Hälsa är ett omfattande begrepp som kan ses utifrån olika perspektiv. Olika delar kan ingå i begreppet så som sjukdom, frånvaro av sjukdom, välbefinnande. Företagen i Sverige har olika resurser att tillgå för att skapa förutsättningar för de anställda när det gäller deras hälsa. Ett exempel på en resurs ett företag kan utnyttja är att betala ut ett skattefritt bidrag i form av friskvårdbidrag. Syftet med studien var att synliggöra hur det samtalas om friskvårdsbidraget på en specifik arbetsplats och studiens diskussion förs bland annat utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Författarna gjorde en induktiv studie och sju intervjuer genomfördes för att samla in empirin. Resultatet indikerar på att friskvårdsbidraget skapar möjligheter för att förbättra sin hälsa. Annat som diskuterades var det delade ansvaret mellan arbetsgivare och anställd.De diskurser som framkom var bland annat individens eget ansvar, innebörden av friskvårdsbidraget samt att det samtalades positivt om friskvårdsbidraget. Nyckelord: Friskvårdsbidrag, hälsa, diskurs / Health is a broad concept which can be viewed from different perspectives. Different parts can be included in the term such as disease, the absence of disease and well-being. Companies have different resources available to create benefitial conditions for individuals when it comes to their health. An example of a resource a company can use is a tax-free contributions in the form of a "healthcare subsidy" or "health allowance". The purpose of this study is to highlight the various conversations people have about healthcare subsidies in the workplace and our discussion is viewed partly from a sociocultural perspective. The authors did an inductive study. Seven interviews were conducted to collect empirical data. The discourses that emerged included the individual's own responsibility, the role of health care premium and that the talks were positive about health care.

Sammanfattning Syfte Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur ett friskvårdssatsande företag verkar för att få de anställda att vara mer fysiskt aktiva. Vi vill även undersöka relationen mellan de anställdas tidigare erfarenheter kring fysisk aktivitet och deras gensvar på företagets satsningar.   Metod Då studien utgår från de anställdas uppfattning där vi vill försöka förstå hur ett friskvårdssatsande företag verkar för att få de anställda att vara mer fysiskt aktiva, har vi valt en kvalitativ ansats med intervjuer som den lämpligaste metoden att samla in data. Vi har även valt att undersöka hur tidigare erfarenheter utifrån habitus påverkar de anställdas gensvar på företagets erbjudanden. Totalt intervjuades 13 personer varav en var den friskvårdsansvarige på företaget.   Resultat Det framkom att företaget har en bred friskvårdssatsning där de erbjuder de anställda en rad olika aktiviteter. Däremot finns det ingen vision som når de anställda för vad friskvårdssatsningen ska generera. Detta avspeglas bland respondenternas deltagande i friskvårdssatsningen. Vidare verkar majoriteten av respondenterna uppleva att det är tidsbrist som bidrar till det låga deltagandet. Tidigare erfarenheter i form av habitus och kapital påverkar de anställda utifrån dem själva men även utifrån den rådande arbetskulturen.   Slutsats Då företaget är ett dotterbolag under ett större moderbolag är deras friskvårdssatsning baserat på moderbolagets friskvårdspolicy. Denna policy är inte anpassad efter de arbetsuppgifter och arbetstider som de anställda på dotterbolaget har. På grund av detta kan vi dra slutsatsen att friskvårdssatsningar bör anpassas utifrån dem anställda och rådande arbetsförhållande på ett företag. Ett friskvårdssatsande företag bör utgå från de anställdas habitus och kapital för att och anpassa aktiviteterna därefter.

Bakgrund: Den fysiska aktiviteten sjunker i vårt samhälle och det är därmed angelägetatt förbättra möjligheterna till friskvård på arbetsplatser. Med hjälp avfriskvårdsbidraget kan en medarbetare på ett ekonomiskt förmånligt sätt ta hand om sinhälsa. Problematiken vi identifierade innefattar nyttjandet av friskvårdsbidraget inomorganisationer och vilka faktorer som påverkar nyttjandegraden. Tidigare forskning iämnet ansåg vi vara begränsad och valde därför att försöka öka kunskapen. Syfte och uppsatsfråga: Syftet med studien var att identifiera orsakerna till denvarierande nyttjandegraden av friskvårdsbidraget. Uppsatsfrågan som besvaras avstudien lyder: Vilka faktorer påverkar nyttjandet av friskvårdsbidrag? Metod: Studien är genomförd med en induktiv ansats där data, insamlad genom 34stycken intervjuer, utgjorde grunden för analys och tolkning. Intervjuerna genomfördesmed anställda inom sex olika organisationer där alla hade tillgång till friskvårdsbidrag.Kategorier framgick av det empiriska materialet genom analys. Kategorierna har sedantolkats med hjälp av rådande teorier inom varje ämne. Slutsats: Studien resulterade i ett svar på uppsatsfrågan. Nio stycken faktorer sompåverkar nyttjandet av friskvårdsbidrag identifierades. Faktorerna var: strategi förhälsofrämjande, metoder för hälsofrämjande, friskvårdsbidragets storlek,kommunikationen kring friskvårdsbidraget, social samhörighet och gemensamtnyttjande av friskvårdsbidraget, familjesituationen, uttagsprocessen, hälsopåverkan ochfysiologiskt behov och bristande intresse.

Organisationer erbjuder idag allt oftare hälsofrämjande förmåner på arbetsplatsen där fysisk aktivitet kan antas bidra positivt till anställdas både hälsa och arbetsprestation. Studiens syfte var att undersöka kontorsarbetares kännedom om och användande av friskvårdsförmåner, kunskap om hälsoeffekter, samt utövande av fysisk aktivitet i relation till fysisk hälsa och arbetsprestation. En enkätundersökning genomfördes bland 80 anställda vid ett företag inom detaljhandelsbranschen. Multipel regressionsanalys påvisade inga signifikanta resultat för vare sig fysisk hälsa eller arbetsprestation. Framtida forskning skulle kunna undersöka vad som hindrar respektive främjar anställdas användning av friskvårdsförmåner för att öka kunskapen om hur arbetsgivare kan bidra till förbättrad hälsa och arbetsprestation bland anställda.

Enligt vår teoretiska referensram samt enligt en undersökning som genomfördes åt Statensoffentliga utredninger, (SOU 1997:188), kan ett samband mellan motionsutövande och hälsapåvisas. Det finns däremot ingen entydig forskning som visar på att motionsutövande leder tillminskad sjukfrånvaro. Vår studie utgår från grundhypotesen att det finns ett positivt sambandmellan företagssubventionerad friskvård och minskad sjukfrånvaro. Genom enenkätundersökning där 48 ICA-butiker medverkade samt där butikernas årsredovisningargranskades, insamlades data relaterad till butikernas friskvårdssubventionering ochsjukfrånvaro. Enligt ett Chi-square test kunde ett svagt samband mellanfriskvårdssubventionering och sjukfrånvaro skönjas, och även beräkningarna för korrelationenmellan de två variablerna för den insamlade datamängden påvisade ett samband.Nyttjandegraden av friskvårdsbidraget visade sig vara högst vid en subventioneringsnivå på3000 kr per år och anställd, och uppgick vid nämnda nivå till i genomsnitt 30 procent. Vid engrov schablonberäkning av kostnadsbesparingarna som den minskade sjukfrånvaron medför,fann vi att en subventioneringsnivå på maximalt 1000 kronor per år och anställd är olönsammedan en motsvarande nivå på 3000 kronor i bidrag per år och anställd gav ett positivtnettoresultat på nära 3000 kronor per anställd. Vi rekommenderar därför ensubventioneringsnivå på 3000 kronor per år och anställd då den nivån visade sig generera bästlönsamhet och även högst nyttjandegrad bland de anställda.

Syftet med denna studie var att studera de hälsofrämjande insatser som avser att främja fysisk aktivitet på en stillasittande arbetsplats. Detta gjordes genom intervjuer för att undersöka kontorsmedarbetares erfarenheter och uppfattningar om friskvårdstimmen på arbetstid och friskvårdsbidrag samt hur de upplever att dessa metoder har en inverkan på deras fysiskaaktivitetsnivå. Studien ämnade även att undersöka framgångsfaktorer inom hälsofrämjande insatser. Detta undersöks utifrån såväl HR- som medarbetarperspektiv. Frågeställningar: - Vilken inverkan har friskvårdsbidraget på den fysiska aktivitetsnivån hoskontorsmedarbetare? - Vilken inverkan har friskvårdstimmen på den fysiska aktivitetsnivån hoskontorsmedarbetare? - Vad upplever kontorsmedarbetare är framgångsfaktorer för en hälsofrämjande insats? Tillvägagångssättet och metoden denna studie har utgått ifrån är en kvalitativforskningsdesign. Sammanlagt har fem semistrukturerade intervjuer genomförts för att samla in data och material i syfte att svara på studiens frågeställningar. Urvalet gjordes genombekvämlighets- och snöbollsurval samtidigt som respondenterna var tvungna att uppnå vissa urvalskriterier. För att dra slutsatser och få svar på samtliga frågeställningar analyserades data i form av en innehållsanalys där teman, subkategorier och meningsbärande enheter genererades. Resultatet visade på att friskvårdsbidragets inverkan gav en ekonomisk lättnad och bidrogdelvis till att de anställda bibehöll deras fysiska aktivitetsbeteende. Friskvårdstimmensinverkan på de anställdas fysiska aktivitet upplevdes till stor del bero på arbetsgivarens rolloch den anställdes arbetsbelastning. Framgångsfaktorerna som de anställda ansåg vara viktiga inom hälsofrämjande insatser var samhörighet, systematik och struktur. Friskvårdsbidraget och friskvårdstimmens inverkan på den fysiska aktivitetsnivån hos kontorsmedarbetare kan möjligen grunda sig i vilken motivation individen utgår ifrån samtarbetsgivarens förmåga att ge medarbetarna förutsättningar för att främja det fysiska aktivitetsbeteendet. / The aim of this qualitative study was to investigate health promotion interventions aimed atpromoting physical activity in an office workplace. This was collected through interviews toinvestigate office workers' perceptions and experiences of financial incentives and physicalactivity during work hours, as well as if they experienced whether these methods had an impact on their physical activity level. The study also aimed at identifying experiences of success factors for health promotion interventions. This was studied both from HR- andemployee perspectives. Research questions: - What impact does financial incentives have on office workers physical activity level? - What impact does the physical activity during work hours have on office workersphysical activity level? - Which factors does office workers consider to be successful within health promotinginterventions? A total of five semi-structured interviews were conducted. To draw conclusions and to obtainanswers to all the research questions, the data was analyzed through content analysis wherethemes, subcategories and meaning units were generated. The qualitative results showed that the participants thought that the impact of financialincentives provided financial relief and partly contributed to the employees maintaining theirphysical activity behavior. The participants physical activity during work hours depended onthe workload and employer. The success factors that the employees considered to beimportant in health-promoting efforts were relatedness, systematics and structure. The participants regard the impact of financial incentives and physical activity during workhours partly depending on which motivation the individual is driven by and the employer's ability to provide conditions for the employees to promote a physical activity behavior.

Bakgrund: Arbetsgivare kan stödja de anställdas hälsa genom att erbjuda friskvårdsbidrag. Flera faktorer påverkar individer till att välja hälsorelaterade beteenden. Self-efficacy är en sådan faktor vilket innebär individens tilltro sin egen förmåga att klara en uppgift. Syfte: Studiens syfte var att undersöka relationen mellan self-efficacy och nyttjande av friskvårdsbidrag. Vidare undersöktes fysisk aktivitetsnivå och upplevt hälsotillstånd relaterat till dessa två faktorer. Metod: Undersökningen genomfördes med en enkät som skickades ut genom ett tillverkningsföretags intern-epost.  Korrelationsanalyser, chitvå-test och t-test användes för att utforska relationen mellan variablerna. Resultat: Enkäten skickades till 2019 anställda varav 1022 besvarade enkäten. Mellan self-efficacy och nyttjande av friskvårdsbidrag kunde inget signifikant samband påvisas. Self-efficacy och nyttjande av friskvårdsbidrag var båda korrelerade till både fysisk aktivitetsnivå och upplevt hälsotillstånd. Slutsats: Genom att initiera interventioner på arbetsplatser som fokuserar på att höja self-efficacy och öka nyttjande av friskvårdsbidrag kan anställdas fysiska aktivitetsnivå och upplevda hälsotillstånd förbättras. / Background: The employer can support their employees by proving work site wellness programs. “Friskvårdsbidrag[E1] ” is a wellness subsidy that many work sites in Sweden provides. Whether an individual will choose to engage in a health related behavior may be affected by different factors. Self-efficacy is one of these factors and implies the individual’s confidence in his own ability to complete a task. Aim: The aim of this study was to examine the relationship between self-efficacy and the use of “friskvårdsbidrag”. Further was physical activity level and perceived health status also examined. Method: The study was carried out by sending out a questionnaire using a manufacturing company’s internal email. Correlation analyzes chi-square tests and t-tests were used to explore the relationships between the variables. Results: The questionnaire was sent to 2019 employees and 1022 of these were answered. Self-efficacy and the use of “friskvårdsbidrag” were not correlated. Both self-efficacy and the use of “friskvårdsbidrag” were correlated with physical activity level and perceived health status. Conclusion: By initiating interventions in the work sites that are focusing on enhancing self-efficacy and the use of “friskvårdsbidrag”, the employee´s level of physical activity and perceived health status can be increased.

Syftet med denna studie var att bidra till ökad kunskap om arbetstagares psykiska hälsa utifrån hur väl de utnyttjat arbetsgivarens friskvårdsbidrag, samt om de var fysiskt aktiva. En kvantitativ metod användes där data samlades in med hjälp av en enkät som delades via sociala medier. Analysen av data genomfördes med univariat och multipel linjär regression samt Chi2-test. Resultatet indikerade på ett samband mellan grad av fysisk aktivitet och psykisk hälsa, även efter kontroll för bakgrundsfaktorer. Ytterligare påvisades en statistisk signifikant skillnad avseende grad av fysisk aktivitet beroende på vilken typ av friskvård som utnyttjats. Resultatet visade dock inget samband mellan andel utnyttjat friskvårdsbidrag och psykisk hälsa. Det påvisades inte heller en skillnad gällande psykiskt hälsa beroende på vilken typ av friskvård som utnyttjats. Slutsatsen var att fysisk aktivitet verkar spela roll för arbetstagarnas psykiska hälsa och att arbetsgivare därmed bör fortsätta uppmuntra till fysisk aktivitet genom friskvårdsbidrag. / The aim of this study was to contribute to increased knowledge about employees' mental health based on how well they utilized the employer's health allowance, as well as whether they were physically active or not. A quantitative method was used where data was collected using a questionnaire that was shared via social media. The analysis of the data was carried out with univariate and multiple linear regression and Chi2-test. The results indicated on a relationship between physical activity and mental health, even after controlling for background factors. Furthermore, a statistically significant difference was demonstrated regarding the degree of physical activity depending on the type of health care used. However, the result showed no relationship between the proportion of health care allowance used and mental health. Nor was there any difference in mental health depending on which type of health allowance used. The conclusion is that physical activity seems to play a role in the employees' mental health and that employers should therefore continue to encourage physical activity through wellness allowances.

Background: Increased use of wellness allowance among employees could be a key tool to promote health and well-being which could reduce the risk of illnesses, enhance productivity and keep a work-life balance. The purpose of this study was to investigate and gain an increased understanding of the underlying factors and the employees' experience of unused wellness allowance. Methods: This is a qualitative study with semi-structured interviews. A qualitative content analysis was conducted to analyze the interview data through the meaning unit, condense meaning unit and category. Results: Four main categories were found based on content analysis: (1) aspects regarding wellness allowance, (2) organizational culture with the subcategory’s topic of conversation and dissemination of information, (3) attitudes regarding wellness allowance and (4) obstacles to physical activity. The main result of the study was about the employees' attitudes to the wellness allowance. There are obstacles for the employees regarding physical activity and the organizational culture has a contributing factor to the utilization of the wellness allowance. Conclusion: This study found that there is no negative experience with the wellness allowance from the respondents' perspective. The organizational culture can be considered as a factor in why employees do not choose to use the wellness allowance. The respondents themselves were not familiar with what they can use their wellness allowance for. / Bakgrund: Ökad användning av friskvårdsbidrag bland anställda kan vara ett nyckelverktyg för att främja hälsa och välbefinnande. Friskvårdsbidrag kan minska risken för sjukdomar, öka produktiviteten och hålla en balans mellan arbete och privatliv. Syftet med denna studie var att undersöka och få en ökad förståelse för bakomliggande faktorer och medarbetarnas upplevelse av outnyttjat friskvårdsbidrag. Metod: Detta är en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes för att analysera intervjudata genom meningsbärande enhet, kondenserad enhet och kategori. Resultat: Fyra huvudkategorier hittades utifrån innehållsanalys: (1) aspekter gällande friskvårdsbidrag, (2) organisationskultur med underkategorins samtalsämne och informationsspridning, (3) attityder kring friskvårdsbidrag och (4) hinder för fysisk aktivitet. Huvudresultatet av studien handlade om de anställdas inställning till friskvårdsbidraget. Det finns hinder för medarbetarna när det gäller fysisk aktivitet och organisationskulturen har en bidragande orsak till utnyttjandet av friskvårdsbidraget. Slutsats: Denna studie fann att det inte finns några negativa erfarenheter av friskvårdsbidraget ur respondenternas perspektiv. Organisationskulturen kan ses som en faktor till varför anställda inte väljer att använda friskvårdsbidraget. Respondenterna var inte själva insatta i vad de kan använda sitt friskvårdsbidrag till.