Syftet med denna studie var att bidra till ökad kunskap om arbetstagares psykiska hälsa utifrån hur väl de utnyttjat arbetsgivarens friskvårdsbidrag, samt om de var fysiskt aktiva. En kvantitativ metod användes där data samlades in med hjälp av en enkät som delades via sociala medier. Analysen av data genomfördes med univariat och multipel linjär regression samt Chi2-test. Resultatet indikerade på ett samband mellan grad av fysisk aktivitet och psykisk hälsa, även efter kontroll för bakgrundsfaktorer. Ytterligare påvisades en statistisk signifikant skillnad avseende grad av fysisk aktivitet beroende på vilken typ av friskvård som utnyttjats. Resultatet visade dock inget samband mellan andel utnyttjat friskvårdsbidrag och psykisk hälsa. Det påvisades inte heller en skillnad gällande psykiskt hälsa beroende på vilken typ av friskvård som utnyttjats. Slutsatsen var att fysisk aktivitet verkar spela roll för arbetstagarnas psykiska hälsa och att arbetsgivare därmed bör fortsätta uppmuntra till fysisk aktivitet genom friskvårdsbidrag. / The aim of this study was to contribute to increased knowledge about employees' mental health based on how well they utilized the employer's health allowance, as well as whether they were physically active or not. A quantitative method was used where data was collected using a questionnaire that was shared via social media. The analysis of the data was carried out with univariate and multiple linear regression and Chi2-test. The results indicated on a relationship between physical activity and mental health, even after controlling for background factors. Furthermore, a statistically significant difference was demonstrated regarding the degree of physical activity depending on the type of health care used. However, the result showed no relationship between the proportion of health care allowance used and mental health. Nor was there any difference in mental health depending on which type of health allowance used. The conclusion is that physical activity seems to play a role in the employees' mental health and that employers should therefore continue to encourage physical activity through wellness allowances.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att undersöka hur kontorsanställda med övervägande stillasittande arbete på företag i Stockholmsområdet nyttjar friskvård kopplad till fysisk aktivitet (FA). Vidare var syftet att undersöka önskat friskvårdsutbud samt hinder och motivation till FA, samt om ovan varierar mellan olika nivåer av självskattad total FA. Frågeställningar: 1. Hur ser utbudet och användandet av friskvård ut för kontorsanställda idag? 2. Skulle förändring av friskvårdsbidrag kunna påverka nivån av FA? 3. Vilken typ av övrig friskvård skulle respondenterna vilja bli erbjudna på sin arbetsplats eller av sin arbetsgivare? 4. Vilka faktorer kan utgöra hinder eller motivation för att utföra FA? 5. Skiljer ovan frågeställningar mellan olika nivåer av självskattad total fysisk aktivitetsnivå? Metod Metoden bestod av en kvantitativ tvärsnittsstudie där en digital enkät användes för datainsamling. Enkäten skickades ut till 307 kontorsanställda på två olika arbetsplatser i Stockholmsområdet och innehöll frågor om FA, friskvårdsförmåner samt hinder och motivation. Populationen kategoriserades in i tre grupper efter skattad fysisk aktivitetsnivå. Analys gjordes på skillnader mellan hur de olika grupperna svarat på enkätfrågorna. Resultat Totalt 108 (35%) respondenter inkluderades i studien. Användandet av friskvårdsbidraget var högre ju mer fysiskt aktiva respondenterna ansåg sig vara (p=0,004). Den mest nyttjade friskvårdsförmånen utöver friskvårdsbidrag var organiserade hälsotävlingar (n=19, 23%), medan den mest önskade var friskvårdstimme (n=69, 65%). Det största hindret till att vara fysiskt aktiv var tidsbrist (n=71, 66%). Den största motivationsfaktorn till att vara fysiskt aktiv var att förbättra hälsan (n=97, 90%). Slutsats Hos kontorsanställda med övervägande stillasittande arbete var friskvårdsbidraget det som flest erbjöds och även nyttjade. Den förmån som främst skulle kunna underlätta utförandet av FA var friskvårdstimme. Tidsbrist sågs som det största hindret och förbättrad hälsa var den främsta motivationsfaktorn till FA. För de som ansåg sig vara minst fysiskt aktiva skulle även ökat friskvårdsbidrag kunna bidra till ökad nivå av FA. / Aim The purpose of this study was to investigate how office workers with predominantly sedentary work at companies in the Stockholm area use wellness linked to physical activity (PA). Furthermore, the aim was to investigate the desired wellness benefits, barriers and motivation to PA, and if the above varies between different levels of self-rated total PA. Specific research questions were: 1. What is the current offers and use of health promotion for office workers today? 2. Could change in wellness allowance affect PA level? 3. What kind of health promotion would the respondents like to be offered at their workplace or by their employer? 4. What factors can constitute barriers or motivation for PA? 5. Does the above questions differentiate between different levels of self-rated total PA level? Method The method consisted of a quantitative cross-sectional study with a digital survey used for data collection. The survey was sent out to 307 office workers at two different workplaces in the Stockholm area and contained questions related to PA, health promotion, motivation, and barriers. The population was categorized into three groups according to estimated PA level. Analysis was made on differences between how the groups answered the survey questions.  Result A total of 108 (35%) responses were included in the study. The use of the wellness allowance was higher the more physically active the respondents considered themselves to be (p=0,004). In addition to wellness allowance, the most used wellness benefit was organized health competitions (n=19, 23%), while the most desired was a wellness hour (n=69, 65%). The main barrier to being physically active was lack of time (n=71, 66%). The main motivator for being physically active were to improve health (n=97, 90%).  Conclusion Among office workers with predominantly sedentary work, the wellness allowance was the most offered and used health benefit. The main benefit that could facilitate PA was the wellness hour. Lack of time was seen as the biggest obstacle and improved health was the main motivating factor for PA. For those who considered themselves least physically active, increased wellness allowance could also contribute to an increased level of PA.