Under början av 2000- talet introducerade Västernorrlands läns landsting tillsammans med Härnösands kommun ett samarbete där syftet var att ur skolsköterskornas hälsosamtal med elever få tillgång till hälsostatistik om barn och ungdomar. Denna så kallade Västernorrlandsmodell har spridit sig till fler län och kommuner i norra regionen. Kunskap saknas om hälsostatistik och information från hälsobesöken bidrar till preventiva och hälsofrämjande insatser på grupp- och organisationsnivå inom skolan. Syftet med denna studie var att undersöka hur skolsköterskor och rektorer uppfattar att informationen från hälsobesöken påverkar det förebyggande och hälsofrämjande arbetet på gruppnivå och organisationsnivå inom skolan. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Sex intervjuer med rektorer och skolsköterskor genomfördes. Resultatet visar att rektorer hade skiftande erfarenheter kring om hälsostatistiken bidrog till hälsofrämjande insatser, från att hälsostatistiken endast nyttjades vid kvalitetsredovisningar, till att de bidrog till åtgärder på individ- och gruppnivå. Skolsköterskor ansåg att hälsostatistiken gav ett bra underlag för förebyggande och hälsofrämjande insatser samt ansåg att hälsostatistiken bidrog till förbättringar av elevernas skolmiljö. Både skolsköterskor och rektorer uppgav bristen på tid och resurser som ett hinder i det hälsofrämjande arbetet. Skolsköterskor upplevde ibland svårigheter att föra fram resultatet från hälsostatistiken till rektorer samt uppgav brister i databasen som ett hinder i nyttjandet av statistiken. Att utveckla arbetet med analysen och återföringen av hälsostatistiken ansågs vara förbättringsområden. Resultatet talar för att information från hälsosamtalen och hälsostatistiken kan utvecklas och användas mer på strategisk nivå än det görs idag.

De nordiska ländernas hälso- och sjukvård bygger på att sjukvården finns till hands när den behövs. För att ge företräde för de individer som har störst vårdbehov genomförs inom olika verksamheter vårdbehovsprioriteringar. Behovet av prioriteringar tilltar i takt med att efterfrågan på hälso- och sjukvårdens insatser ökar. Skälet till att göra prioriteringar inom hälso- och sjukvården är att upprätthålla en god vård med god effekt till dem som bäst behöver den. Även om hälso- och sjukvården kvantitativt spelar en begränsad roll för folkhälsan, utgör den en viktig del i samhället genom att skapa trygghet. Särskilt betydelsefullt i detta avseende är akutsjukvård varav ambulanssjukvård är en viktig del. Vid akut uppkommen sjukdom eller skada, förväntar sig befolkningen att snabbt få den hjälp och de sjukvårdsinsatser som de behöver. Prioritering av ambulansbehov och allokering av ambulans sker via en prioriterings och dirigeringscentral som nås av allmänheten via samhällets nödnummer. Avhandlingens övergripande syfte är att undersöka om de medicinska prioriteringar som görs vid ambulansallokering leder till ändamålsenligt vårdutnyttjande. Avhandlingen bygger på fem delstudier (1-5) som genererat sex delarbeten (I-VI) och är genomförda med en kvantitativ forskningsansats. I delstudie 1 (delarbete I-II) beskrivs ambulansallokering i relation till ambulanspersonalens bedömning av ambulansbehov. Delstudie 2 (delarbete III), beskriver hur patienter med akut bröstsmärta nyttjar ambulanssjukvård i olika geografiska områden. I delstudie 3 (delarbete IV) undersöks om nyttjandet av ambulans skiljer sig åt mellan tätort och glesbygd. I delstudie 4 (delarbete IV) beskrivs ambulansutnyttjande i Finland i relation till ambulanspersonalens bedömning av patienternas vårdbehov. Delstudie 5 (delarbeteVI), beskriver i vilken omfattning ambulanstransporterade patienter har behov av ambulanssjukvård och vård på akutmottagning. Resultatet visar att initial prioritering av ambulansrespons överensstämde med patienternas aktuella status såsom bedömt av ambulanspersonalen i hälften av uppdragen, och såsom bedömt retrospektivt av en expertpanel i en tredjedel av fallen. Enligt såväl ambulanspersonalens som expertpanelens bedömningar förelåg omfattande både underprioriteringar och överprioriteringar vid ambulansallokering. Resultatet visar därmed att de medicinska prioriteringar som görs vid ambulansallokering leder till både underutnyttjande och överutnyttjande av ambulanssjukvårdens resurser. Studien indikerar att medicinska prioriteringar leder till suboptimalt resursutnyttjande av hälso- och sjukvårds resurser. Graden av underutnyttjande dvs. patienter som underprioriterats måste betraktas som ett av studiens huvudfynd. Ett prioriteringssystem skall kunna identifiera de patienter som har störst vårdbehov, och ge dessa patienter tillträde till vården för att undvika onödig försämring av hälsotillståndet. Ett prioriteringssystem bör också, med bibehållande av säkerhetsmarginaler, minimera överutnyttjande av hälso- och sjukvårdsresurser. Ett annat huvudfynd i studien är att en hög säkerhetsmarginal med hög andel överprioriteringar inom ambulanssjukvården, tycks leda till att en stor andel av ambulansuppdragen består av transporter i en fullt utrustad ambulans, för patienter utan behov av varken den utrustning eller den kompetens som idag finns inom ambulanssjukvården. / The health care system in the Nordic countries’ are based on that those individuals who have urgent need of health care should have access to it without unnecessary delay. But regarded to limited resources prioritisation has to be made. The reason for prioritising is to deliver an appropriate and rapid response to those with the most urgent needs and to guarantee the public a qualitative good and effective health care. The health care system has an important role for creating safety, especially the emergency medical service. When someone become acute ill or injured, there are expectations for immediately rapid response from the health care system. The prioritisation and allocation of the ambulance service is performed from an emergency medical centre by the emergency number 112. Several Emergency Medical Systems use a criteria based prioritizing system for ambulance response. In such a system the operators at the medical emergency dispatch centres have to assess patients’ symptoms and needs for ambulance response. The prioritizing of the ambulance response is based on the seriousness of the patient’s symptoms, on the patient’s current condition and in the case of trauma, on the trauma mechanism. The priority system is supposed to optimize the use of the ambulance service and to match up and meet the patients’ needs with adequate responses of the ambulances. The aim of this thesis is to evaluate if the prioritising of patients medical status leads to appropriate use of the health care service and the emergency medical service. The thesis is based on five parts, including six studies (I-VI) and the methods used have a quantitative approach. Part 1 (study I-II), evaluates the settings of priorities and patients need for prehospital care. Part 2 (study III), describes how patients with chest pain in different geographical areas uses the ambulance service. Part 3 (study IV), analyses the differences in use of the ambulance service between densely and sparsely populated areas. Part 4 (study IV), describes the use of the ambulance service in Finland. Part 5 (study IV), reviews the ambulance patients and the need of care at emergency department or similar level of care. The results show that the initial priority of ambulance response from the dispatch centre was consistent with patients' current status as assessed by ambulance staff in half of the missions, and as assessed retrospectively by an expert panel at one third of cases. According to the assessment of the ambulance personnel and the review from an expert panel there was extensive use of both ”overtriage” and ”undertriage” in the emergency medical dispatching of ambulance missions. The result also shows that decisions lead to sub optimal use of the ambulance service and other health care resources. One of the major findings is the occurrence of undertriage. A triage system has to identify those patients with the most urgent health needs, and give these patients access to care in order to avoid unnecessary deterioration in health status. At the same time must safety margins be maintained and overuse of resources minimised. Another major finding is that a high safety margins and high amount of overtriage leads to that a big part of the ambulance missions are transportation of patients with no need of today’s high tech ambulances or the professional competence of ambulance nurses

Bakgrund: Den fysiska aktiviteten sjunker i vårt samhälle och det är därmed angelägetatt förbättra möjligheterna till friskvård på arbetsplatser. Med hjälp avfriskvårdsbidraget kan en medarbetare på ett ekonomiskt förmånligt sätt ta hand om sinhälsa. Problematiken vi identifierade innefattar nyttjandet av friskvårdsbidraget inomorganisationer och vilka faktorer som påverkar nyttjandegraden. Tidigare forskning iämnet ansåg vi vara begränsad och valde därför att försöka öka kunskapen. Syfte och uppsatsfråga: Syftet med studien var att identifiera orsakerna till denvarierande nyttjandegraden av friskvårdsbidraget. Uppsatsfrågan som besvaras avstudien lyder: Vilka faktorer påverkar nyttjandet av friskvårdsbidrag? Metod: Studien är genomförd med en induktiv ansats där data, insamlad genom 34stycken intervjuer, utgjorde grunden för analys och tolkning. Intervjuerna genomfördesmed anställda inom sex olika organisationer där alla hade tillgång till friskvårdsbidrag.Kategorier framgick av det empiriska materialet genom analys. Kategorierna har sedantolkats med hjälp av rådande teorier inom varje ämne. Slutsats: Studien resulterade i ett svar på uppsatsfrågan. Nio stycken faktorer sompåverkar nyttjandet av friskvårdsbidrag identifierades. Faktorerna var: strategi förhälsofrämjande, metoder för hälsofrämjande, friskvårdsbidragets storlek,kommunikationen kring friskvårdsbidraget, social samhörighet och gemensamtnyttjande av friskvårdsbidraget, familjesituationen, uttagsprocessen, hälsopåverkan ochfysiologiskt behov och bristande intresse.

Intresset för naturturism ökar världen över och resulterar ofta i negativ påverkan på naturen. I Sverige är naturen avgörande för landets möjligheter att vara ett välbesökt resmål. Denna uppsats är utformad som en fallstudie av Vålådalens naturreservat, ett område som varit populärt länge men som de senaste åren har haft en ökning av antalet besökare vilket har påverkat naturen negativt. Denna uppsats syftar till att undersöka vilken information som är viktig att kommunicera till besökarna i Vålådalens naturreservat för att minska negativ påverkan på naturen, samt hur förvaltare och turismaktörer i området kommunicerar denna information. Frågeställningarna har undersökts genom semistrukturerade intervjuer med personer som arbetar med naturförvaltning samt genom att granska skyltar och broschyrer i Vålådalen och analysera den information som finns tillgänglig på två hemsidor. Undersökningen visar att det är viktigt att informera besökaren om att ta ansvar och visa hänsyn, samt varför naturen är skyddad. Detta görs framförallt genom skyltar, broschyrer, kontakt med Länsstyrelsens personal och genom besöksnäringens hemsidor. Undersökningen visar också att kommunikation är ett komplext ämne som påverkas av många olika faktorer, men är också avgörande för ett hållbart nyttjande av naturen. / <p>2020-06-08</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med detta arbete är att undersöka hur Värmlands Museum utarbetar sin verksamhet och förmedlar sitt samhällsuppdrag mot skolan, samt hur verksamma lärare i praktiken nyttjar länsmuseet i historieundervisningen för grundskolans tidigare år.</p><p>I undersökningen besvaras två frågeställningar: ”På vilket sätt organiserar Värmlands museum sin pedagogiska verksamhet för att bidra till historieundervisningen i grundskolans tidigare år?” och ”Hur används Värmlands Museum i historieundervisningen för grundskolans tidigare år?”</p><p>Grunden för arbetet består utav kvalitativa intervjuer. Två museipedagoger som är anställda sedan ett respektive två år på Värmlands Museum och fyra lärare som har praktiserat sitt yrke från nio till trettio år på olika skolområden i Värmland, har intervjuats.</p><p>Resultatet från undersökningen visar att Värmlands Museum erbjuder flera pedagogiska program som kan användas i grundskolans historieundervisning. Merparten utav programmen har utgångspunkt i två permanenta utställningar. Lärarna har nyttjat museet i historieundervisningen med olika syften. Hela eller specifika delar utav utställningarna har studerats.</p><p>Nyckelord: Värmlands Museum, pedagogiska program, nyttjande utav museum, historieundervisning</p> / <p>Abstract</p><p>The purpose of this thesis is to study how Varmlands´ Museum has organized their activity and how they expresses the community commission, and how working teachers apply the county-museum practical in the teaching of history in the earlier years of compulsory school.</p><p>Two questions will be answered in this thesis: “In which ways does Varmlands´ Museum organize their pedagogical activity to contribute the teaching of history in the earlier years of compulsory school?” and ”How is Varmlands´ Museum used in the teaching of history in the earlier years of compulsory school?”</p><p>Qalitative interviews underlies this thesis. Two educationalist´s of Varmlands´ Museum that have been employed one and two years, and four teachers which has practised their profession from nine to thirty years in different school-areas in the county of Varmland, has been interviewed.</p><p>The research results proves that Varmlands´ Museum offers serveral pedagogical programs, which can be applied in the teaching of history. The majority of the programs has a starting point in two permanent exhibitions. The teachers has applied the museum in the teaching of history with different intentions. The entire or specifics parts of the exhibitions has been studied.</p><p>Keywords: Varmlands´ Museum, pedagogical activity, the use of the museum, teaching of history</p>

Sammanfattning Syftet med detta arbete är att undersöka hur Värmlands Museum utarbetar sin verksamhet och förmedlar sitt samhällsuppdrag mot skolan, samt hur verksamma lärare i praktiken nyttjar länsmuseet i historieundervisningen för grundskolans tidigare år. I undersökningen besvaras två frågeställningar: ”På vilket sätt organiserar Värmlands museum sin pedagogiska verksamhet för att bidra till historieundervisningen i grundskolans tidigare år?” och ”Hur används Värmlands Museum i historieundervisningen för grundskolans tidigare år?” Grunden för arbetet består utav kvalitativa intervjuer. Två museipedagoger som är anställda sedan ett respektive två år på Värmlands Museum och fyra lärare som har praktiserat sitt yrke från nio till trettio år på olika skolområden i Värmland, har intervjuats. Resultatet från undersökningen visar att Värmlands Museum erbjuder flera pedagogiska program som kan användas i grundskolans historieundervisning. Merparten utav programmen har utgångspunkt i två permanenta utställningar. Lärarna har nyttjat museet i historieundervisningen med olika syften. Hela eller specifika delar utav utställningarna har studerats. Nyckelord: Värmlands Museum, pedagogiska program, nyttjande utav museum, historieundervisning / Abstract The purpose of this thesis is to study how Varmlands´ Museum has organized their activity and how they expresses the community commission, and how working teachers apply the county-museum practical in the teaching of history in the earlier years of compulsory school. Two questions will be answered in this thesis: “In which ways does Varmlands´ Museum organize their pedagogical activity to contribute the teaching of history in the earlier years of compulsory school?” and ”How is Varmlands´ Museum used in the teaching of history in the earlier years of compulsory school?” Qalitative interviews underlies this thesis. Two educationalist´s of Varmlands´ Museum that have been employed one and two years, and four teachers which has practised their profession from nine to thirty years in different school-areas in the county of Varmland, has been interviewed. The research results proves that Varmlands´ Museum offers serveral pedagogical programs, which can be applied in the teaching of history. The majority of the programs has a starting point in two permanent exhibitions. The teachers has applied the museum in the teaching of history with different intentions. The entire or specifics parts of the exhibitions has been studied. Keywords: Varmlands´ Museum, pedagogical activity, the use of the museum, teaching of history

Det svenska välfärdssystemet är ett komplext system som inkluderar en mängd olika servicefunktioner, olika former av stödjande verksamheter och olika finansieringsmodeller. Det kombinerar ett professionellt utförande med en serviceinriktning. Där finns en avsaknad av utvärderingar om hur individer utnyttjar de olika samverkande komponenterna i systemet. Komplexiteten begränsar möjligheterna till att studera interaktioner mellan dess olika delar. Termen ”kommundiagnos” introducerades i Sverige under 1970-talet. Under 1980- och 90-talet skapades inom flera svenska landsting speciella enheter vilka skulle ta fram ny kunskap för styrning baserat på information från dessa kommundiagnoser. I kommundiagnosen skulle administrativa, medicinska och samhällsdata vägas samman på ett systematiskt sätt för att ge information om befolkningen. Dessa resultat skulle sedan användas i politiska såväl som administrativa diskussioner om fördelning av resurser. Utnyttjandet och genomslaget av dessa kommundiagnoser har diskuterats. Resultat från gränsöverskridande analyser av särskilda behovsgrupper, förtidspensionerade, reser frågor om effektiviteten i välfärdssystemet.   I denna uppsats föreslås en ny form av metodik för att sammanställa information om olika delar av välfärdssystemet. En utvärderingsmodell utvecklades under det s.k. Oxelösundsprojektet, efter att ett försök att genomföra en kommundiagnos inte gett avsett resultat.   Modellen resulterade i värdefull ny information om konsumtionen av välfärdens resurser. Ny kunskap framkom även om individuell konsumtion av tjänster under processen ledande till förtidspension. / The Swedish welfare system is complex and includes a range of health and social services, varying providers, and numerous financial methods. Such complexity makes it difficult to evaluate the components and study their interactions. Although the system combines a professional problem solving approach with a service concept, it currently lacks evaluative analyses to offer perspective on how individuals might benefit from the different components of the system. During the 1980s and 1990s, many county councils in Sweden established special units to elicit new knowledge , using the community diagnostic model (CDM) to collect and analyze medical and administrative data about welfare recipients. The system intended to use such data in policy discussions, especially to improve the health system, and also in planning processes between component providers who sometimes respond as individual participants. Others have discussed the use and impact of such data in managing health and social services. Further, intersectoral studies, e.g. how disabled individuals use services, have raised questions regarding the effectiveness and efficiency of the welfare system that might relate to differing internal and external expectations regarding supplied services.   This thesis proposes a new methodology for collecting information from the different components of the welfare system. The evaluation model, D5, described here was developed and tested during a “community diagnosis” in the small municipality of Oxelösund, which is located south of Stockholm. The model produced valuable information on service utilization predictors for and also added new data that will enhance the identification of appropriate services during the application process for disability pensions. / <p>ISBN978-91-85721-54-2</p>

Användning av mark har stor betydelse för samhällsutvecklingen och kommuner har olika roller och ansvarsområden som hör ihop med detta, både som myndighet och som stora markägare. Inom tätorter och inte minst i bostadsområden är det i många fall kommunen som äger den mark som angränsar till bostadsfastigheter. Det förekommer att denna mark nyttjas av personer för eget bruk, då det sker i stor utsträckning antas det innebära konsekvenser för såväl allmänhet, bostadsinnehavare och kommuner. Syftet med denna studie var därför att öka kunskapen om olovligt nyttjande av kommunal mark. Detta gjordes dels genom att belysa vilka olika typer av överträdelser som förekommer när det gäller olovligt nyttjande av kommunal mark utanför bostadsfastigheter, men också genom att undersöka hur utvalda kommuner hanterar samt anser att det olovliga nyttjandet bör hanteras. För att ta reda på vilka typer av överträdelser som görs i bostadsområden valdes tre kommuner ut samt två bostadsområden i varje kommun. En jämförelse gjordes därefter mellan flygfoton och fastighetsindelningen för alla bostadsfastigheter i området för att se vilka typer av överträdelser som var förekommande. Representanter från de olika kommunerna intervjuades därefter för att få deras syn på vilka typer av överträdelser som förekommer och för att få kunskap om hur de olika kommunerna hanterar samt anser att olovligt nyttjande av kommunal mark bör hanteras. Vid jämförelsen mellan flygfoton och fastighetsindelningen identifierades olika typer av överträdelser, något som till stor del överensstämde med vad som framkommit under intervjuerna. Intervjuerna visade även på grundläggande likheter när det gäller hanteringen av olovligt nyttjande av kommunal mark, skillnader antas främst bero på olika kommunala förutsättningar med bland annat varierande resurser. När det gäller hur hanteringen bör gå till råder delade meningar mellan kommunerna. / Use of land is of major importance for the development of society and the municipalities have different roles and responsibilities associated with this, both as authority and as major landowners. In urban areas, and in particular residential areas, it is in many cases the municipality that owns the land that adjoins residential real estate. It has been shown that this land often is used by individuals for personal interests, and it is believed to have consequences for the public, residential owners and municipalities. The purpose of this study was, therefore, to increase knowledge about the illegal use of municipal land. This was done partly by highlighting the different types of infringements that occur in the unauthorized use of municipal land outside residential real estate, but also by investigating how selected municipalities handle and believes that illegal use should be handled. To find out what types of violations are done in residential areas, three municipalities were selected as well as two residential areas in each municipality. A comparison was then made between aerial photos and the property division for all residential properties in the area to see what types of violations were occurring. Representatives from the different municipalities were subsequently interviewed to get their views on what types of violations occurring and to gain knowledge about how the different municipalities handle and believe that illegal use of municipal land should be handled. In the comparison between aerial photography and property division, different types of infringements were identified, which largely corresponded to the findings of the interviews. The interviews also showed fundamental similarities regarding the management of illegal use of municipal land, differences are assumed mainly due to different municipal conditions, including varying resources. When it comes to how the handling should go, there are different opinions between the municipalities.

Background: Increased use of wellness allowance among employees could be a key tool to promote health and well-being which could reduce the risk of illnesses, enhance productivity and keep a work-life balance. The purpose of this study was to investigate and gain an increased understanding of the underlying factors and the employees' experience of unused wellness allowance. Methods: This is a qualitative study with semi-structured interviews. A qualitative content analysis was conducted to analyze the interview data through the meaning unit, condense meaning unit and category. Results: Four main categories were found based on content analysis: (1) aspects regarding wellness allowance, (2) organizational culture with the subcategory’s topic of conversation and dissemination of information, (3) attitudes regarding wellness allowance and (4) obstacles to physical activity. The main result of the study was about the employees' attitudes to the wellness allowance. There are obstacles for the employees regarding physical activity and the organizational culture has a contributing factor to the utilization of the wellness allowance. Conclusion: This study found that there is no negative experience with the wellness allowance from the respondents' perspective. The organizational culture can be considered as a factor in why employees do not choose to use the wellness allowance. The respondents themselves were not familiar with what they can use their wellness allowance for. / Bakgrund: Ökad användning av friskvårdsbidrag bland anställda kan vara ett nyckelverktyg för att främja hälsa och välbefinnande. Friskvårdsbidrag kan minska risken för sjukdomar, öka produktiviteten och hålla en balans mellan arbete och privatliv. Syftet med denna studie var att undersöka och få en ökad förståelse för bakomliggande faktorer och medarbetarnas upplevelse av outnyttjat friskvårdsbidrag. Metod: Detta är en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes för att analysera intervjudata genom meningsbärande enhet, kondenserad enhet och kategori. Resultat: Fyra huvudkategorier hittades utifrån innehållsanalys: (1) aspekter gällande friskvårdsbidrag, (2) organisationskultur med underkategorins samtalsämne och informationsspridning, (3) attityder kring friskvårdsbidrag och (4) hinder för fysisk aktivitet. Huvudresultatet av studien handlade om de anställdas inställning till friskvårdsbidraget. Det finns hinder för medarbetarna när det gäller fysisk aktivitet och organisationskulturen har en bidragande orsak till utnyttjandet av friskvårdsbidraget. Slutsats: Denna studie fann att det inte finns några negativa erfarenheter av friskvårdsbidraget ur respondenternas perspektiv. Organisationskulturen kan ses som en faktor till varför anställda inte väljer att använda friskvårdsbidraget. Respondenterna var inte själva insatta i vad de kan använda sitt friskvårdsbidrag till.

Samverkan inom svenskt totalförsvar avseende operativa maritima resurser för säkerhetsfrämjande verksamhet till sjöss har under lång tid varit begränsad. Flera statliga utredningar, kommissioner och propositioner har konstaterat detta och trots att problemet är välkänt har initiativ till utökad samverkan mellan berörda myndigheter uteblivit. Den diversifierade och allt mer komplexa hotbild som uppstått sedan inledningen av 1980-talet, borde ha föranlett ett effektivt utnyttjande av de befintliga maritima resurserna, något som inte har skett. Denna studie undersöker hur Sveriges olika hotbilder under 1980-talet och 2020-talets har påverkat dess maritima strategi och nyttjande av sina nationella maritima resurser. I studien nyttjas Ken Booths klassiska teori för att beskriva en flottas funktioner, vilken modifieras och appliceras på de maritima komponenterna i det svenska totalförsvaret i syfte att beskriva förändring och kontinuitet. Studiens resultat visar att avsaknaden av en svensk holistisk maritim strategi försvårar samverkan och samordning mellan de maritima myndigheter som ingår i totalförsvaret och att Sveriges sektoriella syn på maritim säkerhet inte bidrar till att möta dagens gråzonsproblematik.