Syftet med denna studie är att undersöka vilken sorts motivation individer drivs av och motiverar dem att träna på gym och om det finns någon skillnad mellan könen. Studien är av kvantitativ karaktär och datainsamlingsmetoden som använts för denna studie är en enkätundersökning som bygger på en validerad enkät Exercise Motivation Inventory - 2. Utifrån enkätsvaren har författaren kodat datan och slagit ihop värdena i dem nya delskalorna gjort en deskriptiv analys och en sambandsanalys mellan kön och motivat-ionsorsaker. I resultatet diskuteras och analyseras utifrån tidigare forskning inom motivationsdomänen samt utifrån Self-Determination Theory. Resultaten visar att människor som tränar på gym i Kalmar drivs av inre motivation samt att det finns vissa skillnader mellan könen kring motivation.

Organisationer använder ersättning för prestation i kombination med målstyrning för att öka motivationen hos de anställda och förbättra resultatet trots att teorierna inte är entydigt positiva. Syftet med studien är att undersöka den relativa betydelsen av självbestämd motivation och målstyrning för arbetstrivsel, organisationsengagemang och den självskattade prestationen hos anställda som arbetar under prestationsbaserad lön. Studien utfördes som en enkätundersökning på en organisation där 100 anställda deltog. Regressionsanalyser visade att inre motivation och delaktighet i mål förklarade stor del av variansen i såväl trivsel, engagemang som prestation. Även introjection, amotivation och målklarhet förklarade stor del av variationen i arbetstrivsel och engagemang. Målstyrning och EFP tycks inte ha någon underminerande effekt på motivationskvaliteten utan fungerar tillsammans när grundläggande psykologiska behov tillgodoses.

<p>Syftet med studien var att undersöka sambanden mellan människors motivation till motion, hur de psykologiska behoven kan tillfredsställas samt hur målsättningar och självbestämmande motivationsprofil påverkar motionsbeteenden. Undersökningsdeltagarna i studien var 1100 motionärer (m = 45 år) som var medlemmar i en viktminskningsorganisation. Insamlingen av data skedde i form av en webbaserad enkätundersökning med mätinstrumenten Godin Leisure Time Exercise Questionnaire, The Behavioral Regulation in Exercise Questionnaire-2, The Basic Psychological Needs in Exercise Scale och Goal Content for Exercise Questionnaire. Resultatet visade i stort att en inre reglerad motivationsprofil samt inre målsättningar har ett positivt samband med tillfredsställelse av både de psykologiska behoven och ansträngande träningssnivå. Vidare visade resultatet att inre målsättningar har ett positivt samband med en självbestämmande motivationsprofil. Uppbyggnad av en inre motivationsprofil med inre målsättningar kan leda till ökat motionsbeteende och välbefinnande. Kunskaper om detta kan leda till förbättrad hälsa på både individ- och gruppnivå och därmed påverka den globala folkhälsan.</p> / <p>The purpose of this study was to investigate the relation between motivation for exercise, satisfaction of psychological needs and how goal-setting plus a self-determinated motivation profile affect the exercise behavior. The participants were 1100 members (M = 45 years) of a weight-loss organization. Collection of the data was made through a web based questionnaire that included the instruments Godin Leisure Time Exercise Questionnaire, The Behavioral Regulation in Exercise Questionnaire-2, The Basic Psychological Needs in Exercise Scale and Goal Content for Exercise Questionnaire. The results showed that an identified and intrinsic regulated motivation profile along with internal goal-setting had a positive correlation with satisfaction of both the psychological needs and strenuous exercise behavior. Moreover the results showed that internal goals had a positive correlation with a self-determinated motivation profile. Development of an internal motivation profile with internal goal-setting can result in improved exercise behavior and well-being. Knowledge of these findings can improve the global health both on individual and group level.</p> / I samarbete med en viktminskningsorganisation

Syftet med studien var att undersöka sambanden mellan människors motivation till motion, hur de psykologiska behoven kan tillfredsställas samt hur målsättningar och självbestämmande motivationsprofil påverkar motionsbeteenden. Undersökningsdeltagarna i studien var 1100 motionärer (m = 45 år) som var medlemmar i en viktminskningsorganisation. Insamlingen av data skedde i form av en webbaserad enkätundersökning med mätinstrumenten Godin Leisure Time Exercise Questionnaire, The Behavioral Regulation in Exercise Questionnaire-2, The Basic Psychological Needs in Exercise Scale och Goal Content for Exercise Questionnaire. Resultatet visade i stort att en inre reglerad motivationsprofil samt inre målsättningar har ett positivt samband med tillfredsställelse av både de psykologiska behoven och ansträngande träningssnivå. Vidare visade resultatet att inre målsättningar har ett positivt samband med en självbestämmande motivationsprofil. Uppbyggnad av en inre motivationsprofil med inre målsättningar kan leda till ökat motionsbeteende och välbefinnande. Kunskaper om detta kan leda till förbättrad hälsa på både individ- och gruppnivå och därmed påverka den globala folkhälsan. / The purpose of this study was to investigate the relation between motivation for exercise, satisfaction of psychological needs and how goal-setting plus a self-determinated motivation profile affect the exercise behavior. The participants were 1100 members (M = 45 years) of a weight-loss organization. Collection of the data was made through a web based questionnaire that included the instruments Godin Leisure Time Exercise Questionnaire, The Behavioral Regulation in Exercise Questionnaire-2, The Basic Psychological Needs in Exercise Scale and Goal Content for Exercise Questionnaire. The results showed that an identified and intrinsic regulated motivation profile along with internal goal-setting had a positive correlation with satisfaction of both the psychological needs and strenuous exercise behavior. Moreover the results showed that internal goals had a positive correlation with a self-determinated motivation profile. Development of an internal motivation profile with internal goal-setting can result in improved exercise behavior and well-being. Knowledge of these findings can improve the global health both on individual and group level. / I samarbete med en viktminskningsorganisation

Syftet med studien var att undersöka och få kunskap om hur ledare arbetar för att främja den inre motivationen hos sina medarbetare, samt beskriva hur de uppfattar sitt ledarskap med hänsyn till motivationsarbetet. Detta har undersökts genom en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer legat till grund för det insamlade materialet. Studien har applicerats på företagen som hamnade fyra,respektive femma i Universums undersökning Sveriges Bästa Arbetsgivare 2016. Informanterna bestod av tre franchisetagare på Svensk fastighetsförmedling och två ledare på ett bolag inom Midroc Europe.Resultatet kopplas mot de grundläggande psykologiska behoven autonomi, kompetens och samhörighet, samt ledarskapet. Det visar bland annat på ledare som ger sina medarbetare eget ansvar i form av egna affärer eller uppdrag. Medarbetarna blir delaktiga i beslutsprocesser genom att ledarna rådgör och lyssnar på deras åsikter. Ledarna försöker tillgodose allas olika behov genom att bygga upparbetet kring varje individ. Utbildningsmöjligheter ges både externt och internt inom företagen.Tillsammans läggs individuella utvecklingsplaner som ledarna sen coachar och stöttar medarbetarna i.Genom individuella och gruppvisa möten uppmärksammar ledarna sina medarbetares prestationer och främjar samhörigheten på arbetsplatsen. Medarbetare uppmuntras att hjälpa varandra och ledarna anordnar gemensamma aktiviteter som konferenser och middagar för att svetsa samman sina arbetsgrupper. I sitt ledarskap använder de sig av en tydlig kommunikation och engagerar sig imedarbetarnas personliga behov genom att vara lyhörda och närvarande psykiskt. Vidare arbetar de för att fånga upp sina medarbetare när de är nere och berömmer dem när de är duktiga.

Handelsbranschens höga personalomsättning är ett viktigt område att undersöka eftersom handeln utgör en stor del av arbetsmarknaden. Denna studie syftar till att undersöka hur säljare på ett anonymiserat detaljhandelsföretaget upplever sin arbetsmotivation utifrån de tre psykologiska behoven: autonomi, kompetens och gemenskap inom Self-Determination Theory. Vidare syftar studien till att undersöka hur Företag X kan främja säljarnas arbetsmotivation genom tillfredställelse av de tre psykologiska behoven. Studien har använt sig av ett kvalitativt förhållningssätt med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av nio säljare som både arbetat och arbetar på Företag X. Resultatet visar på att säljare upplever att de psykologiska behoven tillfredsställs till viss del och att tillfredställelsen av behoven främjar deras arbetsmotivation. Resultaten visar också att det finns utrymme för förbättring hos Företag X vid främjandet av tillfredställande av de tre psykologiska behoven. Studien föreslår förslag till Företag X om hur de kan främja tillfredställandet av de psykologiska behoven.

The purpose of the study was to examine, in a population of ninth grade high-school students,whether autonomy support from parents and the fulfilment of basic psychological needspredicted participation in physical activity both in leisure time and in PE classes. Based onprevious research we hypothesised that autonomy support would have an indirect effect onparticipation in physical activity in leisure time and school sports through the psychologicalbasic needs.The study involved 193 students from ninth grade in the Swedish school system.Mediation analyses were performed to investigate the stated hypotheses. The results showedthat a positive indirect effect from autonomy support on participation in physical activity inleisure time through psychological basic needs. Further there was no statistically significantcorrelation between autonomy support, basic needs and participation in PE classes.Based on this study we concluded that autonomy supports as well as the psychologicalbasic needs are two important factors to focus on to get high-school students to be physicallyactive. / Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida autonomistöd från föräldrar samtuppfyllelse av grundläggande psykologiska behov predicerade deltagande i fysisk aktivitetbåde på fritiden och till skolidrott bland elever i årskurs 9. Baserat på tidigare forskning varvår hypotes att autonomistöd skulle ha en indirekt effekt på deltagande i fysisk aktivitet, bådepå fritiden samt till skolidrotten, via psykologiska grundbehov.I studien deltog 193 elever från årskurs 9 i det svenska skolsystemet. Medieringsanalyseranvändes för att undersöka de uppställda hypoteserna. Resultatet visade en positivt indirekteffekt från autonomistöd till deltagande i fysisk aktivitet på fritiden genom de psykologiskagrundbehoven. Vidare fanns det inget statistiskt signifikant samband mellan autonomistöd,grundbehoven och deltagande på idrottslektioner. Baserat på föreliggande studie drogförfattarna slutsatsen att autonomistöd samt de psykologiska grundläggande behoven är tvåviktiga faktorer att fokusera på för att fler elever skall bli fysiskt aktiva.

Studiens syfte var att undersöka om skadade idrottares upplevda autonomistöd under rehabiliteringen hade en indirekt effekt på: (a) positiva affekter genom behovstillfredsställelse och självbestämmande motivation, samt (b) negativa affekter genom behovsfrustration och kontrollerande motivation. Utifrån syftet utformades två hypotesmodeller som testades genom varsin medieringsanalys. Studien bygger på en tvärsnittsdesign där datainsamlingen skedde genom ett strategiskt bekvämlighetsurval. Vid studien deltog totalt 71 tävlingsidrottare i åldrarna 15-51 år (M=21 SD=5.1) där samtliga deltagare drabbats av en akut eller allvarlig idrottsskada. Ställda hypoteser kunde ej bekräftas då resultatet visade att autonomistöd inte hade en indirekt effekt på någon av välbefinnandets affekter då det antingen medierades via (a) behovstillfredsställelse och självbestämmande motivation respektive (b) behovsfrustration och kontrollerande motivation tillsammans. Däremot visade resultatet att autonomistöd hade en indirekt effekt på affekterna när förhållandet enbart medierades genom behovstillfredsställelse eller behovsfrustration vilket gör att vissa segment ur hypotesmodellerna går i linje med resultatet. Studiens resultat påvisar att skadade idrottare upplever ett ökat psykologiska välbefinnande när sjukgymnastens sociala stöd uppfyller idrottarens tre grundläggande psykologiska behov. Resultatet har potential att ge sjukgymnaster en bredare uppfattning om hur de i framtiden kan hjälpa till att bidra till ett ökat psykologiskt välbefinnande hos skadade idrottare under rehabilitering. / The purpose of this study was to examine if injured athletes perceived autonomy support during rehabilitation had an indirect effect on: (a) positive affects via need-satisfaction and self-determined motivation, and (b) negative affects via need-thwarting and controlled motivation. Based on the purpose, two hypothetical models were designed and tested through mediation analysis. The study used a quantitative cross-sectional design where the data collection was performed through a strategic convenience sample. There was a total of 71 competitive athletes between the age of 15 and 51 (M=21 SD=5.1) who participated in the study, all of them had been affected by an acute or serious injury. As it   showed that autonomy support did not have an indirect effect on any of the affects via (a) need-satisfaction and self-determined motivation, or (b) need-thwarting and controlled motivation together the aspects from the models could not be considered confirmed. However, the result showed that autonomy support had an indirect effect on the affects when the relation only mediated through need-satisfaction or need thwarting which means that certain segments from the models are in line with the result. The present study highlights that injured athletes increase their psycho logical well-being when the social support from physiotherapists fulfills the basic psychological needs. Using the results from recent study, physiotherapist can get a broaderunderstanding in how their support can affect an athlete’s well-being during their rehabilitation.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka det subjektiva välbefinnandet hos elittränare i fotboll och deras strategier för att känna subjektiva välbefinnande samt om tränarnas upplevelse av att subjektivt välbefinnande påverkar prestationen som tränare. Frågeställningarna är: - hur upplever elittränarna sitt subjektiva välbefinnande - har elittränarna någon strategi för att känna ett subjektivt välbefinnande och hur är denna strategi i så fall är utformad - upplever elittränarna att det subjektiva välbefinnandet påverkar deras prestation som tränare Metod Studien är en tvärsnittsstudie där både kvantitativ metod och kvalitativ metod har använts som datainsamlingsmetod vid ett enskilt tillfälle. Den kvantitativa metoden bestod av en enkät med fyra frågeformulär (två om subjektivt välbefinnande, ett om psykologiska behov och ett om återhämtning) samt en fråga om de har en strategi för välbefinnande och hur ofta de i så fall använder sin strategi. Den kvalitativa metoden bestod av semistrukturerade intervjuer med fem fotbollstränare och två öppna frågor i enkäten. Intervjuerna innebar en fördjupning av tränarens uppfattning om subjektivt välbefinnande och prestation samt tränarens strategi för att känna välbefinnande. De två öppna frågorna var hur tränarens prestation påverkas av hur han mår och att de tränare som hade strategi för sitt välbefinnande beskrev sin strategi. Resultat Vid tidpunkten för denna studie uppvisar nästan hälften av tränarna ett lågt resultat i antingen något av de två frågeformulär som rör subjektivt välbefinnande eller i båda frågeformulären. De fem tränare som intervjuades anser att det subjektiva välbefinnandet varierar under säsong och att det till stor del är resultatbaserat. Åtta av tio tränare uppger att de har en strategi för att känna ett subjektivt välbefinnande. De strategier som används av tränarna är individuella och anpassade efter individens behov. Sju av tio tränare upplever att det subjektiva välbefinnandet påverkar deras prestation som tränare. Slutsats Elitfotbollens resultatinriktning och ofta korta perspektiv försvårar för tränarna att känna ett stabilt subjektivt välbefinnande. Ett arbetssätt som bygger på långsiktighet och uppfyllande av psykologiska behov skulle kunna ge ett högt och stabilt subjektivt välbefinnande i ett längre perspektiv. / Aim The purpose of this study is to investigate the subjective well-being of elite coaches in football and their strategies to feel subjective well-being, and if the coaches feel that subjective well-being affects the performance as coach. The questions are: 1. how elite coaches perceive their subjective well-being 2. Have the elite coaches any strategy to feel a subjective well-being and how this strategy in this case is designed 3. Feel the elite coaches that the subjective well-being affects their performance as coach Method The study is a cross-sectional study in which both quantitative methods and qualitative methods have been used as a method of data collection at a single time. The quantitative method consisted of a questionnaire with four questionnaires (two on subjective well-being, one of the psychological needs and one for recovery) and a question if they have a strategy for well-being and how often they then use their strategy. The qualitative method consisted of semi-structured interviews with five coaches and two open questions in the survey. The Interviews meant a deepening of the coach perception of subjective well-being, the coach strategy to feel well-being and the link between well-being and performance. The two open questions were how coaches’ performance is influenced by how he is feeling and that the coaches who had strategy for its well-being describe its strategy. Results At the time of this study nearly half of the coaches show a low score in either one of the two questionnaires on subjective well-being or in both questionnaires. The five coaches who were interviewed believe that the subjective well-being varies during the season and it is largely based on the result. Eight out of ten coaches say that they have a strategy to feel a subjective well-being. The strategy used by the coaches is individual and adapted to the needs of individuals. Seven out of ten coaches considers that the subjective well-being affecting their performance as coaches. Conclusions Elite football results orientation and often short-term perspective makes it difficult for the coaches to feel a stable subjective well-being. An approach based on sustainability and the fulfillment of psychological needs could provide a high and stable subjective well-being in the long run.

Motivation, engagemang och delaktighet bland medarbetare är viktiga faktorer i organisationers ekonomiska framgång och överlevnad på marknaden. Huvudsyftet med denna studie var att undersöka om det fanns skillnader i inre motivation och delaktighet utifrån grad av tillfredsställelse av de tre grundläggande psykologiska behoven mellan organisationens olika yrkeskategorier. Vidare syften var att undersöka om ohälsa kan prediceras med grad av inre motivation samt om det fanns skillnader i skattningarna av delaktighet på arbetsplatsen och inom organisationen. En web-baserad enkät skickades ut till samtliga 914 medarbetare i organisationen och 205 valde att delta. Resultaten visade att det inte fanns någon skillnad i tillfredsställelse av de grundläggande psykologiska behoven kopplat till yrkeskategorier samt att medarbetarnas inre motivation kunde användas som prediktor för deras självskattade ohälsa. Resultatet av studiens explorativa frågeställningar visade att delaktighet och inre motivation i arbetet skattades som viktigt av medarbetarna. Resultaten indikerade att Organisationen hade en stark organisationskultur med fokus på delaktighet, som delades av medarbetare från olika yrkeskategorier.