Sjukfrånvaro till följd av sociala och organisatoriska orsaker ökar, varje år kostar den arbetsrelaterade ohälsan Sverige 70 miljarder kronor i form av förlorade arbetsinsatser och utgifter för vård och omsorg. Trots att ledarskap antas spela en central roll i anställdas sjukfrånvaromönster är tidigare forskning på området begränsad. Syftet med denna studie var att undersöka det longitudinella sambandet mellan behovsfrämjande ledarskap och sjukfrånvaro, samt om tillfredsställelse av de grundläggande psykologiska behoven av autonomi, kompetens och samhörighet medierar relationen mellan ledarskap och sjukfrånvaro. Enkätdata insamlades med självskattningsformulären Need Support at Work scale och Need Satisfaction at Work scale från anställda inom en kommun i norra Sverige (N = 589, 58% kvinnor, åldersspann = 19-66 år) och relaterades till sjukfrånvaro. Resultaten visar att ett behovsfrämjande ledarskap har en indirekt effekt på anställdas sjukfrånvaro genom behovstillfredsställelse samt en direkt effekt på anställda som är sjukskrivna längre än 40 dagar. Dessa resultat bidrar med en teoretisk förståelse för hur chefer påverkar anställdas sjukfrånvaromönster och kan ligga till grund för organisatoriska interventioner. / Sickness absenteeism due to social and organisational reasons is increasing and the total cost of work-related illnesses in Sweden amounts to 70 billion krona each year in form of loss of production and health care expenses. Though leadership is assumed to play a central role in follower’s absenteeism-patterns, research exploring this relationship is scarce. The purpose of this study was to explore the longitudinal relationship between need-supportive leadership and sick leave, and to explore whether satisfaction of the basic psychological needs is related to and mediate the association between leadership and sickness absenteeism. Self-assessment data was collected with Need Support at Work scale and Need Satisfaction at Work scale from municipal employees (N = 589, 58% women, age span = 19-66 years) in a town in northern Sweden and was related to records of absence. The results show that need-supportive leadership is indirectly related to absenteeism through the satisfaction of the basic psychological needs. They also indicate a direct negative effect of need-supportive leadership on absence-spells over 40 days. These findings contribute with a theoretical understanding on how leaders affect follower’s absenteeism-patterns and can be used to guide organisational interventions.

Syftet med studien var att undersöka och få kunskap om hur ledare arbetar för att främja den inre motivationen hos sina medarbetare, samt beskriva hur de uppfattar sitt ledarskap med hänsyn till motivationsarbetet. Detta har undersökts genom en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer legat till grund för det insamlade materialet. Studien har applicerats på företagen som hamnade fyra,respektive femma i Universums undersökning Sveriges Bästa Arbetsgivare 2016. Informanterna bestod av tre franchisetagare på Svensk fastighetsförmedling och två ledare på ett bolag inom Midroc Europe.Resultatet kopplas mot de grundläggande psykologiska behoven autonomi, kompetens och samhörighet, samt ledarskapet. Det visar bland annat på ledare som ger sina medarbetare eget ansvar i form av egna affärer eller uppdrag. Medarbetarna blir delaktiga i beslutsprocesser genom att ledarna rådgör och lyssnar på deras åsikter. Ledarna försöker tillgodose allas olika behov genom att bygga upparbetet kring varje individ. Utbildningsmöjligheter ges både externt och internt inom företagen.Tillsammans läggs individuella utvecklingsplaner som ledarna sen coachar och stöttar medarbetarna i.Genom individuella och gruppvisa möten uppmärksammar ledarna sina medarbetares prestationer och främjar samhörigheten på arbetsplatsen. Medarbetare uppmuntras att hjälpa varandra och ledarna anordnar gemensamma aktiviteter som konferenser och middagar för att svetsa samman sina arbetsgrupper. I sitt ledarskap använder de sig av en tydlig kommunikation och engagerar sig imedarbetarnas personliga behov genom att vara lyhörda och närvarande psykiskt. Vidare arbetar de för att fånga upp sina medarbetare när de är nere och berömmer dem när de är duktiga.

I denna studie undersöktes vilka synsätt som fritidslärare har på ledarskap och om deras förhållningssätt varierar. Syftet med studien var att ta reda på vilka inre och yttre faktorer som påverkar fritidslärares ledarskap samt vilken påverkan olika ledarstilar har på måluppfyllelsen i fritidshemmets verksamhet. Med hjälp av en kvalitativ metodansats genomfördes sju intervjuer för att få en inblick i fritidslärares upplevelser av ledarskap i fritidshemmet. Den insamlade empirin transkriberades, för att kunna genomföra en meningskoncentrering och tematisering. Genom att ta del av tidigare forskning kring ledarskapsteorier kunde vi analysera den insamlade empirin. I studien framkommer det att teorierna om relationsbaserat ledarskap samt situationsanpassat och behovsanpassat ledarskap anses viktiga för informanterna. Slutsatsen är enligt studien att lärare i fritidshemmet verkar använda olika delar av alla olika ledarskapsteorier. Detta innebär att det inte går att fastslå ett ledarskap eller en ledarstil som anses vara mer givande än andra för att nå verksamhetens mål.