Syftet med föreliggande studie var att undersöka samband mellan högskolestudentersförändringsbenägenhet utifrån fysisk aktivitet i relation till motivation, målsättning,behovstillfredsställelse och behovsfrustration. Vidare, var syftet med studien att undersökaeventuella könsskillnader. Som underlag för undersökningen användes mätinstrumentenBREQ-2, BMPN, GCEQ och Physical Activity State of Change, 2.1. Enkäterna besvarades av205 högskolestuderande, varav 103 kvinnor och 102 män. Medelåldern för högskolestudernavar 22.01 år(SD=1,90). Motivationsregleringarna; amotivation, yttre reglering och introjiceradreglering visade en negativ korrelation med stadium i transteoretiska modellen. Identifieradereglering och inre motivation visade en positiv korrelation med stadium i transteoretiskamodellen. Kompetens och autonomi inom behovstillfredsställelse visade en positivkorrelation med stadium i transteoretiska modellen. Inre målsättning och dess underkategorierutvecklingsförmåga samt social anknytning visade en positiv korrelation med stadium itransteoretiska modellen. Aktuell studie föreslår att framtida forskning utifrån individersstadier i den transteoretiska modellen undersöker åldersskillnader i målsättning för attmöjliggöra en eventuell modell hur målsättningsarbeten mot fysisk aktivitet kan struktureras iolika åldersgrupper.

No description available.

Spelens dragningskraft har länge varit outforskad och vad som motiverar oss att spela är fortfarande svårt att definiera. Spelindustrin saknar ett ramverk för att ersätta termen ”kul” för att i stället på ett vetenskapligt sätt kunna bryta ner vad det är som får spelare att vilja fortsätta spela. Vi har i vår undersökning tittat på orsaken till spelande, för att på så vis undersöka den grundläggande motivationen hos spelare. Undersökningen utforskar inte bara vad som motiverar spelare utan försöker även destillerar den vida använda bransch-termen ”kul” för att kunna ersätta den med termer är baserade på behovstillfredsställande teorier, som istället redogör för varför spelare blir motiverade att fortsätta spela. Vi har även använt oss av teorier om spelberoende för att kunna separera begreppen behovstillfredsställelse och spelberoende för att kunna isolera och diskutera dem separat. Vi har med hjälp av teorier om behovstillfredsställelse genomfört en analys av två spel samt implementerat dessa teorier och slutsatser i en egen spelprototyp. Med analysen och prototypen som grund har vi ur ett utvecklarperspektiv diskuterat kring applicering av teorierna och problem som uppkommer. Det vi kom fram till efter undersökningen är hur man som utvecklare kan anpassa teorier om behovstillfredsställelse och göra dem till en del av utvecklingsprocessen.

Studiens grundläggande syfte var att undersöka unga mäns uppfattningar om sin Youtube-användning och deras föreställningar om sin relation till YouTube-profiler. Studien ämnade även ta reda på om de tycker sig bli influerade av YouTube-profiler och om det kan vara baserat på den parasociala relationen. Ambitionen var även att besvara studiens frågeställningar som således skulle generera fördjupad förståelse om unga mäns användande av YouTube. De teoretiska ramverk som användes var uses and gratifications, parasocial interaktion och tvåstegshypotesen. Studien tillämpade en kvalitativ metod och baserades på fokusgruppsintervjuer och djupintervjuer. Studien bestod av två fokusgruppsintervjuer med tre och fyra respondenter i vardera grupp och tre djupintervjuer. Totalt tio respondenter deltog. Resultatet påvisade att unga män använder YouTube för att uppfylla ett flertal olika behov. Till följd av varje respondents intresse går det även att utläsa någon form av ensidig relation till YouTube-profiler som de kontinuerligt följer. Dessutom finns det även indikationer på att respondenternas parasociala relation till YouTube-profiler, möjligtvis kan influera deras åsiktsbildning lättare.

Medarbetare är organisationers viktigaste resurs. För att medarbetare ska bli motiverade, prestera och må bra är det nödvändigt att skapa en arbetsmiljö där det finns förutsättningar för tillfredsställelse av psykologiska behov. Tre typer av psykologiska behov har definierats av självbestämmandeteorin (SDT) nämligen kompetens, autonomi och relaterbarhet. Denna studie antar en kvalitativ ansats och övergripande syftet med den varit att få en djupare förståelse om psykologiska behov på jobbet och mer specifikt att undersöka på vilka sätt psykologiska behov kan understödjas på en arbetsplats, representerad av förskola. Totalt sju medarbetare, varav alla var kvinnor på en förskola, deltog i intervjuer. Intervjuerna analyserades tematiskt och tre huvudteman samt sex underteman framträdde. Enligt studiens resultat sker inte behovstillfredsställelse automatiskt utan det krävs att organisationen skapar förutsättningar för att främja tillfredsställelse av psykologiska behov på arbetsplatsen. Tillfredställelse av kompetensbehovet sker genom att få möjlighet till kompetensutveckling och att få konstruktiv feedback. För att understödja autonomibehovet behövs det att medarbetare får möjlighet att påverka den egna arbetssituationen och att ha en god kommunikation mellan ledare och medarbetare. För att tillfredsställa relaterbarhetbehovet behöver medarbetare att ha goda relationer med andra och att de bryr sig om varandra på arbetsplatsen.

Studiens syfte var att undersöka om (a) självbestämmande motivation medierar sambandet mellan behovstillfredsställelse och idrottsrelaterad utbrändhet. Samt om (b) kontrollerad motivation medierar sambandet mellan behovstillfredsställelse och idrottsrelaterad utbrändhet. Föreliggande studie är en kvantitativ tvärsnittsstudie och datainsamling genomfördes via tillgänglighetsurval. Totalt deltog 138 Crossfit deltagare i åldrarna 19 - 58 år (M= 32.19, Sd= 9.02). Baserat på studies syftet skapades två hypoteser som vidare testades i varsin medieringsanalys. Medieringsanalys 1 kunde inte bekräfta hypotesmodell 1 då resultatet påvisar en icke signifikant indirekt effekt mellan behovstillfredsställelse och idrottsrelaterad utbrändhet via självbestämmande motivation. Å andra sidan kunde medieringsanalys 2 bekräfta hypotesmodell 2 eftersom resultatet visar en signifikant indirekt effekt mellan behovstillfredsställelse och idrottsrelaterad utbrändhet via kontrollerad motivation. Resultatet tydliggör förståelsen av att kontrollerad motivation inom Crossfit anses bidrar med lägre grad av behovstillfredsställelse och ökar risken för utveckling av idrottsrelaterad utbrändhet. / The purpose of the study was to investigate if (a) self-determining motivation mediates the correlation between psychological need satisfaction and athletic burnout. Also, if (b) controlled motivation mediates the correlation between psychological need satisfaction and athletic burnout. The current study is a quantitative cross-sectional study. Data was collected by accessibility sampling. There were 138 Crossfit participants who participated in the ages 19 - 58 (M= 32.19, Sd= 9.02). Based on the purpose of the study were two hypotheses created and tested in two separated mediation analysis. Mediation analysis 1 in the study could not accept hypotheses 1, based on the result which indicated no significant indirect effect between psychological need satisfaction and athletic burnout through self- determination motivation. Opposite, mediation analysis 2 could accept hypotheses 2 based on the result which indicated a significant indirect effect between psychological need satisfaction and athletic burnout through controlled motivation. The results illustrate the understanding of controlled motivation in Crossfit because it contributes lower psychological need satisfaction and higher the risk of developing athletic burnout.

Syftet med föreliggande kvantitativa tvärsnittsstudie var att undersöka medierande effekter av självbestämmande respektive kontrollerad motivation kopplat till förhållandet mellan behovstillfredsställelse och träning på gym. Detta baserat på tidigare forskning och med analytisk utgångspunkt i självbestämmandeteorin. I studien deltog 107 personer, varav 47 män och 60 kvinnor, i åldrarna 18-59 år (M=29.2, SD=8.4). Resultatet i studien påvisade att självbestämmande motivation medierar förhållandet mellan behovstillfredsställelse och träning på gym, medan kontrollerad motivation inte gör det. Detta resultat överensstämmer med vad tidigare forskning visat och understryker vikten av självbestämmande motivation ytterligare. Författarna till studien efterlyser mer kvalitativ forskning på ämnet som kan utvinna empiri uttryckt i ord snarare än siffror. / The purpose of this study was to investigate mediating effects by self-determined motivation and controlled motivation on the relationship between need satisfaction and gym training. All based on previous research and with the Self-Determination Theory as an analytical standpoint. 107 people participated in the study, of which 47 were men and 60 were women, in ages between 18-59 (​M=​ 29.2, ​SD​=8.4). The result shows that self-determined motivation mediated the relationship between need satisfaction and gym training, while controlled motivation does not. This result correspond with what previous research has shown and emphasizes the importance of self-determined motivation further. The authors of this study calls for qualitative research on this field that can extract empirical data expressed in words rather than numbers.

Syftet med studien var att undersöka a) om behovstillfredsställelse medierar relationen mellan ett autonomistödjande ledarskap och idrottslig utbrändhet hos unga elitsatsande lagidrottare b) om behovsfrustration medierar relationen mellan ett kontrollerande ledarskap och idrottslig utbrändhet hos unga elitsatsande lagidrottare. Studien har en kvantitativ longitudinell design och insamling av data skedde via digitala enkäter. Antalet deltagare som deltog vid båda mättillfällena inkluderades i studien, vilket var 71 idrottare. Samtliga deltagare utövade lagidrott och studerade på Nationellt godkända idrottsutbildningar. Baserat på tidigare forskning och Self-Determination Theory ställdes två hypoteser 1) behovstillfredsställelse medierar relationen mellan ett autonomistödjande ledarskap och idrottslig utbrändhet och 2) behovsfrustration medierar relationen mellan ett kontrollerande ledarskap och idrottslig utbrändhet. Hypoteserna bekräftades med hjälp av två genomförda medieringsanalyser. Resultatet stödjer tidigare forskning och teori, samt belyser vikten av ett autonomistödjande ledarskap för att genom behovstillfredsställelse kunna bidra till lägre nivåer av idrottslig utbrändhet. / The aim of the study was to investigate a) if basic need satisfaction mediates the relationship between autonomy-supportive leadership and athlete burnout in young elite team athletes, and b) if basic need thwarting mediates the relationship between controlling leadership and athlete burnout in young elite team athletes. The study used a quantitative longitudinal design and data collection took place via digital surveys. The number of participants who took part in both measurement occasions was included in the study, which was 71 athletes. All participants played team sports and studied at Nationally approved sport education. Based on previous research and Self-Determination Theory, two hypotheses were formulated 1) need satisfaction mediates the relationship between an autonomy-supportive leadership and athlete burnout and 2) need thwarting mediates the relationship between a controlling leadership and athlete burnout. The hypotheses were confirmed with the help of two conducted mediation analysis. The result supports previous research and theory and highlights the importance of an autonomy-supportive leadership in order to contribute to lower levels of athlete burnout through need satisfaction.

Inre motivation som konceptualiseras inom Self Determination Theory (SDT) (Deci & Ryan, 2000) har en viktig roll i att främja fortsatt idrottande och välmående. Till vilken grad en individ upplever inre motivation kan ses utifrån faktorerna behovstillfredsställelse och behovsfrustration. Motivationen påverkas även av omgivningen genom så kallat behovsstöd och behovshindrande. Denna studie syftade till att undersöka om det fanns något samband mellan svenska badmintonspelares upplevelse av behovstillfredsställelse/-frustration och behovsstöd/-hindrande och deras intention att fortsätta med badminton i framtiden. 133 aktiva svenska badmintonspelare, i åldern 15-66 år och äldre deltog i studien. Intentionen att fortsätta spela badminton uppvisade ett statistiskt signifikant positivt samband med variablerna behovsstöd och behovstillfredsställelse. Inget samband hittades mellan Intentionen att fortsätta spela badminton och variablerna behovshindrande och behovsfrustration. Intentionen att fortsätta spela badminton var även högre ju äldre spelaren var, ju fler år spelaren spelat badminton och ju fler år med nuvarande huvudtränare de haft.  Behovsstöd och behovstillfredsställelse förefaller således vara områden att fokusera på inom idrottsföreningar med syfte att bidra till ett långsiktigt idrottande, även inom andra idrotter än badminton. / Studies have shown the importance of intrinsic motivation and Self Determination Theory (SDT) (Deci & Ryan, 2000) when it comes to promoting sport participation and well-being. The amount of intrinsic motivation experienced by an individual can be estimated using the factors Need Satisfaction and Need Frustration and also be influenced by the surrounding people through Need Support and Need Thwarting. This study aimed to investigate whether a correlation between the experience of Need Satisfaction/-Frustration and Need Support/-Thwarting in Swedish badminton players and their intention to continue with badminton in the future existed. 133 active Swedish badminton players participated in the study, age 15 to 66 and older. The intention to continue playing badminton indicated a statistically significant positive correlation with the variables Need Support and Need Satisfaction. No correlation was found between the intention to continue playing badminton and the variables Need Thwarting and Need Frustration. The higher the age, more years as an active badminton player and more years with their current coach, the higher was also the intention to continue with badminton in the future. Need Support and Need Satisfaction can therefore be important areas of interest within sport clubs to promote long-term sport participation, in badminton as well as other sports.