Syftet med föreliggande studie var att inom idrottskontexten studera samband mellan idrottares upplevelser av de olika ledarskapsstilarna (1) transformativt, (2) konventionellt och (3) låt-gå med olika motivationsinriktningar inom Självbestämmandeteorin (SDT). I studien deltog 117 handbolls- och fotbollsspelare i åldrarna 16-33 år (M = 19.17, SD = 3.61). Deltagarna besvarade enkäter bestående av Sport Motivation Scale-II (SMS-II) för att mäta motivationsinriktning, Transformational Teaching Questionnaire (TTQ) för att mäta upplevt transformativt ledarskap samt delar av Developmental Leadership Questionnaire (DLQ) vilket avsåg att mäta upplevt konventionellt ledarskap och låt-gå ledarskap. Resultaten visade att det fanns statistiskt signifikant samband mellan upplevt transformativt ledarskap och inre motivation samt yttre självbestämmande motivation (identifierad reglering och integrerad reglering). Vidare visades att det fanns statistiskt signifikant samband mellan upplevt konventionellt ledarskap och ickesjälvbestämmande motivation (extern reglering och introjicerad reglering). Inget signifikant samband visades mellan upplevt låt-gå ledarskap och amotivation. Studieresultaten har diskuterats i förhållande till teorier och tidigare forskning där slutsatsen är att både transformativt och konventionellt ledarskap har samband med idrottares motivation vilket kan vara betydande kunskap för praktisk tillämpning inom idrottskontexten. Studiens resultat ligger i linje med den tidigare knapphändiga forskningen inom området men mer forskning behövs. / The purpose of the present study was to examine relationships between athletes' perceptions of different leadership styles and motivational orientations within the context of sports. Theoretical frameworks of transformational; conventional; and laissez-faire leadership - as well as the different motivational orientations within Self-Determination Theory (SDT) - were applied. Participants were 117 handball and soccer players aged between 16-33 years (M = 19.17, SD = 3.61). Participants completed questionnaires consisting of the Sport Motivation Scale-II (SMSII) to estimate motivational orientations; the Transformational Teaching Questionnaire (TTQ) to measure perceived transformational leadership; and parts of the Developmental Leadership Questionnaire (DLQ), which intended to measure perceived conventional leadership and perceived laissez-faire leadership. The results revealed significant correlations between both transformational leadership and intrinsic motivation as well as extrinsic self-determined motivation (identified regulation and integrated regulation). Furthermore, results showed significant correlations between conventional leadership and non-self-determined motivation (external regulation and introjected regulation). The correlation between perceived laissez-faire leadership and amotivation was not statistically significant. The results are discussed in relation to theories and previous research. Conclusions were that both transformational and conventional leadership correlate with athlete's motivation, hence the knowledge of said subjects may be meaningful for practical application. The results are in line with previous limited research however further research is needed.

Det senaste decenniet har visat en tydlig trend av ökad psykisk ohälsa, samt fysisk inaktivitet hos ungdomar i Sverige. Syftet med studien var att undersöka relationen mellan grundläggande psykologiska behov och psykisk hälsa genom de mellanliggande variablerna motivation och motionsbeteende hos gymnasieungdomar baserat på Självbestämmandeteorin. En kvantitativ undersökning genomfördes med 160 deltagare, varav 106 kvinnor och 54 män, i åldrarna 16 till 19 år (M=17,04, SD=0,93). Följande mätinstrument användes: Godin Leisure-Time Exercise Questionnaire, Behavioural Regulation in Exercise Questionnaire, Psychological Need Thwarting Scale och Self-Rated Mental Health. Resultatet från medieringsanalyserna visade ett tydligt negativt samband mellan behovsfrustration och psykisk hälsa. Hela medieringsmodellen visade även att kontrollerad motivation och motionsbeteende kunde mediera relationen mellan tillhörighetsfrustration och psykisk hälsa. Behovsfrustration är ett relativt nytt och understuderat begrepp, vilket gör att studiens resultat kan bidra till ökad kunskap kring de faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa. Till framtida forskning föreslås att inkludera variabler som rör autonomistöd samt fortsatt fördjupning i tillhörighetsbehovet i motion- och skolmiljöer. Detta skulle kunna ge mer kunskap och förståelse för ungdomars psykiska hälsa och motivationsorientering, vilket i sin tur skulle kunna gynna hälsoinsatser och promotion för ökad hälsa bland ungdomar.

Studiens syfte var att undersöka om (a) självbestämmande motivation medierar sambandet mellan behovstillfredsställelse och idrottsrelaterad utbrändhet. Samt om (b) kontrollerad motivation medierar sambandet mellan behovstillfredsställelse och idrottsrelaterad utbrändhet. Föreliggande studie är en kvantitativ tvärsnittsstudie och datainsamling genomfördes via tillgänglighetsurval. Totalt deltog 138 Crossfit deltagare i åldrarna 19 - 58 år (M= 32.19, Sd= 9.02). Baserat på studies syftet skapades två hypoteser som vidare testades i varsin medieringsanalys. Medieringsanalys 1 kunde inte bekräfta hypotesmodell 1 då resultatet påvisar en icke signifikant indirekt effekt mellan behovstillfredsställelse och idrottsrelaterad utbrändhet via självbestämmande motivation. Å andra sidan kunde medieringsanalys 2 bekräfta hypotesmodell 2 eftersom resultatet visar en signifikant indirekt effekt mellan behovstillfredsställelse och idrottsrelaterad utbrändhet via kontrollerad motivation. Resultatet tydliggör förståelsen av att kontrollerad motivation inom Crossfit anses bidrar med lägre grad av behovstillfredsställelse och ökar risken för utveckling av idrottsrelaterad utbrändhet. / The purpose of the study was to investigate if (a) self-determining motivation mediates the correlation between psychological need satisfaction and athletic burnout. Also, if (b) controlled motivation mediates the correlation between psychological need satisfaction and athletic burnout. The current study is a quantitative cross-sectional study. Data was collected by accessibility sampling. There were 138 Crossfit participants who participated in the ages 19 - 58 (M= 32.19, Sd= 9.02). Based on the purpose of the study were two hypotheses created and tested in two separated mediation analysis. Mediation analysis 1 in the study could not accept hypotheses 1, based on the result which indicated no significant indirect effect between psychological need satisfaction and athletic burnout through self- determination motivation. Opposite, mediation analysis 2 could accept hypotheses 2 based on the result which indicated a significant indirect effect between psychological need satisfaction and athletic burnout through controlled motivation. The results illustrate the understanding of controlled motivation in Crossfit because it contributes lower psychological need satisfaction and higher the risk of developing athletic burnout.

Syftet med föreliggande kvantitativa tvärsnittsstudie var att undersöka medierande effekter av självbestämmande respektive kontrollerad motivation kopplat till förhållandet mellan behovstillfredsställelse och träning på gym. Detta baserat på tidigare forskning och med analytisk utgångspunkt i självbestämmandeteorin. I studien deltog 107 personer, varav 47 män och 60 kvinnor, i åldrarna 18-59 år (M=29.2, SD=8.4). Resultatet i studien påvisade att självbestämmande motivation medierar förhållandet mellan behovstillfredsställelse och träning på gym, medan kontrollerad motivation inte gör det. Detta resultat överensstämmer med vad tidigare forskning visat och understryker vikten av självbestämmande motivation ytterligare. Författarna till studien efterlyser mer kvalitativ forskning på ämnet som kan utvinna empiri uttryckt i ord snarare än siffror. / The purpose of this study was to investigate mediating effects by self-determined motivation and controlled motivation on the relationship between need satisfaction and gym training. All based on previous research and with the Self-Determination Theory as an analytical standpoint. 107 people participated in the study, of which 47 were men and 60 were women, in ages between 18-59 (​M=​ 29.2, ​SD​=8.4). The result shows that self-determined motivation mediated the relationship between need satisfaction and gym training, while controlled motivation does not. This result correspond with what previous research has shown and emphasizes the importance of self-determined motivation further. The authors of this study calls for qualitative research on this field that can extract empirical data expressed in words rather than numbers.

Studiens syfte var att undersöka följande (1) relationen mellan självbestämmande motivation ochintentioner till fortsatt fotbollsspelande modereras positivt av ett uppgiftsinriktat motivationsklimat, (2) relationen mellan självbestämmande motivation och intentioner till fortsatt fotbollsspelandemodereras negativt av ett resultatinriktat motivationsklimat. Samt (3) relationen mellan kontrolleradmotivation och intentioner till fortsatt fotbollsspelande modereras positivt av ett resultatinriktatmotivationsklimat. Forskningsdesignen var en kvantitativ tvärsnittsstudie som genomtillgänglighetsurval totalt rekryterade 96 unga fotbollsspelare inom olika divisioner i åldrarna 16-20år (M=17.01, SD=1.02). Resultatet av studien bekräftade hypotes (2), där det fanns ett statistisktsignifikant samband mellan självbestämmande motivation och högre intentioner att fortsätta sittfotbollsspelande vilket modererades negativt av ett resultatinriktat motivationsklimat. Hypotes (1) och hypotes (3) visade sig inte vara statistisk signifikanta. Resultatet av studien kan vara underlagför att förespråka självbestämmande former av motivation och undvika ett resultatinriktatmotivationsklimat inom ungdomsfotboll för att på så sätt öka intentionerna av fortsattfotbollsdeltagande. / The aim of the study was to investigate the following (1) the relationship between self-determiningmotivation and intentions to continue playing football is moderated positively by a task-orientedmotivational climate, (2) the relationship between self-determining motivation and intentions tocontinue playing football is negatively moderated by a results-oriented motivational climate. And(3) the relationship between controlled motivation and intentions to continue playing football ispositively moderated by a results-oriented motivational climate. The research design was aquantitative cross-sectional study which, through the availability sample, recruited a total of 96young football players in different divisions, aged 16-20 years (M=17.01, SD=1.02). The results ofthe study confirmed hypothesis (2), where there was a statistically significant relationship betweenself-determining motivation and higher intentions to continue playing football, which wasmoderated negatively by a results-oriented motivation climate. Hypothesis (1) and hypothesis (3)did not appear to be statistically significant. The results of the study can be a basis for advocatingself-determining forms of motivation and avoiding a results-oriented motivational climate in youthfootball in order to increase the intentions of continued football participation.

The purpose of this study was to investigate whether dispositional mindfulness moderates the relationship between autonomous motivation and training frequency. The study conducted was a cross sectional study in the form of a digital questionnaire survey, in which the participants filled in three different self assessment questionnaires that measured dispositional mindfulness (FFMQ), Autonomous motivation (BREQ-4) and average training frequency during a 7-day period (GODIN). The selection of participants consisted of 134 individuals (73.9% women and 26.1% men) between the ages of 18-58 (M = 39.61; SD = 11.6). The result of the study was non-significant, which indicates that dispositional mindfulness does not moderate the relationship between autonomous motivation and training frequency. The relationship between these three variables is in previous studies relatively underrepresented, therefore more studies (e.g. experimental and longitudinal studies) should be conducted to be able to draw a definitive conclusion about the effect mindfulness has on the relationship between motivation and training frequency. Since this study diminishes the statement of training frequency being positively affected by mindfulness, future studies could suggestively shift focus and conduct deeper investigations about whether mindfulness affects other aspects of training (e.g. performance or regulation of emotions). This study does not indicate any practical implications, but in the long term, the result of this study could be used as a building block to conclude how mindfulness could be a useful and low-cost tool for sustainable practice of physical activity in the long term, which WHO (2020) demands. / Syftet med denna studie var att undersöka huruvida dispositionell mindfulness kan moderera självbestämmande motivation gentemot motionsmängd. Undersökningen som genomfördes var en digital enkätundersökning i tvärsnittsdesign, där samtliga deltagare under ett tillfälle fyllde i tre olika formulär som representerade respektive variabel, det vill säga dispositionell mindfulness (FFMQ), självbestämmande motivation (BREQ-4) och genomsnittlig motionsmängd på en sju dagars-period (GODIN). Urvalet bestod av 134 individer (73,9% kvinnor och 26.1% män) mellan åldrarna 18-58 (M = 39.61; SD = 11.6). Resultatet blev icke-signifikant, vilket indikerar att dispositionell mindfulness inte modererar relationen mellan självbestämmande motion och motionsmängd. Denna relation mellan dessa tre specifika variabler är relativt outforskad, därav behövs fler framtida studier i form av exempelvis experimentella och longitudinella studier för att kunna dra en definitiv slutats kring mindfulness effekt på relationen mellan motivation och motionsmängd. Eftersom denna studie försvagar påståendet att just motionsmängd blir positivt påverkat av mindfulness, kan framtida studier förslagsvis skifta fokus och djupare undersöka huruvida mindfulness påverkar andra aspekter av motion, exempelvis prestation eller emotionsreglering. Denna studie ger inga direkta praktiska implikationer, men långsiktigt kan detta resultat agera som en byggsten kring huruvida mindfulness eventuellt kan användas som ett hjälpmedel till vad WHO (2020) efterfrågar, nämligen ett priseffektivt verktyg till främjandet av långsiktigt och hållbart utövande av fysisk aktivitet.

The aim of the present study was to investigate whether dispositional mindfulness moderates the relationship between self-determined motivation and exercise amount. The current study consisted of a Swedish population with a total of 134 participants (73.9% women) between 18-58 years of age (M = 39.61; SD = 11.6) who practiced a varied amount of physical activity. There were no specific requirements for participation as a general population was sought. The study was of a cross-sectional design and the data was gathered through a digital survey and was published on several different Facebook groups, a variety of Facebook groups was sought and thereby the groups consisted of everything from training specific to culture specific. The dependent variable was measured by the Godin Leisure-Time Exercise Questionnaire (GLTEQ), the independent variable was measured by the Behavioural Regulation in Exercise Questionnaire (BREQ-4) and the moderating variable was measured by the Five Facet Mindfulness Questionnaire (FFMQ). All forms consisted of the Swedish translated version. The result of the moderation analysis was non-significant, which indicates that mindfulness does not moderate the relationship between self-determination and exercise frequency and was analysed through the SPSS add-on Process v.4.1. This specific relationship within the research field is undeveloped and it is therefore recommended that the results of the current study are used cautiously, until more studies contribute to a justified conclusion. / Syftet med föreliggande studie var att undersöka om dispositionell mindfulness modererar relationen mellan självbestämmande motivation och motionsmängd. Föreliggande studie bestod av en svensk population på totalt 134 deltagare (73,9% kvinnor) mellan 18-58 år (M = 39.61; SD = 11.6) som utövade en varierad grad av fysisk aktivitet. Det krävdes inga specifika krav för att delta eftersom en generell population eftersträvades. Studien var av tvärsnittsdesign och datainsamlingen skedde genom en digital enkät och publicerades på flera olika facebook-grupper, där variation eftersträvades och berörda grupper bestod av allt från träning- till kulturspecifika. Beroendevariabeln mättes genom Godin Leisure-Time Exercise Questionnaire (GLTEQ), den oberoende variabeln mättes genom Behavioral Regulation in Exercise Questionnaire (BREQ-4) och den modererande variabeln mättes genom Five Facet Mindfulness Questionnaire (FFMQ). Samtliga formulär bestod av den svensköversatta versionen. Modereringsanalysen utfördes genom SPSS tillägget Process v.4.1 och resultatet framkom som icke-signifikant, vilket innebär att mindfulness inte modererar relationen mellan självbestämmande motivation och motionsmängd. Denna specifika relation är inom forskningsområdet outforskat och det rekommenderas därför att resultatet beaktas med varsamhet, tills mer belägg kontribuerar till en befogad slutsats.

Aim and research questions The over-all aim of this study was to gain insight info how two male coaches of a specific soccer team behave in a practice environment with regards to educating the players. More specifically, the study sought to map the extent to which said behaviour matched two specific methods of learning; these being Teaching Games for Understanding (TgfU) and Enhanced Guided Discovery (EGD). Research questions: (1) Do the coaches employ the methods and guidelines, which are outlined in the educational plan provided by the soccer association? If so, what form does this application take in practice? (2) To what extent and in what ways do the coaches utilize feedback and questioning techniques in the education of players? (3) What similarities and differences in behaviour can be identified between the chosen soccer team’s two coaches? Method: The data for the study was collected through field observation. The subjects were two youth elite soccer coaches and observation of these coaches took place during five regular practice sessions on the soccer field. All data gathering and analysis were carried out using a modified version of the Coach Analysis and Intervention System (CAIS). Apart from the twenty-one original coaching behaviours of the CAIS, this specific modification also included two training forms with related training activities. These training forms are called training form and playing form. Results: The analysis showed that they utilized the teaching methods, specifically the TGfU and EGD, both when planning and executing practice sessions. The most common kinds of feedback that were used were specific positive and general positive feedback. The coaches frequently relied on questioning as an educational technique during practice, with open questions being the most commonly used type. The observations revealed several similarities and some differences in behaviour between the coaches. Conclusion: The methods that the two coaches employ when training their players correspond to the methods laid out in TGfU and EGD. Both coaches rely heavily on questioning and feedback as behavioural techniques, with open questions and specific positive feedback being among their most common teaching behaviours. The study shows that the practical behaviour of the coaches is firmly based in theories of learning and long-term athletic development. In this way, the coaches have managed to create a learning environment that is successful over time. / Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att, genom observationer av en manlig huvudtränare och en manlig assisterande tränare för ett specifikt fotbollslag, samla kunskap om hur tränarna beter sig i träningsmiljö i avseende att ut-veckla sina spelare. Syftet är även mer specifikt att undersöka om, och i så fall hur tränarnas beteenden är kopplade till inlärningsmetoderna Teaching Games for Understanding (TGfU) och Enhanced Guided Discovery (EGD). Studiens frågeställningar var: (1) Arbetar fotbollstränarna med de metoder och riktlinjer för inlärning som står skrivet i föreningens spelarutbildningsplan? Hur arbetar de i så fall? (2) Hur arbetar dessa två fotbollstränare med feedback och frågeteknik till sina spelare? (3) Finns det någon/några likheter och/eller skillnader i beteende för de två fotbollstränarna för samma lag? Metod Metoden för att samla in data till denna studie var genom observationer. Deltagarna i studien bestod av två fotbollstränare på ungdomselitnivå (U17). Observationerna av tränarna skedde i deras träningsmiljö, på fotbollsplan under fem träningstillfällen. Observationsinstrumentet som användes i studien var en modifierad version av Coach Analysis and Intervention System (CAIS). Studiens observations-instrument innehåller 21 ursprungliga tränarbeteenden. Denna modifiering av CAIS innehåller även två träningsformer med tillhörande träningsaktiviteter. Dessa träningsformer är training form och playing form. Resultat Observationerna visade att tränarna använde sig av de två inlärningsmetoderna TGfU och EGD när de strukturerade sina träningar, samt när de agerade under träningarna. Vanligast förekommande feedback som användes var specifik positiv- och generell positiv feedback. Tränarna använde sig ofta av frågeteknik under träning, den vanligaste typen av frågor var öppna frågor. Det fanns många likheter i beteende mellan tränarna, men även vissa skillnader. Slutsats Sammanfattningsvis är analysen att tränarna använder sig av metoderna för inlärning; TGfU och EGD i träningsmiljö med sina spelare. Frågeteknik i form av öppna frågor, samt specifik positiv feedback var bland de vanligast använda beteendena hos båda tränarna. Resultatet av observationerna påvisar en nära anknytning mellan tränarnas praktik och teorier kring inlärning och långsiktig idrottslig utveckling. Sålunda lyckas tränarna med tiden forma ett inlärningsklimat som är hållbart över tid.

I den här studien undersöks tillit inom ledarskap. Studien fokuserar på ledarskap på individnivå, i ett sammanhang av motivation. Undersökningen belyste vilka tolkningar och upplevda erfarenheter som fanns bland chefer i tillämpandet av ett tillitsbaserat ledarskap på en myndighet som Migrationsverket. Ambitionen med studien var att öka förståelsen för vad tillitsbaserat ledarskap är, och för motivationsmiljöns betydelse gällande att utöva tillitsbaserat ledarskap. Studiens syfte var därmed ökad kunskap om hur tillitsbaserat ledarskap och motivationsmiljö kom till uttryck, samt hur de förhöll sig till varandra, i en offentlig organisation. I fråga om teoretiskt ramverk, har Mayer et al. (1995) tillitsmodell, Bringselius (2021) tillitsbaserade ledarskapsteori och Deci och Ryan (2000) självbestämmande teori (SDT) varit vägledande. Som metod har kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförts.  Resultatet har visat att myndighetscheferna tolkade och praktiserade interpersonellt tillitsbaserat ledarskap utifrån tolkningen om tillit som ett förtroende. Förståelsen för depraktiserade tillitsbaserade ledarskapet tillskrevs bland annat att vara sårbar, skapa ett tillåtande arbetsklimat, skapa psykologisk trygghet och inneha ett medborgarfokus samt aspekter av relationellt- och strukturellt tillitsbaserat ledarskap. Chefernas tolkningar skilde sig därmed från den teoretiska förståelsen av tillitens tre komponenter - förmåga, välvilja och integritet.  Resultatet har även visat att cheferna delvis upplevde en hållbar motivationsmiljö i fråga om autonomi, kompetens och tillhörighet. Studien visade därtill att det fanns upplevda hinder i form av hierarki, byråkrati och kontrollerade uppföljningsmetoder och därmed att motivationen påverkade uppfattningarna om det tillitsbaserade ledarskapet. Sammanfattningsvis har denna studie visat vad tillitsbaserat ledarskap och motivationsmiljö är, hur det uppfattas och varför det kan vara av betydelse för en offentlig organisation. / In this research trust has been studied. Trust has been directed towards leadership in a context of motivation. The survey highlighted the interpretations and experiences of a trust-based leadership that existed among managers in an authority such as the Swedish Migration Board. The ambition of the research was to increase the understanding of what trust-based leadership is, and the importance of the motivational environment regarding the trust-based leadership.  The purpose of the research was to increase knowledge about how trust-based leadership and motivational environment were expressed, and how they related to each other, in a public organization. In terms of theoretical framework, Mayer et al. (1995) trust model, Bringselius (2021) trust-based leadership theory and Deci and Ryan (2000) self-determination theory (SDT) have been used as guidance. As a method, qualitative semi-structured interviews were conducted. The results have shown that the managers interpreted and practiced interpersonal trust-based leadership on the interpretation of trust regarding confidence. The understanding of the practiced trust-based leadership was based as being vulnerable, creating a tolerant work climate, creating psychological security and having a citizen focus, as well as aspects of relational and structural trust-based leadership. The managers’ interpretations thus differed from the theoretical understanding of the three components of trust: ability, benevolence and integrity. The results also showed that the managers partly experienced a sustainable motivational environment in terms of autonomy, competence and relatedness. It also showed that there were perceived obstacles of hierarchy, bureaucracy and controlled follow-up methods and that the motivation was influenced regarding the perceptions of trust-based leadership. In summary, this study has shown what trust-based leadership and motivational environment is, how it is perceived and why it can be important for a public organization.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka om (a) självbestämmande motivationmedierar sambandet mellan ett uppgiftsorienterat motivationsklimat och välbefinnande (b)självbestämmande motivation medierar sambandet mellan ett resultatorienteratmotivationsklimat och välbefinnande. Studien är av en kvantitativ tvärsnittsdesign som tagitdel av insamlade data i ett pågående forskningsprojekt (Ivarsson m.fl., i press).Forskningsprojektet har använt sig av ett tillgänglighetsurval vid rekryteringen av deltagare.Totalt deltog 731 barn- och ungdomsfotbollsspelare i åldrarna 10–18 (M=13.7, SD=1.8).Resultaten bekräftade de två hypoteserna då det fanns en signifikant indirekt effekt mellan ettuppgifts- respektive resultatorienterat motivationsklimat och välbefinnande genomsjälvbestämmande motivation. Medieringsanalyserna visade att ett uppgiftsorienteratmotivationsklimat var relaterat till en högre grad självbestämmande motivation, vilket i sin turvar relaterat till en högre grad av välbefinnande. Ett resultatorienterat motivationsklimat varrelaterat till en lägre grad av självbestämmande motivation, vilket i sin tur var relaterat till enlägre grad av välbefinnande. Resultaten illustrerar vikten av att forma ett uppgiftsorienteratmotivationsklimat inom barn- och ungdomsidrotten med syftet att främja densjälvbestämmande motivationen vilket i sin tur ökar sannolikheten att uppleva välbefinnande.Framtida forskning bör utforma interventionsstudier med syftet att i större utsträckning kunnauttala sig om orsak-verkan samband mellan de tre variablerna. / The study's objective was to examine if (a) self-determined motivation mediates the relationship between a task-oriented motivational climate and well-being (b) self-determined motivation mediates the relationship between an ego-oriented motivational climate and well- being. The present study is a quantitative cross-sectional design which has taken part of an ongoing research project’s collected data (Ivarsson, et al., in press). The research project used a convenience sample to select the participants, where 731 child- and youth players aged between 10-18 (M=13.7, SD=1.8) participated. The both hypotheses were confirmed by the results that showed a significant indirect relation between a task-oriented motivational climate and well-being as well as between ego-oriented motivational climate and well-being through self-determined motivation. The mediation analysis showed that a task-oriented motivational climate was related to a higher degree of self-determined motivation, which was related to a higher degree of well-being. An ego-oriented motivational climate was related to a lower degree of motivational climate, which was related to a lower degree of well-being. The results illustrate the importance of creating a task-oriented motivational climate in child- and youth sport with the purpose to foster self-determined motivation which further on can increase the probability to experience well-being. Future research should develop intervention studies with the purpose of to a greater extent study causal relationship between the three variables. / Ivarsson, A., Johnson, U., Svedberg, P., & Back, J. (i press). Psykosociala faktorers inverkan på avhopp från fotboll: En studie bland idrottsaktiva ungdomar.