No description available.

No description available.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur elever på den nationellt godkända idrottsutbildningen (NIU) motiveras till sin idrott i enlighet med Self-determination Theory och Organismic Integration Theory, med hjälp av en modifierad Sport Motivation Scale (SMS-6). Vidare syftar studien till att undersöka om elever på den nationellt godkända idrottsutbildningen (NIU) upplever utbrändhet, med hjälp av Athlete Burnout Questionnaire (ABQ). Till sist ämnar studien att undersöka om det föreligger något samband mellan elevernas motivation och utbrändhet. Tidigare studier beskriver att elitidrottare har visat sig vara en särskild utsatt population gentemot utbrändhet. Detta på grund av en långvarig press och stress i samband med elitidrott.  Metod: Datainsamlingen erhölls med mejlkonversationer mellan författare och NIU gymnasieskolor i Stockholm. 15 NIU gymnasieskolor kontaktades på mejl och 7 av dessa gymnasieskolor deltog i studien. 131 elever som betraktas som elitidrottare deltog i studien genom att besvara ett frågeformulär bestående av 39 påståenden med hjälp av en 7 gradig Likertskala. 24 påståenden utgjordes av SMS-6 och 15 påståenden utgjordes av ABQ. Resultat: De tre högsta noterade medelvärdena utifrån SMS-6 var integrated motivation (M = 5,7), identified motivation (M = 4,9) och introjected motivation (M = 4,7). ABQ medelvärde noterades till (M = 3). De två främsta fynden i studien var en negativ signifikant korrelation mellan integrated motivation (-0,18) och utbrändhet och en positiv signifikant korrelation mellan amotivation och utbrändhet (0,37). Slutsats: Utifrån studiens resultat så verkar det som att höga nivåer av självbestämd motivation motarbetar symptom av utbrändhet. Det verkar också som att låga nivåer av självbestämd motivation framhäver symptom av utbrändhet. / Aim: The aim of this study was to investigate how elite athlete students in Swedish high schools are motivated towards their sports by Self-determination Theory and Organismic Integration Theory, regarding the Modified Sport Motivation Scale (SMS-6). The study further aims to investigate if elite athlete students had developed symptoms of burnout, regarding the Athlete Burnout Questionnaire (ABQ). Finally, this study aims to investigate if there exist any correlations between student’s motivation and symptoms of burnout. Studies have reported findings of elite athletes as a special vulnerable group towards symptoms of burnout. Elite athletes train close to their limits, strain themselves to highest achievements. They are also part of that special vulnerable population who may experience symptoms of burnout due to a prolonged stress and pressure associated with elite sports.  Methods: Data collection was obtained by emails between the investigators and high schools in Stockholm. 15 sport high schools were contacted by email and 7 of these high schools participated in the study. 131 elite athlete students participated in the study by answering a questionnaire which contained 39 items, specifically 24 items by SMS-6 and 15 items by ABQ. The questionnaire were answered by a 7 point Likert scale.  Results: The three highest scored means by SMS-6 was the integrated motivation (M = 5,7), identified motivation (M = 4,9) and introjected motivation (M = 4,7). ABQ measure of burnout was (M = 3). The two major findings in the present study was a negative significant correlation reported for integrated motivation and burnout (-0,18) and a positive significant correlation reported for amotivation and burnout (0,37).  Conclusion: By the results in the present study it seems as high levels of self-determinated motivation counteract symptoms of burnout. Thus it also seems as low levels of self-determinated motivation may contribute to symptoms of burnout.

Within organizational psychology, previous research has shown that there is a relationship between burnout on team-level and individual team members’ burnout, but little is known if this contagiousness of burnout is also relevant within sport contexts. Therefore, the first aim of the present study was to examine the effect of perceived teammate burnout on athletes perceptions of their own burnout. Furthermore, previous research has suggested that highquality coach-athlete relationship has several positive outcomes for the athlete. Recently, researchers have found evidence that a high-quality coach-athlete relationship is linked with less symptoms of burnout in athletes. Therefore, the second aim was to investigate whether a high-quality coach-athlete relationship can mediate the relationship between perceived teammate burnout and individual burnout. Male and female athletes (N=102) performing five different competitive team sports at different levels participated in a cross-sectional study and completed questionnaires measuring individual athlete burnout, perceptions of teammates’ burnout and the quality of perceived coach-athlete relationship. The mediation regression analysis showed that the regression between perceived teammate burnout and individual burnout was significant. No mediation effect of quality of coach-athlete relationship was found when applying a Sobel test. The findings support the preliminary research on burnout contagiousness within the field of sport and to further examine the relationship between quality of coach-athlete relationship and athlete burnout more research is encouraged. / Inom organisationspsykologi har tidigare forskning visat att det finns en relation mellan utbrändhet på gruppnivå och individuell gruppmedlems utbrändhet, men det finns lite forskning om denna smittsamhet av utbrändhet också gäller inom idrottssammanhang. Därav var första syftet med föreliggande studie att undersöka effekten av upplevelsen av lagkamraters utbrändhet på idrottarens upplevelse av egen utbrändhet. Forskning har vidare visat att en högkvalitativ tränare-idrottare relation har flera positiva utfall för idrottaren. Nyligen har forskare funnit bevis att en högkvalitativ tränare-idrottare relation är kopplat till mindre symtom av utbrändhet hos idrottare. Därmed var andra syftet att undersöka huruvida en högkvalitativ tränare-idrottare relation kan mediera relationen mellan upplevelsen av utbrändhet hos lagkamrater och individuell utbrändhet. Manliga och kvinnliga idrottare (N = 102) från fem olika tävlande lagsporter på olika nivåer deltog i tvärsnittsstudien. De fick fylla i frågeformulärer som avser mäta individuell utbrändhet, upplevelsen av lagkamraters utbrändhet och kvalitén på den upplevda tränare-idrottare relationen. Mediator- och regressionsanalyser visade att regressionen mellan upplevelsen av lagkamraters utbrändhet och individuell utbrändhet var signifikant. Ingen medierande effekt av kvalitén på den upplevda tränare-idrottare relationen hittades med Sobel-test. Resultaten stödjer den preliminära forskning om smittsamhet av utbrändhet inom idrott och att ytterligare undersöka relationen mellan kvalitén på den upplevda tränare-idrottare relationen och individuell utbrändhet uppmuntras.

Studiens syfte var att undersöka om (a) självbestämmande motivation medierar sambandet mellan behovstillfredsställelse och idrottsrelaterad utbrändhet. Samt om (b) kontrollerad motivation medierar sambandet mellan behovstillfredsställelse och idrottsrelaterad utbrändhet. Föreliggande studie är en kvantitativ tvärsnittsstudie och datainsamling genomfördes via tillgänglighetsurval. Totalt deltog 138 Crossfit deltagare i åldrarna 19 - 58 år (M= 32.19, Sd= 9.02). Baserat på studies syftet skapades två hypoteser som vidare testades i varsin medieringsanalys. Medieringsanalys 1 kunde inte bekräfta hypotesmodell 1 då resultatet påvisar en icke signifikant indirekt effekt mellan behovstillfredsställelse och idrottsrelaterad utbrändhet via självbestämmande motivation. Å andra sidan kunde medieringsanalys 2 bekräfta hypotesmodell 2 eftersom resultatet visar en signifikant indirekt effekt mellan behovstillfredsställelse och idrottsrelaterad utbrändhet via kontrollerad motivation. Resultatet tydliggör förståelsen av att kontrollerad motivation inom Crossfit anses bidrar med lägre grad av behovstillfredsställelse och ökar risken för utveckling av idrottsrelaterad utbrändhet. / The purpose of the study was to investigate if (a) self-determining motivation mediates the correlation between psychological need satisfaction and athletic burnout. Also, if (b) controlled motivation mediates the correlation between psychological need satisfaction and athletic burnout. The current study is a quantitative cross-sectional study. Data was collected by accessibility sampling. There were 138 Crossfit participants who participated in the ages 19 - 58 (M= 32.19, Sd= 9.02). Based on the purpose of the study were two hypotheses created and tested in two separated mediation analysis. Mediation analysis 1 in the study could not accept hypotheses 1, based on the result which indicated no significant indirect effect between psychological need satisfaction and athletic burnout through self- determination motivation. Opposite, mediation analysis 2 could accept hypotheses 2 based on the result which indicated a significant indirect effect between psychological need satisfaction and athletic burnout through controlled motivation. The results illustrate the understanding of controlled motivation in Crossfit because it contributes lower psychological need satisfaction and higher the risk of developing athletic burnout.

The purpose of the study was to explore the relationship between hope and burnout among senior level football players, and more precisely to examine whether approach coping and avoidance coping would mediate this relationship. Ninety Swedish football players (53 males, 37 females; aged 15–34 years, M = 22.38, SD = 4.47) filled out a questionnaire pack measuring trait hope, coping, and symptoms of athlete burnout. Findings showed a significant positive correlation between hope and approach coping. Further correlation analysis showed hope having a significant negative relationship with athlete burnout, as well as with avoidance coping. Mediation analyses found a direct negative effect between hope and burnout, which corresponds with previous research. Mediation analysis further showed that avoidance coping had a significant mediating effect on the hope-burnout relationship. However, no mediating effect was found with approach coping as mediator. Findings therefore indicate that football players low in hope are more prone to employ avoidance coping strategies when facing stress, making them more vulnerable to develop burnout. Hope may be important to promote and include in health evaluations to better understand and reduce the risk of developing burnout among football players. / Syftet med denna studie var att undersöka förhållandet mellan hopp och utbrändhet bland fotbollsspelare på seniornivå, och mer specifikt undersöka ifall förhållandet skulle medieras av approach coping och avoidance coping. Nittio svenska fotbollsspelare (53 män, 37 kvinnor; i åldrarna 15–34 år, M = 22.38, SD = 4.47) fyllde i frågeformulär som mätte hopp som egenskap, coping, och symptom på idrottsrelaterad utbrändhet. Resultaten visade på en signifikant positiv korrelation mellan hopp och approach coping. Vidare korrelationsanalys visade även att hopp hade ett signifikant negativt samband med såväl idrottsrelaterad utbrändhet, som med avoidance coping. Medieringsanalyser visade på en direkt negativ effekt mellan hopp och utbrändhet, vilket överensstämmer med tidigare forskning. Medieringsanalys visade vidare att avoidance coping hade en signifikant medierande effekt på relationen mellan hopp och utbrändhet. Ingen medierande effekt hittades dock med approach coping som mediator. Resultaten från föreliggande studie indikerar även att fotbollsspelare med låga värden i hopp är mer benägna att använda avoidance copingstrategier när ställda inför stress, vilket gör dem mer sårbara till att utveckla utbrändhet. Hopp kan vara viktigt att belysa och inkludera i hälsoutvärderingar för att få en bättre förståelse och minska risken för utvecklandet av utbrändhet bland fotbollsspelare.

Noger (2009) suppose qu’au-delà d’un certain seuil, la pratique peut conduire à des risques psychologiques. De plus en plus d’études se sont intéressées au burnout sportif (i.e. syndrome d’accomplissement réduit, d’épuisement physique et mental, et de dévalorisation du sport ; Raedeke, 1997). L’objectif de cette thèse est d’examiner le processus du burnout chez des adolescents engagés dans des filières d’accès au haut niveau à travers trois axes. Le premier a porté sur la validation et la révision du questionnaire du burnout sportif. Le second, a porté sur l’évolution du burnout. Les résultats de l’étude 2 ont montré que l’accomplissement réduit diminue, l’épuisement augmente puis diminue, et enfin, la dévalorisation du sport augmente entre 13 et 19 ans ; et que les filles ont des scores supérieurs aux garçons sur deux dimensions. De plus, plus un athlète a un sentiment d’accomplissement réduit et d’épuisement, plus il dévalorise son sport. Réciproquement, il pourra se sentir plus épuisé dans un premier temps puis son sentiment d’épuisement diminuerait. Dans le troisième axe, les études 3 et 4 ont examiné l’influence de l’entraîneur sur le burnout – à partir de la théorie de l’autodétermination et des buts d’accomplissement – et montre que plus un athlète perçoit que son entraîneur est contrôlant, moins il se sent autonome et autodéterminé et plus il aura de risques de burnout. De plus, plus un athlète perçoit que son entraîneur instaure un climat impliquant l’ego, plus il poursuit des buts maîtrise-évitement et plus il y aura de risques de burnout. Une dernière étude a confirmé que le burnout est multidimensionnel et comporte des différences interindividuelles / Noger (2009) evokes that beyond a certain threshold, the sport can lead to psychological risks for health. In this perspective, studies have focused on the athlete burnout (i.e. syndrome of reduced accomplishment, physical and mental exhaustion and sport devaluation ; Raedeke, 1997).The objective of this thesis is to examine the process of burnout in adolescent athlete enrolled in elite training structures through three lines of research. The first line has focused on conceptual breakthrough in athlete burnout. The second line has focused on the development of burnout in sports, taking into account the effects of gender and the causal influences between the dimensions. The results of study 2 showed that reduced accomplishment diminish, exhaustion raise then diminish, and sport devaluation raise from 13 to 19 years old; and also that girls have higher scores than boys on two dimensions. The results also highlighted that the more an athlete has a sense of reduced accomplishment and exhaustion, the more he devalues his sport. Reciprocally, he could feel more exhausted initially and then to feel less and less exhausted. The third line of research studies 3 and 4 examined the influence of the coach on burnout – from the self-determination theory and the achievement goal theories – and showed that an athlete perceiving a controlling coach, feels less autonomous and self-determined and he will be prone to have higher burnout. Meanwhile, an athlete perceiving that his coach creates an ego-involving climate, pursues mastery avoidance goals and be likely to develop higher burnout. A final study confirmed that athlete burnout is multidimensional and includes inter-individual differences