downturns. The study employed unstructured interviews with business leaders from small and medium-sized enterprises in the retail sector. The findings underscore the significance of both preventive and adaptive measures in strengthening the resilience of enterprises prior to and during economic downturns. Additionally, the study emphasizes the value of experience and organizational learning as foundations for companies' efforts to cultivate entrepreneurial resilience. The study indicates that past experiences of managing economic downturns influence present-day activities within companies. The survey results demonstrate that entrepreneurial resilience is an ongoing process.

The number of self-employed has been rising and it is estimated that 20–30% of the working-age population in the EU-15 and the U.S. is involved in some form of independent work. This growth is driven by technological advancements, changing work values and an overall need to adapt to a high-change environment. This has given rise to a new term: the gig economy. The IT and Business consulting industry has started to tap further into the gig economy and has started to realize that it could be beneficial to interact with gig workers in new ways, since current arrangements with subcontracting consultants are insufficient. In order to redesign current arrangements in an efficient way, it is of interest to gain a greater understanding of the incumbents’ perspectives. This thesis investigates what motivational factors that are the most distinguishing to work in the gig economy in the IT and Business consulting industry. Thereto, possibilities and limitations for transferring theories of entrepreneurial motivation to the gig economy are discussed. Further, the thesis elaborates upon how the findings can be used in practice and what insights they provide for redesigning consultancies. The thesis employed a case study methodology where semi-structured interviews with gig workers in the context of this study were conducted. The study was influenced by previous research in entrepreneurial motivation, a closely related area within self-employment. The result is that the most distinguishing motivational factors are independence and development. A motivation for independence expresses itself in wanting to decide which projects to take on as well as where and when, and not having a superior that tells you what to do. A motivation for development involves the need for learning new things, improve your skills, and take on challenges. Networking and building relationships are important parts of being a gig worker and often necessities, but even though some gig workers really enjoyed these activities, it is hard to determine whether they are motivating in themselves. Thereto, it was found that monetary rewards were not motivational per se, but a necessity for working. The motivational factors were found to be rooted in the inherent motivations of high need for achievement, desire for independence, internal locus of control, and high self-efficacy. Lastly, there are both possibilities and limitations of theory transfer. The possibilities concern the similarities of the roles when viewing them as self-employed and the limitations concern the theories that are tightly coupled to the entrepreneurial process. / Antalet egenanställda har ökat och det är beräknat att upptill till 20–30 % av den yrkesverksamma befolkningen i EU-15 och USA är involverad i någon form av självständigt arbete. Denna tillväxt är driven av teknologiutveckling, förändrade arbetsvärderingar samt ett övergripande behov av anpassning i en snabbföränderlig miljö. Detta har gett upphov till en ny term: gig-ekonomin. Konsultverksamheter inom IT och Business har börjat närma sig gig-ekonomin och har börjat inse att det skulle kunna vara fördelaktigt att interagera med giggare på nya sätt, eftersom nuvarande upplägg med underkonsulter har varit otillräckliga. För att kunna forma om detta upplägg effektivt är det av intresse att få en bättre förståelse av befintliga intressenters perspektiv. Detta examensarbete undersöker vilka motivationsfaktorer som är utmärkande för arbete i gig-ekonomin i området för konsultverksamhet inom IT och Business. Därutöver diskuteras vilka möjligheter och begränsningar det finns för att överföra teorier inom entreprenöriell motivation till gig-ekonomin. Vidare diskuterar denna studie hur resultatet kan användas i praktiken och vilka insikter det ger vid omorganisering av konsultbyråer. Detta undersöktes genom en fallstudie, där semi-strukturerade intervjuer med giggare i studiens kontext genomfördes. Studien var influerad av tidigare forskning inom entreprenöriell motivation, vilket är ett nära relaterat område inom egenanställning. Resultatet är att de utmärkande motivationsfaktorerna är självständighet och utveckling. Motivation för självständighet uttryckte sig i en vilja att bestämma över vilka projekt man åtar sig samt var och när, och i att inte ha en chef som säger till en vad man ska göra. Motivation för utveckling inkluderar behovet av att lära sig nya saker, förbättra sina färdigheter, och att ta sig an utmaningar. Nätverkande och att bygga relationer är viktiga delar av att vara en giggare och ofta nödvändigt, men även om giggare gillade dessa aktiviteter är det svårt att avgöra om dessa är motiverande i sig själva. Därutöver hittades det att monetära belöningar inte var motiverande i sig, men en nödvändighet för att arbeta. De motiverande faktorerna visade sig vara rotade i de inneboende motivationerna; hög need for achievement, önskan om självständighet, internt kontroll-lokus, och hög self-efficacy. Slutligen finns det både möjligheter och begränsningar med överföring av teori. Möjligheterna kommer från likheterna mellan rollerna när man betraktar båda som egenanställda och begränsningar hittas i teorier som är kopplade till den entreprenöriella processen.

I takt med att samhället digitaliseras ökar dramatiskt efterfrågan på systemutvecklingsprojekt samtidigt som hanteringen av kundernas krav och behov är mycket utmanande. Tvetydigheter under kravinsamlingsprocessen är ett aktuellt problem som inte sällan bidrar till en lägre framgångsgrad när det gäller systemutvecklingsprojekt. Tvetydigheter innebär att kraven har flera tolkningar och dessa följer med till systemutvecklingsprocessen, vilket medför att tvetydigheterna kan översättas till felaktigheter inom funktioner och användargränssnitt om de inte upptäcks och åtgärdas i ett tidigt skede. Således behöver kraven specificeras med en högre grad av noggrannhet för att undvika alla former av tvetydigheter, vilket medför en högre matchningsgrad mellan behov och slutprodukt, minskad grad av förvirring under systemutvecklingen och en gemensam projektmålsförståelse.   Syftet med denna kandidatuppsatsstudie i informatik är att identifiera, beskriva och förklara de kritiska framgångsfaktorerna, och att designa en processkarta, för att minska graden av tvetydigheter i en mellanprojektsrelation mellan kundens projektgrupp och systemleverantörens projektgrupp under kravinsamlingsprocessen. Under genomförandet av denna studie har en entreprenöriellt inriktad fallstudie tillämpats. SPIN-intervjuer genomfördes med två rollinnehavare i kundens projektgrupp och en rollinnehavare i systemleverantörens projektgrupp som representerar mellanprojektrelationen, vars resultat i sin tur gav fokus för den genomförda litteraturstudien. En litteraturbaserad analysmodell och litteraturbaserade processkartor har designats. Analysmodellen utgjorde grunden för den semistrukturerade intervjuguide som utformades. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med tre rollinnehavare i systemleverantörens projektgrupp. Processkartorna har genomgått ”tänka högt-användningstester” med rollinnehavare i både kundens och systemleverantörens projektgrupp och har vidareutvecklats i flera iterationer.  Utifrån studien kan fyra slutsatser dras. Den första slutsatsen är att en av kravinsamlingsprocessens viktigaste framgångsfaktorer är att kommunicera genom visuella artefakter. Att modellera kraven i prototyper främjar en ökad förståelse och motverkar dolda krav.  Den andra slutsatsen är att en viktig framgångsfaktor är att använda enhetliga mallar när kraven ska dokumenteras, vilket bidrar till en ökad grad av kontrollerat naturligt språk, som i sin tur minimerar möjligheterna för olika tolkningar. Detta bidrar till en högre grad av kvalitet hos kraven. Den tredje slutsatsen är att en viktig framgångsfaktor är en tydligare ansvarsfördelning i en mellanprojektrelation under kravinsamlingsprocessen. Det bidrar till en mer ändamålsenlig kravinsamlingsprocessen avseende den ledarroll som styr visionen och systemutvecklingsprojektet i rätt riktning, vilket minskar graden av förvirring under systemutvecklingsprojekt.  Den fjärde slutsatsen är att en viktig framgångsfaktor är att formulera en begreppsmodell i ett tidigt skede under kravinsamlingsprocessen för att erhålla ett gemensamt språkbruk, vilket i sin tur leder till en minskad grad av tvetydigheter.

E-handeln är en bransch som startade genom digitaliseringens avancerade. Med dagens köpbeteendesom kunder har, är e-handel en marknad som är i hög grad belastad och kräver att företagens internaprocesser är produktiva. För att skapa en intern produktivitet krävs standardiserade processer som kanminimera olika typer av risker. En grund till att utveckla verksamhetsprocesser är att skapaprocesskartläggningar över verksamheten som i sin tur kan resultera i att visualisera potentiellaförbättringsmöjligheter. Syftet med denna kandidatuppsats i informatik är att genom en entreprenöriell ansats identifiera,designa, beskriva och förklara förbättrade processkartor för att minska interna tvetydigheter undervaruhanteringsprocessen i kommunikationen mellan företrädare för avdelningarna ekonomi, inköp ochinleverans. Studien är genomförd med en entreprenöriell ansats för att i högre grad hitta nya möjligheter tillförbättringar i kombination med andra metoder för att samla in primära empiriska data. De primäraempiriska data samlades in genom tre kvalitativa SPIN-intervjuer som utgjorde underlaget för dedesignade MVP-prototyperna (Minimum Viable Product). Prototyperna har utvecklats iterativt medhjälp av fallföreträdare från fallföretaget. Resultaten av uppsatstiden blev tre välutveckladeprocesskartor med ett förbättringsförslag som minimerar riskerna för interna tvetydigheter utifrånanalysenheten. De tre viktigaste slutsatserna från studien är att iterativ utveckling av processkartor tillsammansmed avdelningsföreträdare skapar en högre grad av produktiv och ändamålsenlig utveckling. Studienhar även påvisat att ett standardiserat kommunikationsverktyg kan minska graden av tvetydighetmellan olika avdelningar. Till sist kan även ett standardiserat kommunikationsverktyg påverka detinterna informationsflödet positivt och resultera i en högre grad av produktivitet.