Syftet med fokusgruppstudien var att undersöka gymnasielärares upplevelser av den egna motivation samt att ta reda på vilka faktorer de anser påverkar elevernas motivation i undervisning och lärande. Resultaten visade, i enlighet med tidigare forskning, att de främsta motivationsskapande faktorerna för eleverna är en god relation mellan lärare och elev, att eleverna får möjlighet att vara delaktiga i undervisningen samt möjlighet till olika val i undervisningen. Lärarnas egen motivation visades öka av att undervisa och av möten med eleverna. Motivationen minskade dock av otrygg arbetsmiljö, otrygga arbetsförhållanden och arbetsuppgifter som inte har med undervisning att göra. Lärarna upplevde att deras egen motivation och engagemang i arbetet påverkade elevernas motivation och engagemang. / The aim was to examine, in a focus group study, high school teachers' perceptions of their own motivation and to find out what factors they believe affects students motivation. The results showed that the factors that most increased motivation in students, is a good relationship between teacher and student, that the students have the opportunity to be involved in their schooling and that they educational options. The teachers' own motivation increased with teaching and student interactions. Motivation in teachers was also shown to decrease with unsafe working conditions and non-educational tasks. Finally teachers felt that their own motivation and commitment in their work also affected students' motivation and engagement.

Huvuddelen av sysselsättningstillväxten förväntas ske inom tjänstesektorerna de närmaste decennierna och efterfrågan på olika företagstjänster, bland annat tekniska konsulter, bedöms fortsätta växa. Samtidigt ökar sjukskrivningarna på grund av stressrelaterad ohälsa delvis på grund av att vi övergått till en mer tjänsteproducerande ekonomi. Utöver detta står vi inför utmaningar med en åldrande befolkning i kombination med att färre barn föds vilket innebär att det blir viktigt att så många som möjligt i arbetsför ålder arbetar och orkar stanna kvar i arbetslivet längre. Därav framstår det relevant att förstå hur konsulter i tjänstesektorn upplever sitt arbete och vad som kan påverka deras funktionsförmåga och vilja att fortsätta arbeta som konsult.  Syftet med denna kvalitativa studie är därför att få djupare förståelse för hur konsulter som arbetar delar av sin arbetstid hos kundföretag upplever sin psykosociala arbetsmiljö genom att undersöka hur arbetets organisering och relationer tillfredsställer deras behov, hur de hanterar detta och vad som driver dem framåt. I vårt teoriavsnitt går vi igenom relevanta begrepp och hur de relaterar till varandra vilket inkluderar psykosocial arbetsmiljö, psykologiska behov och copingstrategier. Vi presenterar även en stressteoretisk modell, krav-, kontroll- och stöd-modellen, som vi använder för att analysera konsulternas arbetssituation. Dessutom utgår vi från en motivationsteori, Self-determination theory, för att se i vilka situationer konsulterna upplever en positiv drivkraft eller det omvända. I metodkapitlet redogörs för hur vi gått till väga under hela arbetsprocessen. Vi har genomfört totalt tio öppna intervjuer med konsulter och vårt insamlade material har bearbetats och analyserats med hjälp av en tematisk analys och narrativ metod samt vår teoretiska referensram i resultat och analyskapitlet. I det sista kapitel besvaras studiens frågeställningar och syfte genom att vi redogör för våra slutsatser. Dessa visar att det finns paradoxala faktorer i konsulternas psykosociala arbetsmiljö, som innebär att omväxlingen i arbetet både uppfattas som utvecklande, motiverande och tillfredsställande, men också skapar en stress i att behöva leva upp till omgivningens förväntningar och höga krav. Dessutom behöver konsulterna alltid vara beredda på att planera om, alltid stå lite utanför gemenskapen och det finns en spänning mellan att tydligt lyckas eller misslyckas. Upplevelsen påverkas även av senioritet där oerfarna konsulter upplever arbetet mer stressande än de mer erfarna vilket resulterar i att de tenderar använda olika copingstrategier. Avslutningsvis presenteras en diskussion kring studiens styrkor och svagheter samt förslag till framtida forskning.

Syfte: Med utgångspunkt från Self Determination Theory belysa hur den autonoma och kontrollerade motivationen påverkas hos medarbetare då företag arbetar budgetlöst med avseende på decentralisering, målstyrning och belöningssystem.  Metod: Studien har utgått från ett hermeneutiskt perspektiv där fenomenet som studerats ses vara av socialkonstruktivistisk art. Teori och empiri har arbetats fram iterativt med hjälp av abduktion där grunden för studien har varit i form av en fallstudie med ett kvalitativt angreppssätt genom semistrukturerade intervjuer. Intervjuguiden används som utgångspunkt vid kategoriseringen i empirin vilket analysen baseras på.   Resultat & slutsats: Studien tyder på att decentralisering och målstyrning inom budgetlös styrning främst påverkar den autonoma motivationen. Gällande belöningssystem gav inte studien något entydigt resultat men vissa indikationer på att det fanns en risk för att en kontrollerad motivation skulle kunna uppstå. Förslag till fortsatt forskning: Till vidare forskning inom budgetlös styrning föreslår vi att undersöka belöningssystem ur ett ledningsperspektiv och påverkan på deras motivation samt att undersöka huruvida det finns ett samband mellan principerna bakom en fungerande decentralisering och motivation.   Studiens bidrag: Teoretiskt bidrar studien med att decentralisering och målstyrning påverkar den autonoma motivationen positivt medans belöningssystem kan bidra till att kontrollerad motivation uppstår. Praktiskt bidrag visar att decentralisering och målstyrning ökar möjligheten till eget ansvar och beslutsfattande, detta bör dock företag arbeta mer aktivt med. / Aim: Based on the self-determination theory shed light on how the autonomous and controlled motivation  affects the employees in companies using beyond budgeting regarding to decentralization , management by objectives and reward systems. Method: This study has a hermeneutic perspective with a base of social constructivism. The theory and the empirical material have been approached iteratively with the help of abduction method. The design of the study is a case study with a qualitative approach using semi-structured interviews.The interview guide is used as the basis for categorization of empirical data which the analysis is based upon.   Result & Conclusion: The study suggests that decentralization and management by objectives using beyond budgeting primarily affects the autonomic motivation. Current reward system did not show any unequivocal results but some indications that there was a risk that a controlled motivation could arise.  Suggestions for future research:  For further research in Beyond Budgeting, we propose to investigate the reward system from a management perspective and the impact on their motivation and to investigate whether there is a connection between the principles behind the functioning of decentralization and motivation. Contribution of the thesis: From a theoretical point of view, this study contributes to decentralization and management by objectives primarily affects the autonomous motivation while the reward system may contribute to controlled motivation. Practical contribution shows that decentralization and management by objectives within Beyond Budgeting increases the possibility of personal responsibility and decision-making, this should companies work more actively with.

Det senaste decenniet har visat en tydlig trend av ökad psykisk ohälsa, samt fysisk inaktivitet hos ungdomar i Sverige. Syftet med studien var att undersöka relationen mellan grundläggande psykologiska behov och psykisk hälsa genom de mellanliggande variablerna motivation och motionsbeteende hos gymnasieungdomar baserat på Självbestämmandeteorin. En kvantitativ undersökning genomfördes med 160 deltagare, varav 106 kvinnor och 54 män, i åldrarna 16 till 19 år (M=17,04, SD=0,93). Följande mätinstrument användes: Godin Leisure-Time Exercise Questionnaire, Behavioural Regulation in Exercise Questionnaire, Psychological Need Thwarting Scale och Self-Rated Mental Health. Resultatet från medieringsanalyserna visade ett tydligt negativt samband mellan behovsfrustration och psykisk hälsa. Hela medieringsmodellen visade även att kontrollerad motivation och motionsbeteende kunde mediera relationen mellan tillhörighetsfrustration och psykisk hälsa. Behovsfrustration är ett relativt nytt och understuderat begrepp, vilket gör att studiens resultat kan bidra till ökad kunskap kring de faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa. Till framtida forskning föreslås att inkludera variabler som rör autonomistöd samt fortsatt fördjupning i tillhörighetsbehovet i motion- och skolmiljöer. Detta skulle kunna ge mer kunskap och förståelse för ungdomars psykiska hälsa och motivationsorientering, vilket i sin tur skulle kunna gynna hälsoinsatser och promotion för ökad hälsa bland ungdomar.

Studiens syfte var att undersöka om (a) självbestämmande motivation medierar sambandet mellan behovstillfredsställelse och idrottsrelaterad utbrändhet. Samt om (b) kontrollerad motivation medierar sambandet mellan behovstillfredsställelse och idrottsrelaterad utbrändhet. Föreliggande studie är en kvantitativ tvärsnittsstudie och datainsamling genomfördes via tillgänglighetsurval. Totalt deltog 138 Crossfit deltagare i åldrarna 19 - 58 år (M= 32.19, Sd= 9.02). Baserat på studies syftet skapades två hypoteser som vidare testades i varsin medieringsanalys. Medieringsanalys 1 kunde inte bekräfta hypotesmodell 1 då resultatet påvisar en icke signifikant indirekt effekt mellan behovstillfredsställelse och idrottsrelaterad utbrändhet via självbestämmande motivation. Å andra sidan kunde medieringsanalys 2 bekräfta hypotesmodell 2 eftersom resultatet visar en signifikant indirekt effekt mellan behovstillfredsställelse och idrottsrelaterad utbrändhet via kontrollerad motivation. Resultatet tydliggör förståelsen av att kontrollerad motivation inom Crossfit anses bidrar med lägre grad av behovstillfredsställelse och ökar risken för utveckling av idrottsrelaterad utbrändhet. / The purpose of the study was to investigate if (a) self-determining motivation mediates the correlation between psychological need satisfaction and athletic burnout. Also, if (b) controlled motivation mediates the correlation between psychological need satisfaction and athletic burnout. The current study is a quantitative cross-sectional study. Data was collected by accessibility sampling. There were 138 Crossfit participants who participated in the ages 19 - 58 (M= 32.19, Sd= 9.02). Based on the purpose of the study were two hypotheses created and tested in two separated mediation analysis. Mediation analysis 1 in the study could not accept hypotheses 1, based on the result which indicated no significant indirect effect between psychological need satisfaction and athletic burnout through self- determination motivation. Opposite, mediation analysis 2 could accept hypotheses 2 based on the result which indicated a significant indirect effect between psychological need satisfaction and athletic burnout through controlled motivation. The results illustrate the understanding of controlled motivation in Crossfit because it contributes lower psychological need satisfaction and higher the risk of developing athletic burnout.

Syftet med föreliggande kvantitativa tvärsnittsstudie var att undersöka medierande effekter av självbestämmande respektive kontrollerad motivation kopplat till förhållandet mellan behovstillfredsställelse och träning på gym. Detta baserat på tidigare forskning och med analytisk utgångspunkt i självbestämmandeteorin. I studien deltog 107 personer, varav 47 män och 60 kvinnor, i åldrarna 18-59 år (M=29.2, SD=8.4). Resultatet i studien påvisade att självbestämmande motivation medierar förhållandet mellan behovstillfredsställelse och träning på gym, medan kontrollerad motivation inte gör det. Detta resultat överensstämmer med vad tidigare forskning visat och understryker vikten av självbestämmande motivation ytterligare. Författarna till studien efterlyser mer kvalitativ forskning på ämnet som kan utvinna empiri uttryckt i ord snarare än siffror. / The purpose of this study was to investigate mediating effects by self-determined motivation and controlled motivation on the relationship between need satisfaction and gym training. All based on previous research and with the Self-Determination Theory as an analytical standpoint. 107 people participated in the study, of which 47 were men and 60 were women, in ages between 18-59 (​M=​ 29.2, ​SD​=8.4). The result shows that self-determined motivation mediated the relationship between need satisfaction and gym training, while controlled motivation does not. This result correspond with what previous research has shown and emphasizes the importance of self-determined motivation further. The authors of this study calls for qualitative research on this field that can extract empirical data expressed in words rather than numbers.

En kvantitativ studie har genomförts om hur elevers motivationen påverkas vid multiplikationsberäkning av läromedelstypiska multiplikationsuppgifter  i årskurs fyra respektive espektive årskurs sex. I studien lyfts även skillnader och likheter mellan årskurserna.  För att samla in data har enkätundersökning genomförts på totalt 29 elever, varav 13 elever i årskurs fyra och  16 elever i årskurs sex. Eleverna fick besvara på 16 frågor, där data samlades in för att ta reda på hur elever skattar sitt intresse & glädje, upplevda kompetens, värde & användbarhet, press & spändhet vid beräkning av två multiplikationsuppgifter som hämtades ur ett vanligt förekommande matematikläromedel. .  Resultatet visar att det inte finns några storaörre skillnader mellan årskurserna. Elever i årskurs fyra och sex uppleverer måttligt intresse &och glädje, upplevd kompetens samt värde &och användbarhet vid beräkning av multiplikationsuppgifterna. Elever i årskurs fyra upplevde vid er lågsvag press &och spändhet medan elever i årskurs sex upplever överlag inte upplevdelåg  press &och spändhet vid utförandet. .Således synliggjordes en måttlig inre motivation.

Studiens syfte var att undersöka följande (1) relationen mellan självbestämmande motivation ochintentioner till fortsatt fotbollsspelande modereras positivt av ett uppgiftsinriktat motivationsklimat, (2) relationen mellan självbestämmande motivation och intentioner till fortsatt fotbollsspelandemodereras negativt av ett resultatinriktat motivationsklimat. Samt (3) relationen mellan kontrolleradmotivation och intentioner till fortsatt fotbollsspelande modereras positivt av ett resultatinriktatmotivationsklimat. Forskningsdesignen var en kvantitativ tvärsnittsstudie som genomtillgänglighetsurval totalt rekryterade 96 unga fotbollsspelare inom olika divisioner i åldrarna 16-20år (M=17.01, SD=1.02). Resultatet av studien bekräftade hypotes (2), där det fanns ett statistisktsignifikant samband mellan självbestämmande motivation och högre intentioner att fortsätta sittfotbollsspelande vilket modererades negativt av ett resultatinriktat motivationsklimat. Hypotes (1) och hypotes (3) visade sig inte vara statistisk signifikanta. Resultatet av studien kan vara underlagför att förespråka självbestämmande former av motivation och undvika ett resultatinriktatmotivationsklimat inom ungdomsfotboll för att på så sätt öka intentionerna av fortsattfotbollsdeltagande. / The aim of the study was to investigate the following (1) the relationship between self-determiningmotivation and intentions to continue playing football is moderated positively by a task-orientedmotivational climate, (2) the relationship between self-determining motivation and intentions tocontinue playing football is negatively moderated by a results-oriented motivational climate. And(3) the relationship between controlled motivation and intentions to continue playing football ispositively moderated by a results-oriented motivational climate. The research design was aquantitative cross-sectional study which, through the availability sample, recruited a total of 96young football players in different divisions, aged 16-20 years (M=17.01, SD=1.02). The results ofthe study confirmed hypothesis (2), where there was a statistically significant relationship betweenself-determining motivation and higher intentions to continue playing football, which wasmoderated negatively by a results-oriented motivation climate. Hypothesis (1) and hypothesis (3)did not appear to be statistically significant. The results of the study can be a basis for advocatingself-determining forms of motivation and avoiding a results-oriented motivational climate in youthfootball in order to increase the intentions of continued football participation.

Ett antal studier har visat att beröm kan ha positiva motivationseffekter på anställda med icke-komplexa arbetsuppgifter. Forskningen kring hur beröm påverkar anställda med komplexa arbetsuppgifter är dock fortfarande i ett inledande stadium men indikationer finns att de påverkas annorlunda. Syftet med studien är att addera kunskap till tidigare forskning genom att kartlägga hur beröm ges och hur det påverkar den autonoma samt kontrollerade motivationen hos anställda med komplexa arbetsuppgifter. För att besvara syftet har 15 semistrukturerade intervjuer av sjuksköterskor utförts. Ur studien framgår det att anställda med komplexa arbetsuppgifter får beröm med varierande frekvens, i olika sammanhang och på olika grunder, men vissa gemensamma tendenser går att urskilja. Studien visar även att beröm kan ha en direkt påverkan på den autonoma motivationen genom att kortsiktigt göra arbetet roligare men även indirekt genom att tillgodose de psykologiska behoven kompetens, tillhörighet och autonomi. Samtidigt riskerar beröm att påverka den kontrollerade motivationen på bekostnad av den autonoma om det ges så att det uppfattas som kontrollerande av den anställde. Studien bidrar således till befintlig forskning då den styrker redan observerade tendenser gällande hur beröm kan påverka de olika formerna av motivation och visar på beröms potential att således fungera som ett lovande ledningsverktyg. Studien bidrar dock även till en viss skepsis kring detta då den även påvisar att beröm riskerar att skada den autonoma motivationen vilket är något som tidigare har tillägnats lite uppmärksamhet. Beröm i denna studie avgränsas på det sätt att endast beröm som sker i en hierarkisk relation, alltså från chef till anställd, behandlas. Beröm mellan kollegor eller andra konstellationer ingår därav inte. / A number of studies have shown that praise can have positive motivational effects on employees with non-complex tasks. However, research on how praise affects employees with complex tasks is still in an initial stage, but there are indications that they are affected differently. The purpose of the study is to add knowledge to previous research by mapping how praise is given and how it affects the autonomous and controlled motivation of employees with complex tasks. To answer the purpose, 15 semi-structured interviews of nurses were conducted. The study shows that employees with complex tasks are praised with varying frequency, in different contexts and on different grounds, but certain common tendencies can be distinguished. The study also shows that praise can have a direct impact on the autonomous motivation by making the work more fun in the short term, but also indirectly by satisfying the psychological needs of competence, relatedness and autonomy. At the same time, praise risks affecting the controlled motivation at the expense of the autonomous if it is given so that it is perceived as controlling by the employee. The study thus contributes to existing research as it confirms already observed tendencies regarding how praise can affect the various forms of motivation and shows the potential of praise to thus function as a promising management tool. However, the study also contributes to a certain skepticism about this as it also shows that praise risks damaging the autonomous motivation, which is something that has previously been given little attention. Praise in this study is delimited in the way that only praise that takes place in a hierarchical relationship, meaning from manager to employee, is treated. Praise between colleagues or other constellations is not included.

“Can the three psychological needs predict motivation, leisure time exercise and anxiety?” is a quantitative study that investigates if and how the three basic psychological needs predict the variables; motivation, leisure time exercise and anxiety. The main aim of the study is to increase the understanding of how the three basic psychological needs (autonomy, competence and relatedness) are met, how it predicts motivation (autonomic- and controlled motivation), leisure time exercise and anxiety, this due to the fact that many Swedes do not meet the recommendations for physical activity, which increases the risk of mental illness. Data was collected through a digital survey consisting of four different questionnaires; LTEQ, BREQ-4, BPNES and HAD-A. 108 people participated in the study with an age span between 19-64 years (M= 28,65 SD= 9,07). The results show that satisfaction of the three psychological needs indicate self-determining motivation. The results also show that lack of competence and relatedness predicts anxiety and that exercising contributes to less anxiety and lastly the results show that only autonomy and competence show a positive connection to and predicts leisure time exercise. The study partly supports previous research and indicates that there is still a lot to explore when it comes to leisure time exercise, anxiety and the relevance of the three different needs. / “Kan de tre psykologiska grundbehoven predicera motivation, motion och ångest?” är en kvantitativ studie som undersöker om och hur de tre psykologiska grundbehoven predicerar variablerna; motivation, motion och ångest. Syftet med studien är att öka förståelsen för hur de tre psykologiska grundbehoven (autonomi, kompetens och tillhörighet) predicerar motivation (kontrollerad och självbestämmande), motion samt ångest, detta på grund av att många svenskar inte uppnår rekommendationerna för fysisk aktivitet vilket ökar risken för psykisk ohälsa. Datainsamlingen utfördes via en digital enkät bestående av fyra olika frågeformulär; LTEQ, BREQ-4, BPNES och HAD-A. I studien deltog 108 personer med ett åldersspann på 19-64 år (M=28,65 SD=9,07). Resultatet visar att grundbehoven predicerar självbestämmande motivation. Resultatet visar även att avsaknad av kompetens och tillhörighet predicerar ångest samt att motion har negativt samband med ångest. Avslutningsvis visar resultatet att det enbart är autonomi och kompetens som har en positiv koppling och predicerar motion. Studien stöder delvis tidigare forskning men indikerar att det fortfarande finns mycket att utforska när det kommer till motion, ångest och de olika behovens relevans.