Den entreprenöriella processen bakom ett framgångsrikt projekt för ombyggnation av järnvägsväxlar beskrivs utifrån den modifierade effectuation-modellen. Modellen sätter Sarasvathys (2008) teori om effektivt entreprenörskap i ett företagssammanhang genom att beskriva hur företaget agerat proaktiv och hanterat sitt sociala kapital och undersöker hur den följer modellen och vilka principer för ett effektivt entreprenörskap som varit drivande. Modellen visar att intern proaktivitet har varit viktigt för att skapa en situation där entreprenöriella processer kan startas. Projektet har ett starkt samband med effectuation i inledningsfasen och att principerna bird in hand, affordable loss och pilot in plane varit framgångsfaktorer för processens utveckling.

Syftet med denna studie är att bidra genom en transformativ studie kring hur entreprenörskapsutbildning kan utvecklas och formas. Med utgångspunkt i hur SORIS entreprenöriella utbildning upplevdes och hur den kan utvecklas. SORIS är ett projekt vilket handlar om att pröva hur sociala verksamheters samarbete kan skapa och leverera fler och bättre sociala tjänster. Där vi har koppling till tre av dess delprojekt vilka är SNI, Gottfrids Lada och Växjö Ung Kompetens. Att integrera entreprenörskap i högskolundervisning kan hamna på kollisionskurs med sådan undervisningsmetod som ligger närmre rådande samhällstrend. Organisatoriskt kan den entreprenöriella och dialogiska skolan beskrivas vara raka motsatsen till den monologiska högskolekultur som betonar dels strikt ämnesindelning och yttre kontroll. Med vår studie vill vi komma runt denna problematik. Vidare bygger vår studie på ett kvalitativt förhållningssätt. Via deltagare i SORIS vill vi belysa upplevelser som varit i samband med detta projekt. För att få tillgång till deltagarnas tankar, åsikter hade vi med dem intervjuer, samt fick vi tillgång till studenters reflektioner via PM som var en del av deras undervisningsinnehåll. Där av framkom material som är empiriskt för studien. De teorier vi behandlar i förhållande till empirisk data bygger på vad författare beskriver i litteratur som böcker och tidigare studier samt artiklar. Gruppen Gottfrids Lada menade att det var en toppenupplevelse att få göra något praktiskt. Att vara ute och intervjua företag och träffa inspirerande människor. Likaså när deltagare gjorde event på stan så tyckte de det var ett kul initiativ att marknadsföra deras företag. En annan sak som deltagare i Växjö Ung Kompetens uppskattat av entreprenöriella projekt som detta är nya kontakter och att stärkta band inom gruppen skapats.  Att det finns många positiva följdeffekter av entreprenöriella projekt. Studenter har kommit i kontakt med organisationer som de inte ens visste fanns innan. Att plantera ett möjlighetstänk är av väldigt stort värde, vilket projektet gett. Trots vissa frustrationer i processen såg studenter efter projektet med distans på allt som hänt. De menade på att detta är ett bra projekt, som ger riktig erfarenhet vilket är något att sätta på CV:et. När rätt personer hamnar på rätt plats och förstår potentialen i deras möjligheter kan mycket hända under ett sådant här projekt. Att ett företag skulle startas av studenterna var ett exempel på att mycket mer än vad som förväntas kan hända.