No description available.

No description available.

Vi vill i studien skildra tillvägagångssättet vid en överlåtelse för att få en förståelse för vad processen innebär för den enskilda företagaren. För det andra vill vi redogöra säljarens perspektiv på värden som finns i det existerande företaget och som inverkar i överlåtelseprocessen. En kvalitativ fallstudie med utgångspunkt i en induktiv ansats har genomförts med strukturerade och ostrukturerade intervjuer. Samtliga intervjuobjekt har varit anonyma för att möjliggöra informationsdelgivande. Överlåtelsen skedde parallellt med studiens gång och därför har studien även haft en interaktiv forskning. Hur överlåtelseprocessen blir beror på företagarens tidigare erfarenheter. Egenskaperna en företagare besitter samt målen som finns för överlåtelsen och dess finansieringsbehov är andra påverkande faktorer. Detta gör att varje överlåtelse är unik och den beror på vad företagaren upplever vad som är av värde. Värdet som säljaren upplever behöver inte ha en delad uppfattning av köparen, därav är varje överlåtelse unik. Detta gör att värde är något som är subjektivt och som är beroende av vem som är tolkaren.

Den entreprenöriella processen bakom ett framgångsrikt projekt för ombyggnation av järnvägsväxlar beskrivs utifrån den modifierade effectuation-modellen. Modellen sätter Sarasvathys (2008) teori om effektivt entreprenörskap i ett företagssammanhang genom att beskriva hur företaget agerat proaktiv och hanterat sitt sociala kapital och undersöker hur den följer modellen och vilka principer för ett effektivt entreprenörskap som varit drivande. Modellen visar att intern proaktivitet har varit viktigt för att skapa en situation där entreprenöriella processer kan startas. Projektet har ett starkt samband med effectuation i inledningsfasen och att principerna bird in hand, affordable loss och pilot in plane varit framgångsfaktorer för processens utveckling.

Studiens syfte var att skapa förståelse för utvärdering av affärsmöjligheter utifrån ett entreprenöriellt perspektiv. Det som studerades var hur en entreprenör ser på utvärdering affärsmöjligheter. Metoden i studien var kvalitativ där det genomfördes semi-strukturerade intervjuer. Det intervjuades sex entreprenörer där alla hade erfarenhet inom utvärdering av affärsmöjligheter. Med hjälp av operationalisering togs frågor fram till intervjuerna, och efter att intervjuerna var genomförda bröts den empiriska massan ner genom den kvalitativa analysprocessens steg. Slutsatsen visade på hur entreprenörer ser på utvärderingen genom två olika matchningar. Den första matchningen är mellan entreprenören och affärsmöjligheten och den andra är mellan affärsmöjligheten och marknaden. Slutsatsen kom även fram till att entreprenören värderar tiden som en viktig resurs när det kommer till affärsmöjligheter, och det är en viktig komponent att ha i beaktande vid utvärdering av affärsmöjligheter. I slutsatsen behandlades även risken av affärsmöjligheter samt hur dess grad vid utvärdering är något som inte går att eliminera utan entreprenörerna utvärderar risken kontinuerligt för att på bästa sätt hantera den.

<p>Our purpose is to report on a few of the internal and external factors that influence a person to choose and dare to start his own company, instead of being employed. We would also like to get an insight on what is of strong importance when you establish a new company. This will be done with a theoretical and empirical study.</p>

<p>I en undersökning Drivhuset i Karlstad gjort ansåg endast 5 procent av de tillfrågade ha de egenskaper och färdigheter som krävs för att starta eget företag. Dessutom visar det sig att Sverige hade lägst antal startade företag under 2006 av de nordiska länderna. Detta skapar en nyfikenhet om varför inte fler företag startar.</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka varför vissa personer med en affärsidé och intention om att realisera denna ej lyckas, samt vilka faktorer som dessa personer upplever som hinder. För att få de underliggande faktorer vi söker valde vi att genomföra en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med personer som haft en affärsidé men som ej realiserat denna.</p><p>I uppsatsen utgår vi från ett ramverk som använts för att undersöka entreprenöriella aktiviteter, den s.k. ”entreprenöriella processen”. Den används ofta för att skapa förståelse om hur personer utnyttjar möjligheter för att skapa egenvärde som exempelvis inkomst eller självförverkligande. Denna process delas upp i fyra grundpelare; resurser, möjligheter, organisation samt entreprenören vars uppgift är att sammanfoga alla delar.</p><p>Studien visade att respondenterna upplevde ett flertal hinder, och vi har delat dessa i två olika typer; upplevda hinder och faktiska hinder. Utifrån dessa har vi kunnat särskilja respondenternas olika svårigheter med att realisera sin affärsidé. Upplevda hinder är de hinder som uppfattas innan verksamheten startats, exempelvis rädsla för ekonomisk risk, krånglig byråkrati och för att inte ha den erfarenhet som krävs. De faktiska hinder som kunde identifieras var bland annat brist på tid, erfarenhet och kunskap, men även hinder som att inte ha de ekonomiska resurser som krävs. Dock går det inte generalisera hinder som är vanliga för alla respondenter.</p><p>Under studiens gång har vi även anat vad som krävs för att ta sig över dessa hinder, men det går generellt inte att peka på enskilda egenskaper eller karaktärsdrag. Istället kan vi konstatera att det viktigaste för den entreprenöriella processen är entreprenören. Saknas vissa egenskaper eller karaktärsdrag kommer processen från idé till verklighet bli svårare, men det betyder inte att individer utan dessa är dömda att misslyckas.</p>

Our purpose is to report on a few of the internal and external factors that influence a person to choose and dare to start his own company, instead of being employed. We would also like to get an insight on what is of strong importance when you establish a new company. This will be done with a theoretical and empirical study.

I en undersökning Drivhuset i Karlstad gjort ansåg endast 5 procent av de tillfrågade ha de egenskaper och färdigheter som krävs för att starta eget företag. Dessutom visar det sig att Sverige hade lägst antal startade företag under 2006 av de nordiska länderna. Detta skapar en nyfikenhet om varför inte fler företag startar. Syftet med denna uppsats är att undersöka varför vissa personer med en affärsidé och intention om att realisera denna ej lyckas, samt vilka faktorer som dessa personer upplever som hinder. För att få de underliggande faktorer vi söker valde vi att genomföra en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med personer som haft en affärsidé men som ej realiserat denna. I uppsatsen utgår vi från ett ramverk som använts för att undersöka entreprenöriella aktiviteter, den s.k. ”entreprenöriella processen”. Den används ofta för att skapa förståelse om hur personer utnyttjar möjligheter för att skapa egenvärde som exempelvis inkomst eller självförverkligande. Denna process delas upp i fyra grundpelare; resurser, möjligheter, organisation samt entreprenören vars uppgift är att sammanfoga alla delar. Studien visade att respondenterna upplevde ett flertal hinder, och vi har delat dessa i två olika typer; upplevda hinder och faktiska hinder. Utifrån dessa har vi kunnat särskilja respondenternas olika svårigheter med att realisera sin affärsidé. Upplevda hinder är de hinder som uppfattas innan verksamheten startats, exempelvis rädsla för ekonomisk risk, krånglig byråkrati och för att inte ha den erfarenhet som krävs. De faktiska hinder som kunde identifieras var bland annat brist på tid, erfarenhet och kunskap, men även hinder som att inte ha de ekonomiska resurser som krävs. Dock går det inte generalisera hinder som är vanliga för alla respondenter. Under studiens gång har vi även anat vad som krävs för att ta sig över dessa hinder, men det går generellt inte att peka på enskilda egenskaper eller karaktärsdrag. Istället kan vi konstatera att det viktigaste för den entreprenöriella processen är entreprenören. Saknas vissa egenskaper eller karaktärsdrag kommer processen från idé till verklighet bli svårare, men det betyder inte att individer utan dessa är dömda att misslyckas.

Syftet med denna studie är att bidra genom en transformativ studie kring hur entreprenörskapsutbildning kan utvecklas och formas. Med utgångspunkt i hur SORIS entreprenöriella utbildning upplevdes och hur den kan utvecklas. SORIS är ett projekt vilket handlar om att pröva hur sociala verksamheters samarbete kan skapa och leverera fler och bättre sociala tjänster. Där vi har koppling till tre av dess delprojekt vilka är SNI, Gottfrids Lada och Växjö Ung Kompetens. Att integrera entreprenörskap i högskolundervisning kan hamna på kollisionskurs med sådan undervisningsmetod som ligger närmre rådande samhällstrend. Organisatoriskt kan den entreprenöriella och dialogiska skolan beskrivas vara raka motsatsen till den monologiska högskolekultur som betonar dels strikt ämnesindelning och yttre kontroll. Med vår studie vill vi komma runt denna problematik. Vidare bygger vår studie på ett kvalitativt förhållningssätt. Via deltagare i SORIS vill vi belysa upplevelser som varit i samband med detta projekt. För att få tillgång till deltagarnas tankar, åsikter hade vi med dem intervjuer, samt fick vi tillgång till studenters reflektioner via PM som var en del av deras undervisningsinnehåll. Där av framkom material som är empiriskt för studien. De teorier vi behandlar i förhållande till empirisk data bygger på vad författare beskriver i litteratur som böcker och tidigare studier samt artiklar. Gruppen Gottfrids Lada menade att det var en toppenupplevelse att få göra något praktiskt. Att vara ute och intervjua företag och träffa inspirerande människor. Likaså när deltagare gjorde event på stan så tyckte de det var ett kul initiativ att marknadsföra deras företag. En annan sak som deltagare i Växjö Ung Kompetens uppskattat av entreprenöriella projekt som detta är nya kontakter och att stärkta band inom gruppen skapats.  Att det finns många positiva följdeffekter av entreprenöriella projekt. Studenter har kommit i kontakt med organisationer som de inte ens visste fanns innan. Att plantera ett möjlighetstänk är av väldigt stort värde, vilket projektet gett. Trots vissa frustrationer i processen såg studenter efter projektet med distans på allt som hänt. De menade på att detta är ett bra projekt, som ger riktig erfarenhet vilket är något att sätta på CV:et. När rätt personer hamnar på rätt plats och förstår potentialen i deras möjligheter kan mycket hända under ett sådant här projekt. Att ett företag skulle startas av studenterna var ett exempel på att mycket mer än vad som förväntas kan hända.