Att sluta röka är inte en lika lätt och enkel process för alla. Syftet med denna uppsats var att få en ökad förståelse för varför rökare vill lägga av med rökningen. Detta undersökte vi utifrån en urvalsgrupp av ungdomar mellan 20-28 år. För att få en ytterligare fördjupad förståelse valde vi att analysera de strategier i den transteoretiska modellen, som respondenterna tagit sig igenom för att komma vidare i förändringsprocessen. Dessutom analyserade vi huruvida respondenternas motivationsfaktorer till att sluta röka var påverkade av inre eller yttre motivation. Vi kom fram till att de främsta orsakerna var sjukdomsrelaterad rädsla och fysisk välbefinnande, majoriteten av de vi intervjuade ansåg som de viktigaste faktorerna. Det kom även fram andra faktorer såsom kostnad, sociala och estetiska faktorer som påverkat beslutet av att sluta röka. De mest använda strategier ansågs vara socialt stöd och stimulikontroll. I analys av respondenternas tankegångar under avvänjningsprocessen kom vi även fram till att yttre motivation kan förändras till inre motivation ju längre man har kommit i sin process.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka samband mellan högskolestudentersförändringsbenägenhet utifrån fysisk aktivitet i relation till motivation, målsättning,behovstillfredsställelse och behovsfrustration. Vidare, var syftet med studien att undersökaeventuella könsskillnader. Som underlag för undersökningen användes mätinstrumentenBREQ-2, BMPN, GCEQ och Physical Activity State of Change, 2.1. Enkäterna besvarades av205 högskolestuderande, varav 103 kvinnor och 102 män. Medelåldern för högskolestudernavar 22.01 år(SD=1,90). Motivationsregleringarna; amotivation, yttre reglering och introjiceradreglering visade en negativ korrelation med stadium i transteoretiska modellen. Identifieradereglering och inre motivation visade en positiv korrelation med stadium i transteoretiskamodellen. Kompetens och autonomi inom behovstillfredsställelse visade en positivkorrelation med stadium i transteoretiska modellen. Inre målsättning och dess underkategorierutvecklingsförmåga samt social anknytning visade en positiv korrelation med stadium itransteoretiska modellen. Aktuell studie föreslår att framtida forskning utifrån individersstadier i den transteoretiska modellen undersöker åldersskillnader i målsättning för attmöjliggöra en eventuell modell hur målsättningsarbeten mot fysisk aktivitet kan struktureras iolika åldersgrupper.

Syftet med undersökningen var att undersöka och förstå hur en förändringsprocess ser ut med koppling till motivation. Individerna som deltog hade alla förändrat ett livshotande eller potentiellt livshotande beteende. Man har utgått från den transteoretiska modellen och undersökt huruvida respondenterna följt modellens stadier av beredskap i sin process mot ett mer hälsosamt beteendemönster. Man använde sig av en öppen intervju för att undersöka djupet i respondenternas utsagor. Resultatet visade bland annat på att den inre motivationen är essentiell vid vidmakthållandet av det nya beteendet och att gemenskapen i olika stödgrupper respondenterna deltagit i vägde tungt för den yttre motivationen. / The purpose of this research was to examine and understand how a process of change with a connection to motivation looks like. The individuals of which participated in the study had a common factor of changing their lifestyle after living with a fatal or potentially fatal behavior. With an attachment to the transtheoretical model we have examined whether the respondents have followed through the levels of readiness in the model in their process towards a healthier behavior pattern. By using an open dialog in the interviews we were able to examine the depth in the statements of the respondents. The final results showed among others that the inner motivation of which is experienced is essential in the maintenance of the new behavior, and that the solidarity in the various support groups of which the respondents had participated was crucial to their outer motivation.

Bakgrund: Obstetriska bristningar sker i olika grad där grad III-IV involverar analsfinktern. Detta kallas för sfinkterruptur och incidensen är cirka 3,6%. Sfinkterrupturer kan ge fekal inkontinens och påverka livskvaliteten. Behandlingen vid obstetrisk sfinkterruptur inkluderar fysioterapi där fysioterapeuten ger information och instruktioner om bäckenbottenträning. Det är oklart hur kvinnorna upplever informationen som ges ut. Upplevelsen av hinder och möjligheter för att följa ett beteende kan förklaras av den transteoretiska modellen. Syfte: Att undersöka hur kvinnor upplever information och träningsanvisningar postpartum vid obstetrisk sfinkterruptur samt hinder och möjligheter att följa dessa enligt den transteoretiska modellen Metod: Kvalitativ deskriptiv intervjustudie med semistrukturerade intervjufrågor. Ett lämplighetsurval användes. Informanterna var kvinnor diagnostiserade med en obstetrisk sfinkterruptur. Fyra intervjuer genomfördes cirka åtta veckor postpartum, transkriberades och analyserades med induktiv ansats. Resultat: Analysen formade fyra kategorier som representerade kvinnors uppfattade hinder och möjligheter till bäckenbottenträning. Kategorierna behandlade tid, den nya upplevelsen av att vara mamma, upplevelse av ovisshet och påminnelsernas betydelse för hur och om träningen bedrevs. Slutsats: En diskussion mellan vårdgivarna bör ske angående när information ska ges och möjligheten för uppföljning och återbesök. Individanpassade påminnelser och ökad information till partnern kan vara viktigt för att öka följsamheten till bäckenbottenträningen. / Background: Obstetrical lacerations occur in different grades, where grade III-IV involves the anal sphincter. That kind of laceration is described as an anal sphincter rupture and the incidence is about 3.6%. An anal sphincter rupture can lead to faecal incontinence and affect the quality of life. The treatment for an anal sphincter rupture includes physical therapy where the physiotherapist gives information and instructions about pelvic floor training. It is unknown how the women experience the information. The experience of difficulties and facilities for compliance can be described by the transtheoretical model.  Objective: To investigate how women experience information and instructions regarding postpartum pelvic floor training after an obstetric sphincter rupture and difficulties and facilities to follow these instructions according to the transtheoretical model. Methods: A qualitative, descriptive interview study with semi structured questions. A convenience sampling was used. The informants were women diagnosed with an obstetric sphincter rupture. Four interviews were being held approximately eight weeks postpartum, transcribed and analysed with an inductive approach. Results: The analysis formed four different categories that represented the women’s experienced difficulties and facilities for pelvic floor training. The categories processed time, the new experience of being a mother, the experience of uncertainty and how reminders affected if and how the training was pursued. Conclusions: A discussion between the caregivers about the time when information should be given and the opportunity for a follow up and revisits should be done. Individually adjusted reminders and increased information to the partner could be important to increase the compliance to pelvic floor training.

<p>Syftet med denna enkätstudie var att kartlägga användningsområdena av friskvårdskortet i en kommun i sydvästra Sverige samt beskriva vilka hinder och anledningar som förelåg för att utnyttja friskvårdskortet. Ett strategiskt urval gjordes på samtliga anställda i kommunen med en svarsfrekvens på 69 %. Returnerade enkäter behandlades i statistikdatorprogrammet SPSS. Respondenternas ålder varierade från 20 till 65 år och bestod till 80 % av kvinnor och 20 % män. Av respondenterna med friskvårdskort klassades 38 % som ”sällananvändare” och 62 % som ”övriga användare”. Det var övervägande kvinnor som tränade inom friskvårdskortet. Simning var den mest populära aktiviteten för ”sällananvändare” medan ”övriga användare” i störst utsträckning hade angett konditionsträning i grupp. ”Sällananvändare” upplevde fler hinder och färre anledningar att vara fysiskt aktiva än ”övriga användare”. Män och yngre upplevde fler hinder än kvinnor och äldre. Det största hindret för både ”sällan-” och ”övriga användare” var ”tidsbrist”. Den främsta anledningen att vara fysiskt aktiv var ”för att må bra/hålla kroppen i trim”. För att öka användningen av friskvårdskortet bör strategier tas fram för att minska de upplevda hindren. Även projekt som inriktar sig på att öka den fysiska aktiviteten kan riktas mot ”sällananvändare” som genom att skaffa friskvårdskortet har visat en önskan att bli mer fysiskt aktiva.</p>

Syftet med denna enkätstudie var att kartlägga användningsområdena av friskvårdskortet i en kommun i sydvästra Sverige samt beskriva vilka hinder och anledningar som förelåg för att utnyttja friskvårdskortet. Ett strategiskt urval gjordes på samtliga anställda i kommunen med en svarsfrekvens på 69 %. Returnerade enkäter behandlades i statistikdatorprogrammet SPSS. Respondenternas ålder varierade från 20 till 65 år och bestod till 80 % av kvinnor och 20 % män. Av respondenterna med friskvårdskort klassades 38 % som ”sällananvändare” och 62 % som ”övriga användare”. Det var övervägande kvinnor som tränade inom friskvårdskortet. Simning var den mest populära aktiviteten för ”sällananvändare” medan ”övriga användare” i störst utsträckning hade angett konditionsträning i grupp. ”Sällananvändare” upplevde fler hinder och färre anledningar att vara fysiskt aktiva än ”övriga användare”. Män och yngre upplevde fler hinder än kvinnor och äldre. Det största hindret för både ”sällan-” och ”övriga användare” var ”tidsbrist”. Den främsta anledningen att vara fysiskt aktiv var ”för att må bra/hålla kroppen i trim”. För att öka användningen av friskvårdskortet bör strategier tas fram för att minska de upplevda hindren. Även projekt som inriktar sig på att öka den fysiska aktiviteten kan riktas mot ”sällananvändare” som genom att skaffa friskvårdskortet har visat en önskan att bli mer fysiskt aktiva.

För att förhindra eller kontrollera parodontit är det viktigt med en god och effektiv egenvård och då är speciellt approximal rengöring viktigt. En modell som beskriver olika förändringsstadier för hälsobeteenden är den transteoretiska modellen. Syftet med studien var att testa ett instrument för att fastställa olika förändringsstadier för approximal rengöring och att studera hur värdering av fördelar och nackdelar till att använda approximalt hjälpmedel samt självtillit är associerade med olika förändringsstadier. Etthundratretton individer (60 kvinnor och 53 män) med diagnosen moderat till grav parodontit som remitterats till specialistkliniken för parodontologi utgjorde urvalet. Studien var en beskrivande och jämförande studie med kvantitativ ansats. Individerna fyllde i en enkät i hemmet innehållande frågor om frekvens för approximal rengöring, fördelar och nackdelar med att rengöra tänderna approximalt och självtillit till daglig rengöring av tänderna approximalt så väl som bakgrunds variabler. Flest individer befann sig i förberedelse/beredd stadiet och vidmakthållande stadiet vid studiens start. Självtilliten till att utföra daglig approximal rengöring var högre i vidmakthållande stadiet jämfört med intresserad/osäker samt förberedelse/beredd stadierna. Inga skillnader noterades mellan de olika förändringsstadierna och för- och nackdelar med daglig approximal rengöring. Konklusion: Individer i vidmakthållande stadiet har större självtillit till att utföra daglig approximal rengöring jämfört med individer i intresserad/osäker stadiet eller förberedelse/beredd stadiet.

En livsstilsförändrings motivationsprocess ser olika ut för människor beroende på deras förändring, mål och motiv. Syftet med undersökningen var att belysa livsstilsförändringar genom att tolka människors livsberättelser mot motivationsteorier. Undersökningen genomfördes med en narrativ metod där människors livsberättelser tolkades mot motivationsteorier.  Tre motivationsteorier, Maslows behovstrappa, Självbestämmandeteorin och Transteoretiska modellen tillämpades parallellt för att åskådliggöra förändringsprocessen. I resultatet framkom att tillämpning av flera motivationsteorier gav bredare förståelse för förändringsprocessen då det visade sig att teorierna kunde användas som kompletterande verktyg eller för att framhäva olika händelser under en process.

Syftet med studien är att ge en ökad förståelse för de processer som individer med missbruk och beroende beskriver som centrala för deras tillfrisknande. Vidare undersöks vad som motiverat individen att söka hjälp, har förändringen föranletts av en specifik händelse eller beskrivs det som en större process och vad upplever individen har underlättat och försvårat tillfrisknandet. Studien utgår från en kvalitativ ansats. Frågeställningarna besvaras med hjälp av fyra semi-strukturerade intervjuer bestående av personers berättelser om vägen till drogfrihet. Den transteoretiska modellen och empowerment utgör den teoretiska grunden i analysen. Resultatet visar att den egna viljan, en önskan att leva har varit en stor motivation till förändring. Även negativa sociala, känslomässiga och ekonomiska konsekvenser, påtryckningar och stöd har motiverat intervjupersonerna att söka hjälp eller ta emot hjälp. Beslutet att förändra beskrivs som en del av en stor process och har inte föranletts av en specifik händelse. Det våra intervjupersoner uppgav som underlättande omständigheter i tillfrisknandet var sociala relationer, familj och Anonyma Alkoholister. Sunda sociala relationer är någonting som är väldigt viktigt i både förändringsprocessen men även i bibehållandet av drogfriheten.

Syftet med denna studie är att undersöka hur individer tagit sig ut ett drogmissbruk och hur de håller sig nyktra. För att uppnå detta har det genomförts kvalitativa intervjuer med personer som själva identifierar sig som nyktra narkomaner. Den insamlade empirin har analyserats med hjälp av den transteoretiska modellen som utgår ifrån att förändring sker stegvis och genom processer. Resultatet visar att individen upplever negativa konsekvenser av droganvändningen och ofta når en personlig botten innan hen bestämmer sig för att sluta. Förändringsprocessen sker bland annat genom att individen får ett andligt uppvaknande. För att kunna bibehålla nykterheten visar studien att relationen till Gud och anhöriga är viktig. Att hitta en ny mening i livet där man hjälper andra människor är också av stor betydelse. / This study examines how individuals have emerged out of substance abuse and how they stay sober. To achieve this we have done qualitative interviews with sober drug addicts. The collected empirical data has been analyzed using the Transtheoretical Model (TTM) that assumes that change occurs gradually and through processes. The result shows that the individual experience negative consequences of the drug abuse and often reaches a personal rock bottom before he or she choose to terminate.  The process of change partly occurs through a spiritual awakening. To maintain the sobriety our study also shows that the relationship to God and relatives are important. Finding a new purpose in life where you help other people is also significant.