Syfte: Under Covid-19 pandemin som påverkade hela världen behövde alla i Sverige följaregeringens rekommendationer och restriktioner för distansering i hopp om att begränsaspridningen av sjukdomen. Många organisationer behövde då tillämpa att arbete skulle ske pådistans för de anställda. Studier om distansarbete har således blivit mycket aktuella för dagenssamhälle men få studier har gjorts på den svenska marknaden om distansarbete utifrån ettmotivationsperspektiv. Denna studie ser därför i syfte att undersöka hur påtvingatdistansarbete har påverkat anställdas upplevda autonomi, kompetens och samhörighet, vilkamöjligheter till högre motivation som har tillkommit till följd av det påtvingade distansarbetetsamt hur de anställdas psykologiska välmående har påverkats av påtvingat distansarbeteutifrån självbestämmandeteorin. Metod: Denna studie har utförts med en kvalitativ forskningsmetod som bestod av tiosemistrukturerade intervjuer för insamling av data. Varje intervju utfördes via ett digitaltmötesrum och spelades även in. Data har sedan analyserats med en tematisk dataanalys ochredovisats. Urvalet var målstyrt och bestod av tio respondenter som hade arbetat i sin roll påden svenska marknaden i minst ett år och som hade blivit tvingad att arbeta på distans. Resultat och slutsats: Resultaten visar att påtvingat distansarbete påverkar autonomi,kompetens och samhörighet, både positivt och negativt. Undersökningen visar att autonomioch kompetens tillfredsställs i hög grad men att samhörigheten inte uppnås i lika storutsträckning. Resultaten tyder även på att påtvingat distansarbete skapar möjligheter för ökadmotivation samt ökat psykologiskt välmående. Resultaten tyder på att hög motivation ochvälmående kan uppnås genom distansarbetets positiva påverkan på autonomi, kompetens ochsamhörighet. Examensarbetets bidrag: Detta examensarbete förväntades bidra med att minska detforskningsgap som har identifierats med distansarbetets påverkan på motivation utifrånsjälvbestämmandeteorin. Distansarbete är en ny och mycket relevant arbetsform för ett flertalintressenter. En djupare förståelse för hur distansarbetet påverkar de anställdas motivation kanvara värdefull för både organisationer och intressenter inom organisationerna för attförhoppningsvis kunna förbättra, effektivisera och utveckla sina arbetssystem samt deanställda. Förslag till fortsatt forskning: Utifrån studiens resultat och begränsningar kan ytterligarestudier utföras. Ett förslag till fortsatt forskning är att studera forskningsområdet inom en endavald bransch för att skapa en djupare förståelse för hur distansarbete påverkar motivationeninom en specifik branschstandard. Ännu ett förslag skulle kunna vara att se forskningsområdetutifrån ett annat teoretiskt perspektiv, exempelvis genom en teori med psykologisk ansats. / Aim: Everyone in Sweden had to follow the government’s recommendations and restrictionsto limit the Covid-19 virus during the pandemic that affected the whole world. Manyorganizations had to enforce remote work for their employees. Studies on remote work havesince become very relevant for today’s society, however, few studies have been executed onthe Swedish market about remote work from a motivational perspective. Therefore, this studysees an interest in investigation how forced remote work has affected the employees’perceived autonomy, competence, and relatedness, what opportunities for higher motivationthere are with forced remote work and how the employees’ psychological well-being has beenaffected by forced remote work based on the self-determination theory. Method: This study has been conducted using a qualitative research method that consisted often semi-structured interviews for data collection. Each interview was conducted via a digitalmeeting room and was also recorded. The data has then been analyzed with a thematic dataanalysis and reported. The sample was targeted and consisted of ten respondents who hadworked in their role in the Swedish market for at least one year and who had been forced towork remotely. Results and conclusions: The results show that forced remote work does affect autonomy,competence, and relatedness, both positively and negatively. The study shows that autonomyand competence are achieved on a high level while relatedness is not achieved as high. Theresults also indicate that forced remote work creates opportunities for increased motivationand better psychological well-being. The results indicate that high motivation and well-beingcan be achieved through the positive impact on autonomy, competence and relatedness thatforced remote work has. Contribution of the thesis: This study has contributed to reducing the research gap that has been identified with the impact of distance work on motivation based on the self-determination theory. Remote work is a new and very relevant configuration of work for several stakeholders. A deeper understanding of how remote work affects employees'motivation can be valuable for both organizations and stakeholders within the organizations tohopefully improve, streamline and develop their work systems and the employees. Suggestions for future research: Based on the results and limitations of the study, furtherstudies can be carried out. A suggestion for further research is to study the research areawithin a single chosen industry to create a deeper understanding of how remote work affectsmotivation within a specific industry standard. Another suggestion could be to see theresearch area from a different theoretical perspective, for example through a theory with apsychological approach.

“Can the three psychological needs predict motivation, leisure time exercise and anxiety?” is a quantitative study that investigates if and how the three basic psychological needs predict the variables; motivation, leisure time exercise and anxiety. The main aim of the study is to increase the understanding of how the three basic psychological needs (autonomy, competence and relatedness) are met, how it predicts motivation (autonomic- and controlled motivation), leisure time exercise and anxiety, this due to the fact that many Swedes do not meet the recommendations for physical activity, which increases the risk of mental illness. Data was collected through a digital survey consisting of four different questionnaires; LTEQ, BREQ-4, BPNES and HAD-A. 108 people participated in the study with an age span between 19-64 years (M= 28,65 SD= 9,07). The results show that satisfaction of the three psychological needs indicate self-determining motivation. The results also show that lack of competence and relatedness predicts anxiety and that exercising contributes to less anxiety and lastly the results show that only autonomy and competence show a positive connection to and predicts leisure time exercise. The study partly supports previous research and indicates that there is still a lot to explore when it comes to leisure time exercise, anxiety and the relevance of the three different needs. / “Kan de tre psykologiska grundbehoven predicera motivation, motion och ångest?” är en kvantitativ studie som undersöker om och hur de tre psykologiska grundbehoven predicerar variablerna; motivation, motion och ångest. Syftet med studien är att öka förståelsen för hur de tre psykologiska grundbehoven (autonomi, kompetens och tillhörighet) predicerar motivation (kontrollerad och självbestämmande), motion samt ångest, detta på grund av att många svenskar inte uppnår rekommendationerna för fysisk aktivitet vilket ökar risken för psykisk ohälsa. Datainsamlingen utfördes via en digital enkät bestående av fyra olika frågeformulär; LTEQ, BREQ-4, BPNES och HAD-A. I studien deltog 108 personer med ett åldersspann på 19-64 år (M=28,65 SD=9,07). Resultatet visar att grundbehoven predicerar självbestämmande motivation. Resultatet visar även att avsaknad av kompetens och tillhörighet predicerar ångest samt att motion har negativt samband med ångest. Avslutningsvis visar resultatet att det enbart är autonomi och kompetens som har en positiv koppling och predicerar motion. Studien stöder delvis tidigare forskning men indikerar att det fortfarande finns mycket att utforska när det kommer till motion, ångest och de olika behovens relevans.

Syftet med denna studie är att beskriva och förstå hur lärare i företagsekonomi uppfattar elevers motivation och elevers motstånd till arbete med bokföringsprogram i undervisningen. Denna studie bygger på en kvalitativ forskningsmetod. De empiriska materialen har samlats in i form av semistrukturerade intervjuer av fem lärare i företagsekonomi, som använder bokföringsprogram i sin undervisning. Denna studie föreslår en sammanslagning av Technology Acceptance Model (TAM) och Basic Psychological Needs Theory (BPNT) i motivationen för att beskriva och förstå elevernas positiva eller negativa beteendemässiga intention till arbete med bokföringsprogram. Studien visar att lärare uppfattar att koppling till verkligheten, positiv återkoppling, tillgänglighet till bokföringsprogrammet och bokföringsprogrammets automatiska funktioner spelar en motiverande roll för eleverna i arbete med bokföringsprogrammet. Å andra sidan visar studien att lärare uppfattar att faktorer som svårigheter att komma igång med programmet, bristen på lärarnas digitala kompetens och elevernas svaga teoretiska kunskaper om bokföring utgör motståndsfaktorer för elever i arbetet. Utifrån studiens resultat kan slutsatser dras om att uppfylla elevers behov av autonomi, kompetens och samhörighet främjar upplevd nytta och upplevda användarvänlighet för bokföringsprogrammet, vilket leder till främjandet av inre motivation för arbete med det. Å andra sidan, minskning av elevers upplevda kompetens leder till att minska sin upplevda nytta och upplevda användarvänlighet för bokföringsprogrammet, vilket försvagar deras inre motivation för arbete med det.

Det finns många studier som handlar om digitalisering i den svenska skolan, särskilt i ämnet företagsekonomi. De flesta av dessa studier undersöker lärarnas perspektiv men elevernas erfarenheter ignoreras ofta. Några av dessa forskare har föreslagit att även undersöka elevernas perspektiv. Syftet med denna studie är att lyfta fram och förstå hur elever beskriver motivation och svårigheter i arbetet med bokföringsprogram i företagsekonomi. Denna studie grundar sig i en kvalitativ forskningsmetod. De empiriska materialen har samlats in i form av semistrukturerade intervjuer med nio elever. Basic Psychological Needs Theory (BPNT) används för att analysera resultaten. Studien visar att koppling till framtiden, en önskan att använda modern teknik samt enkelhet är faktorer som motiverar eleverna att använda bokföringsprogram. De svårigheter de möter handlar om begränsat med tid till uppgifterna och för lite återkoppling från lärarna, vilket kan leda till att man inte riktigt förstår programmet samt behov av teoretiska kunskaper. Studiens resultat visar att läraren har en central roll när det gäller att uppfylla de grundläggande psykologiska behoven av autonomi, kompetens och samhörighet hos eleverna. Dessa behov förstärker elevernas önskan att lära och ger dem både självförtroende och nöje att använda bokföringsprogrammet, vilket i sin tur främjar inre motivation och fler färdigheter. Avsaknaden av ett av dessa tre behov riskerar att leda till att eleverna, när de möter svårigheter, kommer att bli avskräckta och mindre motiverade.

Abstract in English, Afrikaans and Zulu / The fostering of self-regulation is of great importance in the Early Childhood Development (ECD) phase, because it leads to future self-discipline. The aim of the study was to understand the participants’ ways of fostering self-regulation during free play in three primary schools in Zimbabwe. The theoretical frameworks of the study, namely positive psychology and Deci and Ryan’s Self-Determination Theory (SDT), as well as the Basic Psychological Needs Theory (BPNT), regarded the learners’ support for autonomy, competence and relatedness as key characteristics of positive discipline that support the development of self-regulation. Benner’s interpretive phenomenology method was used with the aim of describing and interpreting participants’ experiences of the phenomenon under study. The social constructivism paradigm underpinned the study and the approach was qualitative. Data collection and analysis were guided by Benner’s interpretive phenomenological method. A paradigm case, themes and exemplars were used in data presentation, discussion and interpretation. Findings showed that free-play activities consisted of, for instance, socio-dramatic play, indoor play in play corners and outdoor play. The common practices used by the participants to foster self-regulation through positive discipline were co-regulation, positive reinforcement, time-out and logical consequences. Teachers and learners often perceived the teachers’ use of time-out and logical consequences as punishment rather than positive discipline, because of the rigidity of its application without considering psychosocial needs. The findings, however, were consistent with an understanding of fostering self-regulation through positive discipline during free play by nurturing the learners’ psychological needs for autonomy, competence and relatedness, as well as mindfulness. Research proposed mindfulness as a possible fourth basic psychological need. In line with the Sustainable Development Goals (SDGs) for achieving a better and sustainable future for all people by 2030, participants perceived the fostering of self-regulation through positive discipline as part of gender education for eradicating gender-based violence and to foster resilience. / Selfregulering moet in die vroeë kinderjare reeds by klein kinders gekweek word sodat hulle later in die lewe in staat sal wees om selfdissipline aan die dag te lê. Die doel van hierdie studie was om vas te stel hoe die deelnemers by drie laerskole in Zimbabwe gedurende vrye spel selfregulering by leerders gekweek het. Die drie teoretiese raamwerke waarop hierdie studie berus, is die positiewe sielkunde, Deci en Ryan se selfbeskikkingsteorie (SBT) en die teorie van basiese psigososiale behoeftes (TBSB). Hiervolgens is die bevrediging van kinders se behoefte aan outonomie, bedrewenheid (‘competence’) en verhoudings (‘relatedness’) voorvereistes vir die positiewe dissiplinering waarmee selfregulering by hulle gekweek word. Benner se metode van interpretatiewe fenomenologie is gevolg om deelnemers se belewing van die fenomeen te beskryf en te vertolk. Die sosiale konstruktivisme het die grondslag van hierdie studie gevorm, en die benadering was kwalitatief. Data is volgens Benner se metode van interpretatiewe fenomenologie ingewin en ontleed. ʼn Paradigmageval, temas en voorbeelde (‘exemplars’) is in die aanbieding, bespreking en interpretasie van data gebruik. Volgens die bevindings het vryespelaktiwiteite bestaan uit onder meer sosiaal-dramatiese spel, binnenshuise spel in speelhoekies, en buitelugspel. Die praktyke waarvolgens deelnemers selfregulering deur positiewe dissiplinering gekweek het, was onderlinge regulering, positiewe versterking, afkoeltyd en logiese gevolge. Onderwysers en leerders het afkoeltyd en logiese gevolge nie as positiewe dissiplinering nie, maar eerder as straf belewe aangesien dit streng toegepas word en nie met die kind se psigososiale behoeftes rekening hou nie. Die bevindings strook egter met ons siening van die kweek van selfregulering deur positiewe dissiplinering tydens vrye spel deur leerders se psigososiale behoefte aan outonomie, bedrewenheid (‘comptetence’), verhoudings (‘relatedness’) en bewustheid (‘mindfulness’) te bevredig. Navorsers stel bewustheid (‘mindfulness’) as ʼn vierde basiese psigososiale behoefte voor. In ooreenstemming met die Doelwitte vir Volhoubare Ontwikkeling (DVO’s) vir ʼn beter en volhoubare toekoms vir alle mense teen 2030, het deelnemers gevind dat die kweek van selfregulering deur positiewe dissiplinering deel uitmaak van genderopvoeding as teenvoeter vir geslagsgeweld, en vindingrykheid aanwakker. / Ukukhuthaza ukuzilawula kubaluleke kakhulu esigabeni sokuThuthukiswa Kwabantwana Abasebancane (i-ECD phase), ngoba kuholela ekuzikhalimeni esikhathini esizayo. Inhloso yalolu cwaningo bekuwukuqonda izindlela zababambiqhaza zokukhuthaza ukuzilawula ngesikhathi sokudlala ngokukhululeka ezikoleni ezintathu zamabanga aphansi eZimbabwe. Izinhlaka zombono wezinzululwazi zalolu cwaningo, ezaziwa ngokuthi okuhle kwengqondo kanye noMbono Wenzululwazi kaDeci noRyan Wokuzimisela (i-SDT), kanye noMbono Wenzululwazi Wezidingo Eziyisisekelo Zokuphathelene Nenggqondo (i-BPNT), zithathe ukwesekwa kwabafundi njengokuzimele, ikhono kanye nokuhlobana njengezimpawu ezisemqoka zokukwazi ukuzikhalima okuhle okusekela ukuthuthukiswa kokuzilawula. Kusetshenziswe indlela kaBenner yokuhumusha okwenzekile ngenhloso yokuchaza nokuhumusha okwenzeke kubabambiqhaza kulokho okufundwa ngako. Inqubo yokwakhiwa kwezenhlalakahle iyona esekele ucwaningo kanti futhi indlela yokwenza ibibheka amaqiniso. Ukuqoqwa kwemininingo nokuhlaziywa bekuncike endleleni kaBenner yokuhumusha okwenzekile. Kwasetshenziswa izimo semiqondo, izingqikithi kanye nezibonelo ukwethula imininingo, izingxoxo nokuhumusha. Okutholakele kukhombisile ukuthi ukudlala ngokukhululeka kubandakanya, ngokwesibonelo, ukudlala ngokulingisa ezenhlalo, ukudlala endlini emakhoneni okudlala kanye nokudlala ngaphandle. Imikhuba ejwayelekile esetshenziswa ngababambiqhaza ukukhuthaza ukuzilawula ngokusebenzisa ukukhalima okukahle kwakungukulawula ngokubambisana, ukukhuthaza okuhle, ukuqedwa komdlalo kanye nemiphumela eyenza umqondo. Othisha nabafundi babevame ukubona ukuqedwa komdlalo nemiphumela eyenza umqondo njengento esetshenziswa ngothisha njengesijeziso kunokukhalima okuhle, ngenxa yobukhuni bokusetshenziswa kwako ngaphandle kokubheka izidingo zomqondo. Okutholakele, nokho, bekuhambisana nokuqonda kokukhuthaza ukuzilawula ngokukhalima okukahle ngesikhathi sokudlala ngokukhululeka ngokunakekela izidingo zabafundi zokuphathelene nengqondo ekuzimeleni, ikhono kanye nokuhlobana, kanye nokuqaphela izinto. Ucwaningo luhlongoze ukuqaphela izinto njengesidingo sesine esiyisisekelo kokuphathelene nengqondo. Ngokuhambisanayo neziNjongo Zokuthuthukiswa Okusinokusimama (ama-SDG) ukuze kufezeke ikusasa elingcono nelinokusimama kubantu bonke ngonyaka ka- 2030, ababambiqhaza babona ukukhuthaza ukuzilawula ngokuzikhalima okukahle njengengxenye yemfundo yobulili ukuze kuncishiswe udlame oluncike ebulilini futhi kukhuthazwe ukuqina. / Psychology of Education / D. Ed. (Psychology of Education)