Övervikt och fetma är ett stort problem världen över. Varje år dör 2,8 miljoner vuxna människor av sjukdomen. För att kunna arbeta preventivt mot övervikt och fetma och hjälpa de patienter som lider av sjukdomen bör sjuksköterskan ha mer kunskap och utbildning om de bakomliggande faktorerna. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa bakomliggande faktorer för övervikt och fetma. 12 vetenskapliga artiklar valdes ut och granskades och resultatet framkom i form av fyra kategorier; livsstilsfaktorer, känslor och relationer, socioekonomiska faktorer och genetiska faktorer.  I ett flertal studier framkom det att brist på fysisk aktivitet var en starkt bidragande faktor till viktuppgång. Stress och tidsbrist var de utlösande faktorerna till att den fysiska aktiviteten uteblev. Graviditet och moderskap sågs som en bakomliggande faktor till viktuppgång hos kvinnor. Relationer och en svår barndom kunde också bidra till viktuppgång hos både män och kvinnor. Arbetsmiljö, utbildningsnivå och socioekonomisk status hade en betydelse relaterat till högt BMI, dock visade dessa faktorer skillnader gällande genus. Det framkom att det finns ett könsideal och att det framförallt har betydelse gällande männens viktuppgång. Vidare kvalitativ forskning med fokus på patienternas upplevelser är av betydelse. Likaså sjuksköterskans preventiva arbete som bör uppmärksammas redan under sjuksköterskeutbildningen. / Overweight and obesity is a major problem worldwide. Every year 2.8 million adult dies in the disease. In order to work preventively against overweight and obesity and to help patients who suffer from the disease, nurses need more knowledge and education about the underlying factors. The purpose of this study was to illustrate the underlying factors for overweight and obesity. 12 scientific papers were selected and examined and the result emerged in four categories; lifestyle factors, feelings and relationships, socioeconomic factors and genetic factors. Several studies showed that the lack of physical activity was a major contributing factor to gaining weight. Stress and lack of time were the triggering factors that physical activity did not occurred. Pregnancy and motherhood was seen as an underlying factor to why women gained weight. Relationships and a difficult childhood could also contribute to weight gain in both men and woman. Work environment, education and socioeconomic status had a role related to high BMI, however, those factors showed differences regarding gender. It was found that there are gender ideals and that they are primarily of importance regarding the men’s weight gain. Further qualitative researches focusing on patients’ experiences are relevant. Similarly, the nurse’s preventive work should be addressed during nursing school.

Syftet med denna studie har varit att analysera socialsekreterares erfarenheter av bakomliggande orsaker till att barn i familjer med utländsk bakgrund blir aktuella för utredning enligt Socialtjänstlagen (SFS 2001:453). Studien behandlar skillnader mellan familjer med utländsk bakgrund och familjer med svensk bakgrund vad gäller bakomliggande orsaker för aktualisering hos socialtjänsten. Studien är kvalitativ och grundar sig på fem semistrukturerade intervjuer. Till grund för analysen har Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori använts vilken har kompletterats med begrepp som behandlar migrationsprocess, socialisationsprocess och kultur. Resultatet visar att det inte finns någon större skillnad gällande bakomliggande orsaker för aktualisering beroende på härkomst. Det framkommer att social utsatthet är vanligt förekommande hos de familjer som aktualiseras och då främst i form av ekonomisk utsatthet, boendesituation och arbete. Det som skiljer familjer med utländsk bakgrund från familjer med svensk bakgrund är att de invandrande familjerna har bristande integreringsmöjligheter. Samhällsorientering för de nyanlända ses i denna studie som en tänkbar faktor i bristande integreringsmöjligheter. För att få mer kunskap av informationens betydelse för integreringen i det nya landet ges förslag att vidare forskning bör behandla de nyanländas egen uppfattning kring samhällsorienteringen och dess innehåll. / The purpose of this study has been to analyse social workers experiences of underlying factors to why children in families with an immigrant origin becomes subject for the social services. The study involves differences between families with an immigrant background and families with Swedish background in terms of underlying factors to why they become subjects for the social services. The study is qualitative and based on five semi-structured interviews. The analysis is based on Bronfenbrenners ecological systems theory and has been supplemented by concepts that involve migration process, socialization and culture. The survey reveals that there is no significant difference, in the underlying factors for the cause to become the subject of social services, due to origin. It appears that social deprivation is common among the families that become subject for the social services, mainly in form of economic vulnerability, living situation and work. What distinguishes families with an immigrant background from families with Swedish background is their lack of integration possibilities. Civics for the newly arrived families is seen in this survey as a possible factor in the lack of integration possibilities. To gain more knowledge of the role of information for inclusion in the new country, suggestions for further research are to address the newly arrived families own perception of the civics and its contents.

The Expectation confirmation model (ECM) is commonly employed to investigate technological advances and customer satisfaction with chatbots. However, customer satisfaction is a multifaceted concept intertwined with emotions and subjective perceptions, comprehending customer satisfaction fully can therefore be challenging. Consequently, the purpose of this exploratory study was to develop and refine the concept of customer satisfaction by answering the research question: How does the integration of underlying factors to the Expectation Confirmation Model (ECM) affect customer satisfaction with chatbot services?. The study incorporated underlying factors such as anthropomorphic behavior, brand perception, trust and word of mouth, which were integrated into the existing components of the ECM. Through a unique research approach involving 20 semi-structured interviews and observations, this study captured and reflected on the subjective impressions and emotions of customers while using chatbots. An array of findings are presented, such as the importance of distinguishing between usability and problem-solving efficiency of chatbots performance, the emphasis on accurate answers over human-like characteristics for chatbots, and the impact of experience, familiarity and age on customer satisfaction with chatbots. In conclusion, this study advocates for further qualitative research to explore  the potential impact of other underlying factors' on customer satisfaction for ECM.

Background: Both CSR and brands has taken a bigger role in todays market. Consumers have become more aware of how the companies drives their businesses. Beacuse of that, companies needs to adapt a CSR-program for their business. Problem discussion: Since having a CRS-program has become a demand on companies and their brands ,we find it interesting to search the underlying factor which affect the choice of which CSR- program a company chooses. Aswell as how they use this program strategic. Questions: Which factors and stakeholders affect a companies choice of philantropic CSR? How does companies differentiate / position their brand through their philantropic CSR? Aim: To disclose the underlying factors to a companies choice of philantropic CSR aswell to conclude how they use this program in a strategic way. Method: This study is using a qualitative approach where the primary data has been collected through interviews. All of the subjects has been an employee of the two companies in question, Folksam and Skandia. The studies primary data has then been analyzed through its secundary data, such as theories and previsouly done research in the same field. Conclusion: Skandia and Folksam are different in their choosing of a CSR-program, their underlying factors aswell as how they use their philantropic CSR in a strategic way. Skandias CSR-programme has been influenced by external factors, where Folksams program has been influenced by internal. The studie also shows that Skandia is using their philantropic CSR to differentiate and position their brand where Folksam is using their other CSR to do this. / Bakgrund: Både varumärken och CSR har blivit större på marknaden idag samtidigt som konsumenterna har blivit mer medvetna om hur företagen bedriver sin affärsverksamhet. Företagen måste då anpassa sin affärsverksamhet och skapa ett CSR-program. Problemformulering: Eftersom CSR nästan har blivit ett krav på ett företag och deras varumärke så anser vi det intressant att undersöka vilka faktorer som påverkar valet av CSR-program samt hur företagen använder dessa program strategiskt. Frågeställningar: Vilka faktorer samt intressenter påverkar valet av ett företags filantropiska CSR? Hur arbetar företag med att differentiera/positionera varumärket genom sitt filantropiska CSR-program? Syfte: Studiens syfte är att undersöka vilka bakomliggande faktorer som påverkar företags val av CSR-program samt hur de använder sina filantropiska CSR-program för att positionera/differentiera sitt varumärke. Metod: Studien utgår utifrån en kvalitativ metod där primärdata har samlats in utifrån intervjuer. Respondenterna har varit diverse anställda hos de två undersökta bolagen, Folksam och Skandia. Primärdata har sedan analyserats gentemot studiens sekundärdata vilken innefattar den tidigare forskningens teorier angående hur företag väljer CSR, vilka faktorer som spelar in, samt hur de kan använda sin CSR för att differentiera samt positionera sitt varumärke. Slutsats: Skandia och Folksam skiljer sig i både val av CSR program, bakomliggande faktorer samt hur de använder sig av deras filantropiska CSR-program strategiskt. Skandias val av filantropisk CSR har påverkats huvudsakligen av externa faktorer medan Folksam har påverkats av interna faktorer. Studien har även visat att Skandia använder sin filantropiska CSR för att såväl differentiering som positionering medan Folksam istället använder annan form av CSR för att göra detta.

<p>Contemporary society focuses heavily on the individual and this is also characterized by an individual thinking that many people contribute to. This is furthermore shared in the field of entrepreneur research studies where a profound deal of time has been focused on the personal qualities of specific entrepreneurs. However, in modern settings today many corporations originate in a team-based structure, which therefore leads towards a different approach rather than examining exclusively on individuality. Previous research shows that entrepreneurial teams are establishing and growing at a steady pace, yet studies within this field has not developed in an extensive fashion. Entrepreneurial teams can be defined as a group of people who share a common goal, usually consisting of two or more individuals who commenced a foundation from the early stages of that specific firm and who originated an initial idea. This therefore generates an interest to further investigate entrepreneur studies. The development of the individuality of entrepreneurship has been revised previously. Nevertheless, analyzing the underlying factors to why individuals tend to establish teams of entrepreneurship is a reoccurring topic to this day.</p><p>The main purpose of this study is to map out these underlying factors and investigate the fundamental preferences of the individuals who prefer to create team-based entrepreneurships.</p><p>This study is of a deductive layout and has been carried out in a qualitative method. Eight separate interviews were carried out with the originators of respective business corporations, and underlying factors have been mapped out with the help of theories within the field of entrepreneurship.</p><p>Subsequent to the gathering of primary empirical data and with the support of important theory studies, certain conclusions can be made. The underlying motives behind the formation of entrepreneurial teams can be characterized by earlier experiences, friendship, and the addition of members who acts as supplements to the team. But also a sense of affinity within the group, the spread of risk-taking, and furthermore an addition of enjoyment to the group are all important factors when investigating team entrepreneurship.</p> / <p>I dagens samhälle fokuseras det mycket på individen och många präglas utav ett individualistiskt tänkande. Detta kan även ses inom entreprenörskapsforskning där det en längre tid fokuserats på entreprenörens personliga egenskaper. När det i dagsläget är vanligare än man tror att starta företag i team, bör inte endast de personliga egenskaperna undersökas. Tidigare studier visar på att entreprenöriella team etableras och växer i snabbare takt, dock är forskningen om entreprenöriella team inte så utvecklad och omfattande. Definitionen av ett entreprenöriellt team, är att det består av en grupp personer som har ett gemensamt mål. Denna grupp består av två eller fler personer, som samtliga har varit med från idéstadiet av företaget. Det är därför av intresse att bygga vidare på den befintliga forskningen. Att utveckla entreprenörens personliga egenskaper är redan utforskat, men att kartlägga de bakomliggande faktorerna till varför individer tenderar att bilda entreprenöriella team är idag ett aktuellt ämne.</p><p>Syftet med undersökningen blir därav att kartlägga de bakomliggande faktorer individer har, som gör att de startar företag i team.</p><p>Undersökningen har en deduktiv ansats, som har genomförts med en kvalitativ metod i form av åtta intervjuer med grundare från respektive företag. Med hjälp av teorier inom ämnet har bakomliggande faktorer kartlagts.</p><p>Efter att empirisk data samlats in och analyserats med hjälp av teorierna har följande slutsatser härletts. De bakomliggande faktorerna till entreprenöriella team är att de haft tidigare erfarenheter som påverkat, att de är vänner, att addition av ny medlem medför en resurs som kompletterar teamet, att det skapar samhörighet, att riskerna sprids, att det blir roligare, att kapital saknas och att det hela kan bero på tillfälligheter som gör att man formerar ett team.</p>

Contemporary society focuses heavily on the individual and this is also characterized by an individual thinking that many people contribute to. This is furthermore shared in the field of entrepreneur research studies where a profound deal of time has been focused on the personal qualities of specific entrepreneurs. However, in modern settings today many corporations originate in a team-based structure, which therefore leads towards a different approach rather than examining exclusively on individuality. Previous research shows that entrepreneurial teams are establishing and growing at a steady pace, yet studies within this field has not developed in an extensive fashion. Entrepreneurial teams can be defined as a group of people who share a common goal, usually consisting of two or more individuals who commenced a foundation from the early stages of that specific firm and who originated an initial idea. This therefore generates an interest to further investigate entrepreneur studies. The development of the individuality of entrepreneurship has been revised previously. Nevertheless, analyzing the underlying factors to why individuals tend to establish teams of entrepreneurship is a reoccurring topic to this day. The main purpose of this study is to map out these underlying factors and investigate the fundamental preferences of the individuals who prefer to create team-based entrepreneurships. This study is of a deductive layout and has been carried out in a qualitative method. Eight separate interviews were carried out with the originators of respective business corporations, and underlying factors have been mapped out with the help of theories within the field of entrepreneurship. Subsequent to the gathering of primary empirical data and with the support of important theory studies, certain conclusions can be made. The underlying motives behind the formation of entrepreneurial teams can be characterized by earlier experiences, friendship, and the addition of members who acts as supplements to the team. But also a sense of affinity within the group, the spread of risk-taking, and furthermore an addition of enjoyment to the group are all important factors when investigating team entrepreneurship. / I dagens samhälle fokuseras det mycket på individen och många präglas utav ett individualistiskt tänkande. Detta kan även ses inom entreprenörskapsforskning där det en längre tid fokuserats på entreprenörens personliga egenskaper. När det i dagsläget är vanligare än man tror att starta företag i team, bör inte endast de personliga egenskaperna undersökas. Tidigare studier visar på att entreprenöriella team etableras och växer i snabbare takt, dock är forskningen om entreprenöriella team inte så utvecklad och omfattande. Definitionen av ett entreprenöriellt team, är att det består av en grupp personer som har ett gemensamt mål. Denna grupp består av två eller fler personer, som samtliga har varit med från idéstadiet av företaget. Det är därför av intresse att bygga vidare på den befintliga forskningen. Att utveckla entreprenörens personliga egenskaper är redan utforskat, men att kartlägga de bakomliggande faktorerna till varför individer tenderar att bilda entreprenöriella team är idag ett aktuellt ämne. Syftet med undersökningen blir därav att kartlägga de bakomliggande faktorer individer har, som gör att de startar företag i team. Undersökningen har en deduktiv ansats, som har genomförts med en kvalitativ metod i form av åtta intervjuer med grundare från respektive företag. Med hjälp av teorier inom ämnet har bakomliggande faktorer kartlagts. Efter att empirisk data samlats in och analyserats med hjälp av teorierna har följande slutsatser härletts. De bakomliggande faktorerna till entreprenöriella team är att de haft tidigare erfarenheter som påverkat, att de är vänner, att addition av ny medlem medför en resurs som kompletterar teamet, att det skapar samhörighet, att riskerna sprids, att det blir roligare, att kapital saknas och att det hela kan bero på tillfälligheter som gör att man formerar ett team.

Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior - CAPES / Specific knowledge of soccer players consists in solving capacity of problems arising from the complex interplay of environment, unpredictable and chaotic, emerging from the interaction between tactics and technique. The tactic is the game space management capabilities from tactical behaviors come from tactical principles. The technique consists of specific motor skills primarily made with the ball and that materialize the player's game intelligence. Psychosocial and biological factors may influence in a direct way the formation and development of specific knowledge of football players. Thus, this thesis consisted of four studies, although independent, sought in association verify the effects of these factors on manifestation of specific knowledge in young footballers. Briefly, the studies aimed at answering the following questions: a) Wich is the leadership profile of football coaches of Aracaju youth teams? b) Do players born in the first months of the year have different tactical behavior of those born in recent months? c) Somatic maturation and motor age influence the tactical behavior in young players? d) The proportion of use of preferred and non-preferred foot (technical functional asymmetry) in the technical actions affects the tactical behavior in young players. We evaluated the tactical behavior, the use of preferred and non-preferred foot, and releases by analyzing game. Coaches from Aracaju feature profile of autocratic leadership, positive reinforcement and training-education. The tactical performance was not influenced by month of birth, level of maturity, the motor age or technical functional asymmetry, although the tactical efficiency was partially influenced. A sample of 22 coaches and a total of 152 players from teams that competed in the Youth Championships in 2015, promoted by Sergipe Football Federation. The leadership profile of the coaches was determined by the Revised Leadership Scale for Sport. Tactical behavior and technical functional asymmetry were assessed by match-analysis, under FUT-SAT and SAFALL-FOOT protocols, respectively. The relative age was stratified into four-month periods based on month of birth. Somatic maturation was identified from the distance (in years) of each player from peak growth rate. Finally, the motor age was established by battery Lincoln-Oseretsky tests. Coaches from Aracaju feature predominantly autocratic style of decision, and high positive reinforcement and training-education. Tactical performance was not influenced by the relative age, somatic maturation level, the motor age nor technical functional asymmetry, although the tactical efficiency was partially influenced. / O conhecimento específico dos jogadores de futebol consiste na capacidade de solução dos problemas advindos de um ambiente de jogo complexo, imprevisível e caótico, emergindo da interação entre a tática e a técnica. A tática consiste na capacidade de administração do espaço de jogo a partir de comportamentos táticos oriundos de princípios táticos. A técnica consiste em habilidades motoras específicas realizadas prioritariamente com a bola e que materializam a inteligência de jogo do jogador. Desta forma, é possível que fatores biopsicossociais influenciem de maneira direta a formação e o desenvolvimento do conhecimento específico de jogadores de futebol. São exemplos desses fatores, o perfil de liderança dos treinadores, a idade relativa, a maturação somática, a idade motora, e a assimetria funcional técnica. Sendo assim, esta dissertação foi composta por quatro estudos que, embora independentes, buscaram de forma associada verificar os efeitos desses fatores sobre a manifestação do conhecimento específico de jovens futebolistas. Sucintamente os estudos visaram responder as seguintes questões: a) Qual o perfil de liderança dos treinadores de futebol das categorias de base de Aracaju/SE? b) Jogadores nascidos nos primeiros meses do ano apresentam comportamento tático diferenciado daqueles nascidos nos últimos meses? c) Em que medida a maturação somática e a idade motora influenciam o comportamento tático em jovens jogadores? e d) A proporção de uso dos pés preferido e não preferido (assimetria funcional técnica) nas ações técnicas afeta o comportamento tático em jovens jogadores? Foram avaliados 22 treinadores e um total de 152 jogadores de equipes que disputaram os Campeonatos de Base 2015, promovidos pela Federação Sergipana de Futebol. O perfil de liderança dos treinadores foi determinado pela Escala de Liderança Revisada para o Esporte. O comportamento tático e a assimetria funcional técnica foram avaliados por meio da análise de jogo, sendo aplicados os protocolos FUT-SAT e SAFALL-FOOT, respectivamente. A idade relativa foi estratificada em quadrimestres referentes ao mês de nascimento. A maturação somática foi identificada a partir da distância (em anos) de cada jogador do pico de velocidade de crescimento. Por fim, a idade motora foi estabelecida pela bateria de testes de Lincoln-Oseretsky. Os treinadores de Aracaju apresentam estilo de decisão predominantemente autocrático, e de elevado reforço positivo e treino-instrução. O desempenho tático não sofreu influência da idade relativa, do nível de maturação somática, da idade motora ou da assimetria funcional técnica, muito embora a eficiência tática fosse parcialmente influenciada.

Outsourcing, det vill säga då en organisations tjänster eller produkter inom en funktion eller aktivitet läggs ut till en extern aktör, blev alltmer märkbart under 1990-talet. Trenden har vuxit till att utgöra en norm i dagens samhälle och numera outsourcar organisationer allt från förvaltning av informationsteknik (IT) till hela funktioner. Outsourcing av IT anses vara en växande och alltmer global företeelse, däremot kan problem med ett outsourcingavtal eller förändringar av ett företags affärssituation leda till backsourcing, vilket innebär att en organisation väljer att föra tillbaka och åter genomföra aktiviteter inom den egna verksamheten. Beslut kring outsourcing av IT-lösningar har utgjort en central aspekt inom såväl forskning som praktik medan beslut om att byta leverantör eller backsourca har fått relativt lite uppmärksamhet. Däremot utgör drivkrafterna bakom backsourcing ett lika relevant ämne att studera som motiven bakom outsourcing och med grund i detta syftar denna studie till att identifiera vilka motiv som kan ligga till grund för organisationers val att outsourca respektive backsourca IT-relaterade aktiviteter och funktioner samt undersöka hur de förutsättningar som gällde vid beslutet om att outsourca kan förändras under en outsourcingprocess.  Jag har genomfört en studie av kvalitativ karaktär där en fallstudiedesign tillämpats. Ett antal organisationer som använder sig av IT och IT-lösningar i sitt dagliga arbete har undersökts där organisationerna tidigare har backsourcat, och/eller är i färd med att föra tillbaka, sin IT. Insamling av teori respektive empiri har skett genom en litteraturstudie och genomförandet av semistrukturerade intervjuer. I analysen har sedan det empiriska materialet ställts i relation till den tidigare forskning som finns inom (1) outsourcing och (2) backsourcing. Studiens resultat visar att anledningar och motiv som kan resultera i ett företags beslut om att outsourca sin IT bland annat är möjligheten att göra kostnadsbesparingar, uppnå en större flexibilitet samt möjligheten att få tillgång till specialistkompetens. Under en outsourcingprocess kan exempelvis en organisations ledning bytas ut, vilket kan medföra nya åsikter och attityder gentemot verksamhetens sourcingstrategi, och IT:s betydelse för verksamheten kan förändras. Vidare har ett antal bakomliggande faktorer som kan spela in vid organisationers beslut om att backsourca sin outsourcade IT kunnat identifieras. Exempel på faktorer är att ingen total kostnadsbesparing görs och att efterlevnaden av kontraktet med leverantören kan vara bristfällig avseende exempelvis tjänstekvalitet. / Outsourcing, that is to say when an organization's services or products within a function or an activity are being contracted out to an external vendor, became increasingly noticeable during the 1990s. The trend has grown to represent the norm in today’s society and nowadays organizations outsource operations ranging from the management of information technology (IT) to whole functions. The outsourcing of IT is considered to be a growing and increasingly global phenomenon. However, problems with an outsourcing agreement or changes in a company's business situation can lead to backsourcing, a concept meaning that an organization chooses to bring back and re-implement activities within its own operations. Decisions regarding the outsourcing of IT solutions have been a central aspect in both research and practice while the decision to change supplier or backsource has received relatively little attention. Nevertheless, the drivers of backsourcing constitute an equally relevant topic to study. Hence, the aim of this study is to identify the motives underlying an organization’s decision to outsource, as well as backsource, IT related activities and functions and to examine how the conditions that applied when making the decision to outsource can change during an outsourcing process.  I have conducted a qualitative study where a case study design has been applied. A number of organizations that use IT and IT solutions in their day-to-day operations have been studied where the organizations previously have backsourced and/or now find themselves in the process of bringing back their IT. A literature review has been conducted and empirical data has been collected through the use of semi-structured interviews. In the analysis, the empirical data has been analyzed in relation to previous research regarding (1) outsourcing and (2) backsourcing.  The results of this study show that reasons and motives that can result in a firm's decision to outsource its IT include the possibility of achieving cost reductions, a greater flexibility and the possibility of gaining access to expertise. Examples of changes that can occur during an outsourcing process are within the management since the replacement of an organization’s management can bring new opinions and attitudes towards the firm’s sourcing strategy. The importance of IT to the operations can also change during an outsourcing process. Furthermore, a number of underlying factors that may affect an organization’s decision to backsource its IT have been identified. Examples of factors are that the outsourcing has resulted in no overall cost savings and that there’s a lack of compliance with the contract regarding, for example, the quality of the services being delivered.

Background: Increased use of wellness allowance among employees could be a key tool to promote health and well-being which could reduce the risk of illnesses, enhance productivity and keep a work-life balance. The purpose of this study was to investigate and gain an increased understanding of the underlying factors and the employees' experience of unused wellness allowance. Methods: This is a qualitative study with semi-structured interviews. A qualitative content analysis was conducted to analyze the interview data through the meaning unit, condense meaning unit and category. Results: Four main categories were found based on content analysis: (1) aspects regarding wellness allowance, (2) organizational culture with the subcategory’s topic of conversation and dissemination of information, (3) attitudes regarding wellness allowance and (4) obstacles to physical activity. The main result of the study was about the employees' attitudes to the wellness allowance. There are obstacles for the employees regarding physical activity and the organizational culture has a contributing factor to the utilization of the wellness allowance. Conclusion: This study found that there is no negative experience with the wellness allowance from the respondents' perspective. The organizational culture can be considered as a factor in why employees do not choose to use the wellness allowance. The respondents themselves were not familiar with what they can use their wellness allowance for. / Bakgrund: Ökad användning av friskvårdsbidrag bland anställda kan vara ett nyckelverktyg för att främja hälsa och välbefinnande. Friskvårdsbidrag kan minska risken för sjukdomar, öka produktiviteten och hålla en balans mellan arbete och privatliv. Syftet med denna studie var att undersöka och få en ökad förståelse för bakomliggande faktorer och medarbetarnas upplevelse av outnyttjat friskvårdsbidrag. Metod: Detta är en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes för att analysera intervjudata genom meningsbärande enhet, kondenserad enhet och kategori. Resultat: Fyra huvudkategorier hittades utifrån innehållsanalys: (1) aspekter gällande friskvårdsbidrag, (2) organisationskultur med underkategorins samtalsämne och informationsspridning, (3) attityder kring friskvårdsbidrag och (4) hinder för fysisk aktivitet. Huvudresultatet av studien handlade om de anställdas inställning till friskvårdsbidraget. Det finns hinder för medarbetarna när det gäller fysisk aktivitet och organisationskulturen har en bidragande orsak till utnyttjandet av friskvårdsbidraget. Slutsats: Denna studie fann att det inte finns några negativa erfarenheter av friskvårdsbidraget ur respondenternas perspektiv. Organisationskulturen kan ses som en faktor till varför anställda inte väljer att använda friskvårdsbidraget. Respondenterna var inte själva insatta i vad de kan använda sitt friskvårdsbidrag till.

Memoria para optar al título de Geógrafo / En esta investigación se realiza un análisis y comparación respecto de la incorporación de la Gestión del Riesgo de Desastres (GRD) en los instrumentos de ordenamiento y planificación territorial de las comunas de San Bernardo y Calera de Tango, identificando factores críticos que determinan las diferencias entre ellas. Si bien las comunas en estudio son colindantes y poseen características físicas similares, cada una ha ido adoptando caracteres de acuerdo a su funcionalidad dentro de la Región Metropolitana. Sin embargo, las dinámicas que se han desarrollado no responden a la planificación vigente, lo que ha generado condiciones de riesgo para la población, sus bienes y economía. En la investigación fue posible determinar que los instrumentos de planificación y ordenamiento territorial aún no incorporan de manera íntegra la GRD debido en parte, a que existen confusiones conceptuales, y al tipo de gestión que se intenta proponer, ya que sigue siendo mayoritariamente reactiva. La principal diferencia entre las comunas estudiadas radica en que San Bernardo, al poseer un Plan Regulador Comunal, gestiona y ordena el territorio disminuyendo la exposición de la población a las amenazas de origen natural y antrópico existentes en la comuna, vale decir presenta una gestión preventiva. Por su parte, Calera de Tango nunca ha contado con este instrumento en particular. Al ser una comuna de carácter rural, los instrumentos de planificación actuales no son de gran ayuda debido a que se enfocan en la gestión de las zonas urbanas principalmente, por lo cual gran parte del territorio comunal no tiene regulación. A pesar de las ventajas con las que cuenta San Bernardo aún son insuficientes para reducir el riesgo de desastre. / This project consists of comparative analysis of the integration of the Disaster Risk Management (GRD) in the regulation and territorial planning of the San Bernardo and Calera de Tango municipalities, with the intent of identifying critical factors differentiating the two. While these municipalities are adjacent to each other and share many physical characteristics, they have developed distinct characteristics in accordance with the role each plays within the wider Metropolitan Region. The dynamics developed within each nonetheless do not share policy frameworks – something that has created risky conditions for their local populations, properties and economies. This investigation determined that the current methods used for territorial planning and legislation have yet to meaningfully integrate the GRD due to both conceptual ambiguities and the fact that management has up until now been largely reactive. The principal distinguishing factor separating the municipalities under investigation is that San Bernardo, in possessing a Regulatory Communal Plan, manages its territory with an eye towards reducing its population’s exposure to local natural and man-made threats. In contrast, Calera del Tango has never possessed this particular policy framework. As a rural municipality, current planning frameworks are of limited effectiveness due to their focus on urban locations. In spite of their advantages San Bernardo possesses, the current policy framework is insufficient as a means of reducing risk in the face of possible disasters.