<p>Syftet med denna enkätstudie var att kartlägga användningsområdena av friskvårdskortet i en kommun i sydvästra Sverige samt beskriva vilka hinder och anledningar som förelåg för att utnyttja friskvårdskortet. Ett strategiskt urval gjordes på samtliga anställda i kommunen med en svarsfrekvens på 69 %. Returnerade enkäter behandlades i statistikdatorprogrammet SPSS. Respondenternas ålder varierade från 20 till 65 år och bestod till 80 % av kvinnor och 20 % män. Av respondenterna med friskvårdskort klassades 38 % som ”sällananvändare” och 62 % som ”övriga användare”. Det var övervägande kvinnor som tränade inom friskvårdskortet. Simning var den mest populära aktiviteten för ”sällananvändare” medan ”övriga användare” i störst utsträckning hade angett konditionsträning i grupp. ”Sällananvändare” upplevde fler hinder och färre anledningar att vara fysiskt aktiva än ”övriga användare”. Män och yngre upplevde fler hinder än kvinnor och äldre. Det största hindret för både ”sällan-” och ”övriga användare” var ”tidsbrist”. Den främsta anledningen att vara fysiskt aktiv var ”för att må bra/hålla kroppen i trim”. För att öka användningen av friskvårdskortet bör strategier tas fram för att minska de upplevda hindren. Även projekt som inriktar sig på att öka den fysiska aktiviteten kan riktas mot ”sällananvändare” som genom att skaffa friskvårdskortet har visat en önskan att bli mer fysiskt aktiva.</p>

Syftet med denna enkätstudie var att kartlägga användningsområdena av friskvårdskortet i en kommun i sydvästra Sverige samt beskriva vilka hinder och anledningar som förelåg för att utnyttja friskvårdskortet. Ett strategiskt urval gjordes på samtliga anställda i kommunen med en svarsfrekvens på 69 %. Returnerade enkäter behandlades i statistikdatorprogrammet SPSS. Respondenternas ålder varierade från 20 till 65 år och bestod till 80 % av kvinnor och 20 % män. Av respondenterna med friskvårdskort klassades 38 % som ”sällananvändare” och 62 % som ”övriga användare”. Det var övervägande kvinnor som tränade inom friskvårdskortet. Simning var den mest populära aktiviteten för ”sällananvändare” medan ”övriga användare” i störst utsträckning hade angett konditionsträning i grupp. ”Sällananvändare” upplevde fler hinder och färre anledningar att vara fysiskt aktiva än ”övriga användare”. Män och yngre upplevde fler hinder än kvinnor och äldre. Det största hindret för både ”sällan-” och ”övriga användare” var ”tidsbrist”. Den främsta anledningen att vara fysiskt aktiv var ”för att må bra/hålla kroppen i trim”. För att öka användningen av friskvårdskortet bör strategier tas fram för att minska de upplevda hindren. Även projekt som inriktar sig på att öka den fysiska aktiviteten kan riktas mot ”sällananvändare” som genom att skaffa friskvårdskortet har visat en önskan att bli mer fysiskt aktiva.

IKEA Industry Älmhult AB erbjuder en rad förmåner. De arbetar med olika former av friskvård, dels företagshälsovård och arbetsmiljö men även friskvårdsbidrag, massage och olika hälsoundersökningar samt tester. Företagets vision är att ovanstående satsningar ska främja personalens hälsa men menar att de används i liten utsträckning. Syftet med studien var att utifrån ett sociokulturellt perspektiv undersöka de anställdas användande av friskvårdsförmåner vid sin arbetsplats för att synliggöra betydelsen av hälsolitteracitet. Studien genomfördes genom intervjuer med en strukturerad och en semistrukturerad del. Våra data analyserades både kvantitativt och kvalitativt. Resultatet av vår studie visade att 59 % namngav friskvårdsbidrag som en förmån, men endast 28 % använder sig av det. Resultatet visade även att det krävs ytterligare information från företaget och mer lättillgänglig information kring utbud och tillvägagångssätt för att främja användandet av friskvårdsförmåner. Resultatet visade också att eget intresse, kunskap om förmåner samt behov påverkar användandet av förmåner. Vidare såg vi att möjligheten att vara delaktig i beslut gällande förmåner kan motivera anställda att använda dessa. De anställda utbyter information och kunskap genom socialt samspel. De hjälper och stödjer varandra i tolkning av information om friskvårdsförmåner och tillvägagångssätt. De anställda upplever inte att informationen om friskvårdsförmåner är lättillgänglig men vet var de ska söka information om de behöver den, vilket tyder på att de är tillräckligt hälsolitterata. De befinner sig i en arbetskultur som är öppen för lärande genom socialt samspel vilket bidrar till att mycket av informationen och kunskapen sprids kollegor emellan.Våra slutsatser är att bristfällig information, bristande kunskap om förmåner och tillvägagångssätt samt avsaknaden av intresse och behov upplevs som hinder för att använda förmånerna. Vårt förslag till företaget gällande åtgärder rekommenderar vi att sammanställa förmåner i en broschyr, involvera personalen i beslut om förmåner och vara öppna gällande anställdas möjlighet att ställa frågor till kollegor och chefer. I framtida forskning önskar vi studier kring hälsolitteracitet och dess användbarhet i andra kontexter än sjukvården. Vidare önskar vi studier av hur företag kan motivera och inspirera anställda att nyttja friskvårdsförmåner genom att uppmuntra anställda att vara delaktiga i beslut. / IKEA Industry Älmhult AB offer their employees different kind of health promotion privileges, like occupational, massage and health surveys. The company’s vision is that these privileges should work as a health promotion strategy. However, these privileges are used to a low extent. The aim of this study was to examine the use of health privileges by the employees of IKEA Industry in order to highlight the importance of health literacy.  To examine this we used the sociocultural theory. We conducted this study through interviews with structured and semi-structured items. We analysed our data quantitatively and qualitatively. The results showed that it required increased information from the company, more accessible information about the privileges and their approaches. The result also showed that interest, knowledge about health promotion privilege and needs affected the extent use of the privileges. Further, involvement in decisions about the health privilege shared to motivate employees to use them. The employees exchanged information and knowledge by social interaction. They helped and supported each other in the interpretation of the information about the privilege and the approach. The employees did not believe that the information about the health promotion privilege were easily accessible but know where they could search information if they needed it. The knowledge about how to search information indicates that they are health literate. The employees work at the company where the culture encourages learning by social interaction. This means that information and knowledge mediates by colleagues. Our conclusions are that information, lack of knowledge about the privileges and how to use it, absence of interest and needs of the privileges are barriers to use them. Our recommendation to the company is to put together a brochure inclosing all the privileges and how to use them. In addition, we recommend the company to involve the employees in decision-making and encourage them to ask questions to colleagues and managers regarding health promotion privileges. Future research should examine health literacy and it’s usefulness in other contexts then health services. Further, we require studies that focus on how company’s can motivate and inspire employees to use health promotion privilege by letting them be a part of decision-making.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att undersöka hur kontorsanställda med övervägande stillasittande arbete på företag i Stockholmsområdet nyttjar friskvård kopplad till fysisk aktivitet (FA). Vidare var syftet att undersöka önskat friskvårdsutbud samt hinder och motivation till FA, samt om ovan varierar mellan olika nivåer av självskattad total FA. Frågeställningar: 1. Hur ser utbudet och användandet av friskvård ut för kontorsanställda idag? 2. Skulle förändring av friskvårdsbidrag kunna påverka nivån av FA? 3. Vilken typ av övrig friskvård skulle respondenterna vilja bli erbjudna på sin arbetsplats eller av sin arbetsgivare? 4. Vilka faktorer kan utgöra hinder eller motivation för att utföra FA? 5. Skiljer ovan frågeställningar mellan olika nivåer av självskattad total fysisk aktivitetsnivå? Metod Metoden bestod av en kvantitativ tvärsnittsstudie där en digital enkät användes för datainsamling. Enkäten skickades ut till 307 kontorsanställda på två olika arbetsplatser i Stockholmsområdet och innehöll frågor om FA, friskvårdsförmåner samt hinder och motivation. Populationen kategoriserades in i tre grupper efter skattad fysisk aktivitetsnivå. Analys gjordes på skillnader mellan hur de olika grupperna svarat på enkätfrågorna. Resultat Totalt 108 (35%) respondenter inkluderades i studien. Användandet av friskvårdsbidraget var högre ju mer fysiskt aktiva respondenterna ansåg sig vara (p=0,004). Den mest nyttjade friskvårdsförmånen utöver friskvårdsbidrag var organiserade hälsotävlingar (n=19, 23%), medan den mest önskade var friskvårdstimme (n=69, 65%). Det största hindret till att vara fysiskt aktiv var tidsbrist (n=71, 66%). Den största motivationsfaktorn till att vara fysiskt aktiv var att förbättra hälsan (n=97, 90%). Slutsats Hos kontorsanställda med övervägande stillasittande arbete var friskvårdsbidraget det som flest erbjöds och även nyttjade. Den förmån som främst skulle kunna underlätta utförandet av FA var friskvårdstimme. Tidsbrist sågs som det största hindret och förbättrad hälsa var den främsta motivationsfaktorn till FA. För de som ansåg sig vara minst fysiskt aktiva skulle även ökat friskvårdsbidrag kunna bidra till ökad nivå av FA. / Aim The purpose of this study was to investigate how office workers with predominantly sedentary work at companies in the Stockholm area use wellness linked to physical activity (PA). Furthermore, the aim was to investigate the desired wellness benefits, barriers and motivation to PA, and if the above varies between different levels of self-rated total PA. Specific research questions were: 1. What is the current offers and use of health promotion for office workers today? 2. Could change in wellness allowance affect PA level? 3. What kind of health promotion would the respondents like to be offered at their workplace or by their employer? 4. What factors can constitute barriers or motivation for PA? 5. Does the above questions differentiate between different levels of self-rated total PA level? Method The method consisted of a quantitative cross-sectional study with a digital survey used for data collection. The survey was sent out to 307 office workers at two different workplaces in the Stockholm area and contained questions related to PA, health promotion, motivation, and barriers. The population was categorized into three groups according to estimated PA level. Analysis was made on differences between how the groups answered the survey questions.  Result A total of 108 (35%) responses were included in the study. The use of the wellness allowance was higher the more physically active the respondents considered themselves to be (p=0,004). In addition to wellness allowance, the most used wellness benefit was organized health competitions (n=19, 23%), while the most desired was a wellness hour (n=69, 65%). The main barrier to being physically active was lack of time (n=71, 66%). The main motivator for being physically active were to improve health (n=97, 90%).  Conclusion Among office workers with predominantly sedentary work, the wellness allowance was the most offered and used health benefit. The main benefit that could facilitate PA was the wellness hour. Lack of time was seen as the biggest obstacle and improved health was the main motivating factor for PA. For those who considered themselves least physically active, increased wellness allowance could also contribute to an increased level of PA.