<p>Uppsatsen beskriver varför lärare använder datorn i undervisningen och vilka hinder som finns för användandet. Den beskriver också vilka syften lärare har när de använder pedagogiska program och varför de inte använder pedagogiska program. Studien har genomförts i två delar. Dels en kvantitativ undersökning med enkäter riktade till lärare i Linköpings kommun, och dels en kvalitativ undersökning med intervjuer av lärare. </p><p>Av undersökningens resultat framgår att datorn används mest till ordbehandling följt av Internetanvändning och pedagogiska program. Användningen av datorer är dock relativt låg bland lärare. </p><p>Resultatet visar att lärarna använder datorn för att det finns ett tryck utifrån, dvs att samhället påbjuder det, eller att högre studier kräver det. Lärarna uppfattar också att det finns en nytta med datoranvändningen, att den stämmer med deras rättviseuppfattning. Lärarna använder även datorn för nöjes skull. </p><p>De hinder för datoranvändningen som bland annat framkommer i resultatet är: brist i lärares kunskaper, att datoranvändningen tar tid, elevernas sabotage av datorer och brist på resurser. </p><p>Av undersökningens resultat framkommer bland annat att lärarna använder pedagogiska program för att de är motivationshöjande, lärandeprocessen hos eleverna blir bättre och att användningen är av nytta för elever eller lärare. </p><p>I resultatet framkommer att lärarna upplever vissa egenskaper hos de pedagogiska programmen som negativa och att användningen kan innebära olika svårigheter för läraren.</p>

Uppsatsen beskriver varför lärare använder datorn i undervisningen och vilka hinder som finns för användandet. Den beskriver också vilka syften lärare har när de använder pedagogiska program och varför de inte använder pedagogiska program. Studien har genomförts i två delar. Dels en kvantitativ undersökning med enkäter riktade till lärare i Linköpings kommun, och dels en kvalitativ undersökning med intervjuer av lärare. Av undersökningens resultat framgår att datorn används mest till ordbehandling följt av Internetanvändning och pedagogiska program. Användningen av datorer är dock relativt låg bland lärare. Resultatet visar att lärarna använder datorn för att det finns ett tryck utifrån, dvs att samhället påbjuder det, eller att högre studier kräver det. Lärarna uppfattar också att det finns en nytta med datoranvändningen, att den stämmer med deras rättviseuppfattning. Lärarna använder även datorn för nöjes skull. De hinder för datoranvändningen som bland annat framkommer i resultatet är: brist i lärares kunskaper, att datoranvändningen tar tid, elevernas sabotage av datorer och brist på resurser. Av undersökningens resultat framkommer bland annat att lärarna använder pedagogiska program för att de är motivationshöjande, lärandeprocessen hos eleverna blir bättre och att användningen är av nytta för elever eller lärare. I resultatet framkommer att lärarna upplever vissa egenskaper hos de pedagogiska programmen som negativa och att användningen kan innebära olika svårigheter för läraren.

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med detta arbete är att undersöka hur Värmlands Museum utarbetar sin verksamhet och förmedlar sitt samhällsuppdrag mot skolan, samt hur verksamma lärare i praktiken nyttjar länsmuseet i historieundervisningen för grundskolans tidigare år.</p><p>I undersökningen besvaras två frågeställningar: ”På vilket sätt organiserar Värmlands museum sin pedagogiska verksamhet för att bidra till historieundervisningen i grundskolans tidigare år?” och ”Hur används Värmlands Museum i historieundervisningen för grundskolans tidigare år?”</p><p>Grunden för arbetet består utav kvalitativa intervjuer. Två museipedagoger som är anställda sedan ett respektive två år på Värmlands Museum och fyra lärare som har praktiserat sitt yrke från nio till trettio år på olika skolområden i Värmland, har intervjuats.</p><p>Resultatet från undersökningen visar att Värmlands Museum erbjuder flera pedagogiska program som kan användas i grundskolans historieundervisning. Merparten utav programmen har utgångspunkt i två permanenta utställningar. Lärarna har nyttjat museet i historieundervisningen med olika syften. Hela eller specifika delar utav utställningarna har studerats.</p><p>Nyckelord: Värmlands Museum, pedagogiska program, nyttjande utav museum, historieundervisning</p> / <p>Abstract</p><p>The purpose of this thesis is to study how Varmlands´ Museum has organized their activity and how they expresses the community commission, and how working teachers apply the county-museum practical in the teaching of history in the earlier years of compulsory school.</p><p>Two questions will be answered in this thesis: “In which ways does Varmlands´ Museum organize their pedagogical activity to contribute the teaching of history in the earlier years of compulsory school?” and ”How is Varmlands´ Museum used in the teaching of history in the earlier years of compulsory school?”</p><p>Qalitative interviews underlies this thesis. Two educationalist´s of Varmlands´ Museum that have been employed one and two years, and four teachers which has practised their profession from nine to thirty years in different school-areas in the county of Varmland, has been interviewed.</p><p>The research results proves that Varmlands´ Museum offers serveral pedagogical programs, which can be applied in the teaching of history. The majority of the programs has a starting point in two permanent exhibitions. The teachers has applied the museum in the teaching of history with different intentions. The entire or specifics parts of the exhibitions has been studied.</p><p>Keywords: Varmlands´ Museum, pedagogical activity, the use of the museum, teaching of history</p>

Sammanfattning Syftet med detta arbete är att undersöka hur Värmlands Museum utarbetar sin verksamhet och förmedlar sitt samhällsuppdrag mot skolan, samt hur verksamma lärare i praktiken nyttjar länsmuseet i historieundervisningen för grundskolans tidigare år. I undersökningen besvaras två frågeställningar: ”På vilket sätt organiserar Värmlands museum sin pedagogiska verksamhet för att bidra till historieundervisningen i grundskolans tidigare år?” och ”Hur används Värmlands Museum i historieundervisningen för grundskolans tidigare år?” Grunden för arbetet består utav kvalitativa intervjuer. Två museipedagoger som är anställda sedan ett respektive två år på Värmlands Museum och fyra lärare som har praktiserat sitt yrke från nio till trettio år på olika skolområden i Värmland, har intervjuats. Resultatet från undersökningen visar att Värmlands Museum erbjuder flera pedagogiska program som kan användas i grundskolans historieundervisning. Merparten utav programmen har utgångspunkt i två permanenta utställningar. Lärarna har nyttjat museet i historieundervisningen med olika syften. Hela eller specifika delar utav utställningarna har studerats. Nyckelord: Värmlands Museum, pedagogiska program, nyttjande utav museum, historieundervisning / Abstract The purpose of this thesis is to study how Varmlands´ Museum has organized their activity and how they expresses the community commission, and how working teachers apply the county-museum practical in the teaching of history in the earlier years of compulsory school. Two questions will be answered in this thesis: “In which ways does Varmlands´ Museum organize their pedagogical activity to contribute the teaching of history in the earlier years of compulsory school?” and ”How is Varmlands´ Museum used in the teaching of history in the earlier years of compulsory school?” Qalitative interviews underlies this thesis. Two educationalist´s of Varmlands´ Museum that have been employed one and two years, and four teachers which has practised their profession from nine to thirty years in different school-areas in the county of Varmland, has been interviewed. The research results proves that Varmlands´ Museum offers serveral pedagogical programs, which can be applied in the teaching of history. The majority of the programs has a starting point in two permanent exhibitions. The teachers has applied the museum in the teaching of history with different intentions. The entire or specifics parts of the exhibitions has been studied. Keywords: Varmlands´ Museum, pedagogical activity, the use of the museum, teaching of history