Background: A crisis can be defined as a circumstance or event that threatens a company's performance and indicates the need to take action within the company to prevent potential losses. Companies and industries are affected by crises in different ways, and the nature of the crisis can also affect performance. The COVID-19 crisis is considered a crisis that has had a major negative impact on Swedish companies. Aim: To study how small family businesses have responded to the COVID-19 crisis and its potential effects, and how they have adapted to structural changes resulting from these effects. Method: A qualitative research method has been applied as the focus is on interpretations provided by the respondents through semi-structured interviews. This study is therefore based on a phenomenological approach where the focus is on developing insights into crisis management in small family businesses, with a particular focus on the restaurant industry. Theoretical perspectives: The theoretical framework is primarily built around the themes of family businesses and strategies. In addition, relevant areas and concepts within these themes are also presented, as they are of great importance to the study and the topic of crisis management. Contrubution: The study provides a broader understanding of crisis management in family businesses and the types of strategies adopted by business leaders. This study also highlights the effects that crises have on the Swedish business market and how companies need to adapt their strategies to avoid losses. The study can thus provide organizations with knowledge and insights on how to work with crisis management and strategic planning in the long term. Results and conclusion: This study shows that family-owned restaurants have had to use creativity and the ability to adapt to new conditions. This has thus been crucial during the COVID-19 crisis for the company's flexibility. Management, culture, entrepreneurial ecosystems, replacement planning and crisis management have all been addressed through flexibility as strategies have struggled. Suggestions for further research: Since this study examined Swedish businesses, it would be possible to investigate whether there are any differences in non-Swedish companies and how these work with crisis management. Examining customer perspectives can also contribute with knowledge to entrepreneurs and create an understanding of the customer's actions and needs. It would also be possible to compare the different categories of themes that emerged in this study with larger companies to meet the difference between the types of business. / Bakgrund: En kris kan definieras som en omständighet eller händelse som hotar ett företags prestation och indikerar behovet av att vidta åtgärder inom företaget för att förhindra potentiella förluster. Företag och branscher påverkas av kriser på olika sätt, och krisens karaktär kan också påverka resultatet. Covid-19 krisen anses vara en kris som haft en stor negativ inverkan på svenska företag. Syfte: Denna studie undersöker hur mindre familjeföretag hanterat covid-19 krisen och dess potentiella effekter, samt hur företagen har anpassat sig till strukturella förändringar som skett till följd av dessa effekter. Metod: En kvalitativ forskningsmetod har tillämpats då fokus ligger på tolkningar som respondenterna bidrar med via semistrukturerade intervjuer. Denna undersökning utgår därav från en fenomenologisk ansats där fokuset ligger på att utveckla insikter om krishantering inom mindre familjeföretag, med särskild inriktning i restaurangbranschen.  Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen är i första hand uppbyggd kring teman som familjeföretag och strategier. Dessutom redogörs även för relevanta områden och begrepp inom dessa teman, då dessa är av stor vikt för studien och ämnet krishantering. Bidrag: Studien skapar en bredare förståelse för krishantering inom familjeföretag och vilka typer av strategier som anammas av företagsledare. Denna studie belyser även de effekter som kriser har på den svenska företagsmarknaden och hur företag behöver kunna anpassa sina strategier för att undvika förluster. Undersökningen kan därmed förse organisationer med kunskaper och insikter i hur man kan arbeta med krishantering och strategisk planering långsiktigt. Resultat och slutsats: Denna studie visar att familjeägda restauranger har behövt använda kreativitet och förmågan att anpassa sig till nya förhållanden. Detta har därav varit avgörande under covid-19 krisen för företagets flexibilitet. Management, kultur, entreprenöriella ekosystem, ersättningsplanering och krishantering har alla behandlats genom flexibilitet när strategier bekämpat. Förslag på vidare forskning: Då denna studie varit inriktad på svenska verksamheter, finns en möjlighet att undersöka ämnet vidare, genom att rikta sig till icke-svenska företag och deras krishantering, och huruvida det skulle påvisas finnas någon skillnad mot de svenska företagens arbete. Att bedriva undersökningen genom ett kundperspektiv kan vara en ytterligare väg till att forska vidare i det aktuella ämnet. Det skulle även vara möjligt att jämföra de olika kategorierna av teman som framkommit i denna studie, till exempel med inriktning mot större företag för att även kunna möta skillnaden på verksamhetstyperna.