Den här studien undersöker om intressenter som verkar i det svenska ekosystemet för entreprenörskap upplever att det finns ett behov av insatser för att stötta sociala organisationers internationalisering – och om sa är fallet, vilket stöd som ska implementeras för att skapa maximalt värde. Nio semistrukturerade intervjuer med intressenter som representerar akademiska institutioner, myndigheter och stödorganisationer genomfördes. Resultaten visar att majoriteten av sociala entreprenörer som idag verkar i Sverige inte vill skala internationellt. Det framkommer också att de som skalar har ett tydligt tekniskt fokus och i första hand söker sig till övriga länder i Norden. Intressenterna upplevde vidare att det fanns ett behov av stödinsatser relaterat till internationalisering, i huvudsak kopplat till att stärka affärsmässigheten bland organisationerna. I diskussionen används en modell för skalbarhet samt den svenska regeringens strategi för sociala organisationer för att identifiera potentiella överlapp samt för att placera resultatet i en teoretisk kontext. Da fältet innefattar organisationer som verkar inom ett brett spektrum inkluderar rekommendationer för framtida forskning att identifiera stödinsatser som riktar sig mot mer nischade delar inom socialt entreprenörskap, samt att utvärdera hur offentliga organisationer kan bidra till att skapa ökad tillväxt. / This study is investigating if stakeholders in the Swedish ecosystem of entrepreneurship perceive that there is a need for initiatives supporting social organizations’ internationalization and if so – what support should be implemented to provide maximum value. Nine semi-structured interviews with stakeholders representing academic institutions, public agencies and support organizations were conducted. The result shows that the majority of social entrepreneurs currently operating in Sweden are not looking into scaling internationally and those who do often have a clear technology focus and target the Nordic countries. The stakeholders perceived that there was a need for support initiatives related to internationalization, mainly with regards to strengthening business-mindedness. In the final discussion, the results are mapped into a scalability framework and the strategy for social organizations developed by the Swedish government, to identify potential overlaps and place the findings in a theoretical context. As the field entails a wide variety of organizations, suggestions for future research includes identifying support initiatives targeting niches within social entrepreneurship, and assessing how public organizations can support further growth.

<p>Contemporary society focuses heavily on the individual and this is also characterized by an individual thinking that many people contribute to. This is furthermore shared in the field of entrepreneur research studies where a profound deal of time has been focused on the personal qualities of specific entrepreneurs. However, in modern settings today many corporations originate in a team-based structure, which therefore leads towards a different approach rather than examining exclusively on individuality. Previous research shows that entrepreneurial teams are establishing and growing at a steady pace, yet studies within this field has not developed in an extensive fashion. Entrepreneurial teams can be defined as a group of people who share a common goal, usually consisting of two or more individuals who commenced a foundation from the early stages of that specific firm and who originated an initial idea. This therefore generates an interest to further investigate entrepreneur studies. The development of the individuality of entrepreneurship has been revised previously. Nevertheless, analyzing the underlying factors to why individuals tend to establish teams of entrepreneurship is a reoccurring topic to this day.</p><p>The main purpose of this study is to map out these underlying factors and investigate the fundamental preferences of the individuals who prefer to create team-based entrepreneurships.</p><p>This study is of a deductive layout and has been carried out in a qualitative method. Eight separate interviews were carried out with the originators of respective business corporations, and underlying factors have been mapped out with the help of theories within the field of entrepreneurship.</p><p>Subsequent to the gathering of primary empirical data and with the support of important theory studies, certain conclusions can be made. The underlying motives behind the formation of entrepreneurial teams can be characterized by earlier experiences, friendship, and the addition of members who acts as supplements to the team. But also a sense of affinity within the group, the spread of risk-taking, and furthermore an addition of enjoyment to the group are all important factors when investigating team entrepreneurship.</p> / <p>I dagens samhälle fokuseras det mycket på individen och många präglas utav ett individualistiskt tänkande. Detta kan även ses inom entreprenörskapsforskning där det en längre tid fokuserats på entreprenörens personliga egenskaper. När det i dagsläget är vanligare än man tror att starta företag i team, bör inte endast de personliga egenskaperna undersökas. Tidigare studier visar på att entreprenöriella team etableras och växer i snabbare takt, dock är forskningen om entreprenöriella team inte så utvecklad och omfattande. Definitionen av ett entreprenöriellt team, är att det består av en grupp personer som har ett gemensamt mål. Denna grupp består av två eller fler personer, som samtliga har varit med från idéstadiet av företaget. Det är därför av intresse att bygga vidare på den befintliga forskningen. Att utveckla entreprenörens personliga egenskaper är redan utforskat, men att kartlägga de bakomliggande faktorerna till varför individer tenderar att bilda entreprenöriella team är idag ett aktuellt ämne.</p><p>Syftet med undersökningen blir därav att kartlägga de bakomliggande faktorer individer har, som gör att de startar företag i team.</p><p>Undersökningen har en deduktiv ansats, som har genomförts med en kvalitativ metod i form av åtta intervjuer med grundare från respektive företag. Med hjälp av teorier inom ämnet har bakomliggande faktorer kartlagts.</p><p>Efter att empirisk data samlats in och analyserats med hjälp av teorierna har följande slutsatser härletts. De bakomliggande faktorerna till entreprenöriella team är att de haft tidigare erfarenheter som påverkat, att de är vänner, att addition av ny medlem medför en resurs som kompletterar teamet, att det skapar samhörighet, att riskerna sprids, att det blir roligare, att kapital saknas och att det hela kan bero på tillfälligheter som gör att man formerar ett team.</p>

Contemporary society focuses heavily on the individual and this is also characterized by an individual thinking that many people contribute to. This is furthermore shared in the field of entrepreneur research studies where a profound deal of time has been focused on the personal qualities of specific entrepreneurs. However, in modern settings today many corporations originate in a team-based structure, which therefore leads towards a different approach rather than examining exclusively on individuality. Previous research shows that entrepreneurial teams are establishing and growing at a steady pace, yet studies within this field has not developed in an extensive fashion. Entrepreneurial teams can be defined as a group of people who share a common goal, usually consisting of two or more individuals who commenced a foundation from the early stages of that specific firm and who originated an initial idea. This therefore generates an interest to further investigate entrepreneur studies. The development of the individuality of entrepreneurship has been revised previously. Nevertheless, analyzing the underlying factors to why individuals tend to establish teams of entrepreneurship is a reoccurring topic to this day. The main purpose of this study is to map out these underlying factors and investigate the fundamental preferences of the individuals who prefer to create team-based entrepreneurships. This study is of a deductive layout and has been carried out in a qualitative method. Eight separate interviews were carried out with the originators of respective business corporations, and underlying factors have been mapped out with the help of theories within the field of entrepreneurship. Subsequent to the gathering of primary empirical data and with the support of important theory studies, certain conclusions can be made. The underlying motives behind the formation of entrepreneurial teams can be characterized by earlier experiences, friendship, and the addition of members who acts as supplements to the team. But also a sense of affinity within the group, the spread of risk-taking, and furthermore an addition of enjoyment to the group are all important factors when investigating team entrepreneurship. / I dagens samhälle fokuseras det mycket på individen och många präglas utav ett individualistiskt tänkande. Detta kan även ses inom entreprenörskapsforskning där det en längre tid fokuserats på entreprenörens personliga egenskaper. När det i dagsläget är vanligare än man tror att starta företag i team, bör inte endast de personliga egenskaperna undersökas. Tidigare studier visar på att entreprenöriella team etableras och växer i snabbare takt, dock är forskningen om entreprenöriella team inte så utvecklad och omfattande. Definitionen av ett entreprenöriellt team, är att det består av en grupp personer som har ett gemensamt mål. Denna grupp består av två eller fler personer, som samtliga har varit med från idéstadiet av företaget. Det är därför av intresse att bygga vidare på den befintliga forskningen. Att utveckla entreprenörens personliga egenskaper är redan utforskat, men att kartlägga de bakomliggande faktorerna till varför individer tenderar att bilda entreprenöriella team är idag ett aktuellt ämne. Syftet med undersökningen blir därav att kartlägga de bakomliggande faktorer individer har, som gör att de startar företag i team. Undersökningen har en deduktiv ansats, som har genomförts med en kvalitativ metod i form av åtta intervjuer med grundare från respektive företag. Med hjälp av teorier inom ämnet har bakomliggande faktorer kartlagts. Efter att empirisk data samlats in och analyserats med hjälp av teorierna har följande slutsatser härletts. De bakomliggande faktorerna till entreprenöriella team är att de haft tidigare erfarenheter som påverkat, att de är vänner, att addition av ny medlem medför en resurs som kompletterar teamet, att det skapar samhörighet, att riskerna sprids, att det blir roligare, att kapital saknas och att det hela kan bero på tillfälligheter som gör att man formerar ett team.

Den nya läroplanen för grundskolan 2011 uppmanar alla lärare i den svenska skolan att stärka ett entreprenöriellt förhållningssätt hos eleverna. Enligt regeringens Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet ska entreprenörskap löpa som en röd tråd genom hela skolan. Medan en del forskning är gjord på gymnasienivå och utifrån ett elevperspektiv så finns det dock i dagsläget relativt få undersökningar angående grundskolan och lärarnas perspektiv. Förutsättningarna för införandet av entreprenöriellt lärande är oklara. En viktig förutsättning är dock att lärarna är bekanta med begrepp som entreprenörskap och entreprenöriellt lärande. Studien syftar till att undersöka hur lärare i moderna språk uppfattar begreppet entreprenöriellt lärande, och vilka möjligheter och hinder de ser med att tillämpa entreprenöriella arbetsformer i språkundervisningen. Genom kvalitativa intervjuer undersöks hur sju lärare i moderna språk med olika uppfattningar resonerar kring entreprenöriellt lärande i sina ämnen. Lärarna finner det viktigt att utveckla egenskaper hos elever såsom att våga, förmågan att ta initiativ och omsätta idéer till handlingar men de ser sig också ställda inför en del svårigheter med att tillämpa de nya metoderna. Ett intressant utfall var att lärarnas uppfattning av sina förutsättningar hänger ihop väldigt starkt med deras uppfattning av och förhållningssätt till EL. Studien visar att det krävs större satsningar och framförallt mer forskning och beprövad erfarenhet inom fältet. / The new curriculum for primary education 2011 calls on all teachers in Swedish schools to strengthen an entrepreneurial attitude in students. According to the government's Strategy for entrepreneurship in education, entrepreneurship should permeate the whole school system. While some research has been done at secondary level and from a student perspective, relatively few studies have investigated the issue from a teachers' perspective and at primary level. The prerequisites for the introduction of entrepreneurial learning are somewhat unclear. An important condition is, however, that teachers are familiar with concepts such as entrepreneurship and entrepreneurial learning. This study aims to examine how teachers of modern languages perceive the concept of entrepreneurial learning, and what opportunities and obstacles they see to the application of entrepreneurial work in language teaching. By using qualitative interviews, the study investigates how seven teachers of modern languages with different experiences of the methods reason about enterprise learning in their subjects. The teachers find it important to help their students develop such characteristics as daring, the ability to take initiatives and turn their ideas into actions, but they also find themselves facing some difficulties in applying the new methods. An interesting outcome was that the teachers’ perceptions of their conditions are closely connected to their perceptions of and attitudes towards enterprise learning. The study shows that greater efforts and most importantly, more research and documented experience is needed in the field.

During the recent years the interest in entrepreneurial education has increased both in terms of research being made in the subject, but also in the extent of entrepreneurial courses in Swedish secondary schools, where as the concept Junior Achievement (JA) is particularly being used. A common goal of the entrepreneurial education is apart from teaching the students how to start and run a business, to develop the students’ entrepreneurial skills and competences. The main purpose of the essay is to describe and illustrate the role of the teacher in the entrepreneurial pedagogy being used in courses with the JA concept and to investigate which entrepreneurial skills are being developed by the students participating in these courses. There is also the purpose of investigate what the characteristics are of this entrepreneurial pedagogy being used in the courses using the JA concept. The main theoretical foundation underpinning this study is the pedagogical philosophy formulated by John Dewey and the theory of situational leadership. My study took place in a secondary school in the area ofStockholm, where the JA concept was used in economical and project work courses. Two teachers teaching on these courses were interviewed and a questionnaire survey was conducted to obtain data from the teachers’ students. The main findings from this study are that the entrepreneurial pedagogy being used in the courses with the JA concept show high similarities with the philosophy of John Dewey. The role of the teacher is to be a tutor, guiding the students through the work process, by being more directional and instructive at start, and more supportive and encouraging in the end. However, the results show that it‘s unclear if the amount of help and support the students receive from the teacher is sufficient. The entrepreneurial skills, for example communication ability and creativity are being developed the most when they are connected to economical work assignments. Regarding the cooperation ability it is unclear if the ability is being developed due to the fact that the results show that students tend to cooperate with their friends and the work load being unequally shared in the JA business.

Syften: Syftet med studiet är dels att redogöra för huvudorsaken som har gett upphov till uppkomsten av snabblånebranschen. Dels att framställa väsentliga faktorer som har föranlett att branschen kan stanna kvar på snabblånemarknaden. Metod: Med avseende på studiets två frågeställningar har vi använt oss dels av kvalitativ ansats för att kunna beskriva noggrant anledningen till uppkomsten av snabblånebranschen via en tolkning av en del intervjufrågor. Dels tillämpades en kvantitativ ansats för att komma till viktiga faktorer som resulterat i att företagen inom denna bransch stannat kvar på kreditmarknaden. Teoretisk referensram: Studiens teoretiska referensram utgörs av vetenskapliga artiklar och  böcker som handlat om informationens asymmetriska påverkan, finansiella gap och  entreprenöriska möjligheter. Vidare har relevant material från Finansinspektionen,  Kronofogden och Konsumentverket använts som grund till den kvalitativa undersökningen  för det empiriska studien. Empiriska studier: Den empiriska studien utförts på åtta av branschens fyrtiofyra företag snabblåneföretag, som tillhör branschorganisationen S.K.E.F. Slutsats: Till följd av asymmetrisk information mellan parter (kreditgivare &amp; kredittagare) avstår stora och traditionella kreditinstitutioner från att förmedla krediter till vissa kredittagare som har låg kredittrovärdighet. Därigenom skapas en marknad som utmärks av obalans mellan utbud av kapital och efterfrågan på kapital vilket leder till uppkomsten av ett finansiellt gap. Entreprenörer upptäcker affärsmöjligheter genom att skapa nya tjänster som efterfrågas av marknaden. På så vis fyller snabblåneföretagen det finansiella gapet på kreditmarknaden som inte fylls av andra kreditinstitutioner. Studiens resultat visar att snabblåneföretag erhåller låga vinster. Men om företagen motverkar kreditrisker genom regelrätta och noggranna kreditbedömningar leder detta troligtvis till högre vinst. / Purposes: The purpose of the study is partly to account for the main reason that has given rise to the emergence of instant loans industry. Secondly to produce significant factors have led the sector to remain on the instant lending market.  Methods: With respect to the study's two issues, we have used both a qualitative approach to describe accurately the reason for the emergence of instant lending industry through the interpretation of some interview questions. We have partly applied a qualitative approach to understand the important factors that constitute the fact that the sector manage to remain in the credit market. Theoretical framework: The study's theoretical framework is made up of scientific articles and books that dealt with media information’s asymmetric impact, financial gaps and entrepreneur opportunities. Furthermore, the relevant material from the Financial Supervisory Authority, The Swedish Enforcement Authority and Swedish Consumer Agency has been used in order to obtain a qualitative survey of the empirical study.   Empirical studies: Our empirical study consists of eight out of the industry's forty-four instant loan companies that belong to the trade organization S.K.E.F. Conclusion: As a result of asymmetric information between the parties refrain large and traditional credit institutions from providing loans to borrowers by low of credibility. A market characterized by imbalance between supply of capital and demand for capital lead to an emergence of a financial gap within the market. Entrepreneurs find business opportunities by creating new services demanded by the market. Thus fills the instant loans companies the financial gap on the credit market that is not filled by other credit institutions. The result of this study concludes that firms obtain low profits. But if companies counteracts credit risk this will likely lead to a higher profit by making regular and thorough credit checks on the borrower.

För att ett kreditinstitut ska låna ut pengar, måste de först göra en kreditbedömning. Väl där granskas finansiell information, återbetalningsförmåga samt även personen bakom företaget och dess egenskaper. Trots att bankbelåning är det vanligaste sättet att finansiera sin verksamhet för många små företag, visar flera studier att kvinnoledda företag har svårare att få lån jämfört med manliga entreprenörer. Syftet med denna uppsats är att få en ökad förståelse samt redogöra för vilka diskurser som råder bland kreditbedömare vad gäller betydelsen/rollen som personliga egenskaper har hos manliga och kvinnliga entreprenörer. I denna studie har en abduktiv ansats använts, som är en blandning av den deduktiva och induktiva forskningsansatsen. Studiens resultat kommer fram till att diskurserna som hittades är att en del av respondenterna anser att egenskaper är viktiga, medan en annan del anser att egenskaper är viktiga, dock inte avgörande. Vidare visar resultat att respondenterna anser att uppdelningarna mellan manliga och kvinnliga entreprenörer inte existerar och är olämpliga. Slutligen visar studien att en entreprenör är en person oavsett kön, som innehar entreprenöriella egenskaper. / In order for a credit institution to lend money, they must first do a credit assessment. Once there, financial information, ability to repay and also the person behind the company and its owners characteristics are reviewed. Despite the fact that bank loans are the most common way to finance their business for many small businesses, several studies show that women-led businesses have more difficulty getting loans compared to male entrepreneurs. The purpose of this essay is to investigate what discourses there are among the bank assessors when it comes to the meaning/role of the characteristics of male and female entrepreneurs on credit assessment. In this study, an abductive approach has been used, which is a mixture of the deductive and inductive research approach. The results of the study conclude that the discourses that were found are that one part of the respondents means that characteristics are important, while the other thinks it's important but not decisive. Further the results show that the respondents think that the dividing of male and female entrepreneurs does not exist and is inappropriate. Lastly the study shows that an entrepreneur is a person regardless of the person being a male or female, which have characteristics that are viewed as entrepreneurial.

Background: A crisis can be defined as a circumstance or event that threatens a company's performance and indicates the need to take action within the company to prevent potential losses. Companies and industries are affected by crises in different ways, and the nature of the crisis can also affect performance. The COVID-19 crisis is considered a crisis that has had a major negative impact on Swedish companies. Aim: To study how small family businesses have responded to the COVID-19 crisis and its potential effects, and how they have adapted to structural changes resulting from these effects. Method: A qualitative research method has been applied as the focus is on interpretations provided by the respondents through semi-structured interviews. This study is therefore based on a phenomenological approach where the focus is on developing insights into crisis management in small family businesses, with a particular focus on the restaurant industry. Theoretical perspectives: The theoretical framework is primarily built around the themes of family businesses and strategies. In addition, relevant areas and concepts within these themes are also presented, as they are of great importance to the study and the topic of crisis management. Contrubution: The study provides a broader understanding of crisis management in family businesses and the types of strategies adopted by business leaders. This study also highlights the effects that crises have on the Swedish business market and how companies need to adapt their strategies to avoid losses. The study can thus provide organizations with knowledge and insights on how to work with crisis management and strategic planning in the long term. Results and conclusion: This study shows that family-owned restaurants have had to use creativity and the ability to adapt to new conditions. This has thus been crucial during the COVID-19 crisis for the company's flexibility. Management, culture, entrepreneurial ecosystems, replacement planning and crisis management have all been addressed through flexibility as strategies have struggled. Suggestions for further research: Since this study examined Swedish businesses, it would be possible to investigate whether there are any differences in non-Swedish companies and how these work with crisis management. Examining customer perspectives can also contribute with knowledge to entrepreneurs and create an understanding of the customer's actions and needs. It would also be possible to compare the different categories of themes that emerged in this study with larger companies to meet the difference between the types of business. / Bakgrund: En kris kan definieras som en omständighet eller händelse som hotar ett företags prestation och indikerar behovet av att vidta åtgärder inom företaget för att förhindra potentiella förluster. Företag och branscher påverkas av kriser på olika sätt, och krisens karaktär kan också påverka resultatet. Covid-19 krisen anses vara en kris som haft en stor negativ inverkan på svenska företag. Syfte: Denna studie undersöker hur mindre familjeföretag hanterat covid-19 krisen och dess potentiella effekter, samt hur företagen har anpassat sig till strukturella förändringar som skett till följd av dessa effekter. Metod: En kvalitativ forskningsmetod har tillämpats då fokus ligger på tolkningar som respondenterna bidrar med via semistrukturerade intervjuer. Denna undersökning utgår därav från en fenomenologisk ansats där fokuset ligger på att utveckla insikter om krishantering inom mindre familjeföretag, med särskild inriktning i restaurangbranschen.  Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen är i första hand uppbyggd kring teman som familjeföretag och strategier. Dessutom redogörs även för relevanta områden och begrepp inom dessa teman, då dessa är av stor vikt för studien och ämnet krishantering. Bidrag: Studien skapar en bredare förståelse för krishantering inom familjeföretag och vilka typer av strategier som anammas av företagsledare. Denna studie belyser även de effekter som kriser har på den svenska företagsmarknaden och hur företag behöver kunna anpassa sina strategier för att undvika förluster. Undersökningen kan därmed förse organisationer med kunskaper och insikter i hur man kan arbeta med krishantering och strategisk planering långsiktigt. Resultat och slutsats: Denna studie visar att familjeägda restauranger har behövt använda kreativitet och förmågan att anpassa sig till nya förhållanden. Detta har därav varit avgörande under covid-19 krisen för företagets flexibilitet. Management, kultur, entreprenöriella ekosystem, ersättningsplanering och krishantering har alla behandlats genom flexibilitet när strategier bekämpat. Förslag på vidare forskning: Då denna studie varit inriktad på svenska verksamheter, finns en möjlighet att undersöka ämnet vidare, genom att rikta sig till icke-svenska företag och deras krishantering, och huruvida det skulle påvisas finnas någon skillnad mot de svenska företagens arbete. Att bedriva undersökningen genom ett kundperspektiv kan vara en ytterligare väg till att forska vidare i det aktuella ämnet. Det skulle även vara möjligt att jämföra de olika kategorierna av teman som framkommit i denna studie, till exempel med inriktning mot större företag för att även kunna möta skillnaden på verksamhetstyperna.

Denna studie undersöker entreprenöriella egenskaper och deras roll i investeringsbeslut. Processen från idé till förverkligande är utmanande och kräver tid, kompetens och framför allt kapital. Studien syftar till att identifiera och formulera vilka egenskaper som är mest betydelsefulla för riskkapitalister och vad som bedöms när en entreprenör söker investering. På så vis belyses hur entreprenörer agerar vid investeringstillfällen och deras syn på vad riskkapitalister värderar. Syftet med studien är att skapa en övergripande förståelse för de egenskaper hos entreprenörer, särskilt inom svenska startups, som påverkar riskkapitalisters investeringsbeslut. För att uppnå detta syfte inkluderar studien även att identifiera relevanta verktyg och ramverk som kan underlätta förståelsen och identifieringen av dessa egenskaper hos entreprenörer. Detta genomförs med hjälp av en kvalitativ studie baserat på intervjuer från riskkapitalister och entreprenörer. Genom att formulera en kravlista med de mest relevanta egenskaperna och deras betydelse ämnar studien att bidra till en ökad förståelse av detta dynamiska samspel. En viktig insikt från studien är att trots att det finns flera kriterier att beakta vid investeringstillfällen, är entreprenören den avgörande faktorn. Därför är egenskaper såsom förmågan att sälja, självförtroende och uthållighet, bland andra, avgörande för att säkra finansiering och lyckas med företaget. En ytterligare insikt från denna studie är att verktyg såsom due diligence och ramverk som The Big Five kan underlätta för både riskkapitalister och entreprenörer att bedöma vilka egenskaper som är mest avgörande beroende på omständigheterna. / This study investigates entrepreneurial traits and their role in investment decisions. The process from idea to realization is challenging and requires time, competence, and, above all, capital. The study aims to identify and formulate the traits that are most significant for venture capitalists and what is assessed when an entrepreneur seeks investment. In this way, the study highlights how entrepreneurs act during investment opportunities and their perspective on what venture capitalists value. The purpose of the study is to create a comprehensive understanding of the traits in entrepreneurs, particularly within Swedish startups, that influence venture capitalists' investment decisions. To achieve this purpose, the study also includes identifying relevant tools and frameworks that can facilitate the understanding and identification of these traits in entrepreneurs. This is accomplished through a qualitative study based on interviews with venture capitalists and entrepreneurs. By formulating a checklist of the most relevant traits and their significance, the study aims to contribute to a greater understanding of this dynamic interaction. An important insight from the study is that despite the numerous criteria to consider during investment opportunities, the entrepreneur is the decisive factor. Therefore, traits such as the ability to sell, self-confidence, and perseverance, among others, are crucial for securing financing and succeeding with the business. An additional insight from this study is that tools such as due diligence and frameworks like The Big Five can facilitate both venture capitalists and entrepreneurs in assessing which traits are most crucial depending on the circumstances.

I essäns form utforskas här grunderna till och eventuella effekter av formuleringar i läroplanen för gymnasieskolan där entreprenöriella förmågor framhålls. Dessa ska främjas hos eleverna vilket ska leda till att de i framtiden kan starta och driva företag. Syftet är att undersöka varför läroplanen innehåller dessa formuleringar, om det är möjligt eller önskvärt att lärare omsätter dem i undervisning, vad det kan innebära för eleverna, utbildningen, arbetslivet och för samhället i stort. Essän tar sin utgångspunkt i ett boksamtal om romanen Yarden som författaren till denna essä och en grupp elever hade hösten 2017. Ur denna berättelse och ur upplevelsen av kontrasten mellan det som kan vara undervisningens mål och mening och de skrivningar om entreprenörskap läroplanen innehåller växer utforskandet fram. Det utmynnar i en kritik av den nyliberala politik som skapat den marknadsanpassade skolan. Essän ifrågasätter också tron på att vi kan utbilda för en tänkt framtid. Slutligen pekar den mot det nödvändiga i reformer som kan undandra skolan från marknaden. / An essay that investigates the basis and possible effects of certain formulations in the upper-secondary curriculum that emphasise entrepreneurial skills. Such skills are to be promoted in pupils, with the aim of their being able to start and operate businesses in the future. The purpose is to examine why the curriculum contains these formulations, whether it is possible or desirable for teachers to implement them in their instruction and what this might mean for the pupils, their education, the professional world and society as a whole. The essay is based on a discussion of the novel Yarden (“The Shipyard”) by Kristian Lundberg, which the author of this essay and a group of pupils read in autumn 2017. The exploratory aspect of the essay develops out of this story and the experience of the contrast between what is perhaps the goal and purpose of the instruction, and the writings about entrepreneurship contained in the curriculum. The result is a criticism of the neoliberal policy that created market-adapted schooling. The essay also questions the belief that we can educate people for a hypothetical future. Finally, it points to the necessity of reforms that can extract schools from the market.