Syftet med studien var att undersöka och få kunskap om hur ledare arbetar för att främja den inre motivationen hos sina medarbetare, samt beskriva hur de uppfattar sitt ledarskap med hänsyn till motivationsarbetet. Detta har undersökts genom en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer legat till grund för det insamlade materialet. Studien har applicerats på företagen som hamnade fyra,respektive femma i Universums undersökning Sveriges Bästa Arbetsgivare 2016. Informanterna bestod av tre franchisetagare på Svensk fastighetsförmedling och två ledare på ett bolag inom Midroc Europe.Resultatet kopplas mot de grundläggande psykologiska behoven autonomi, kompetens och samhörighet, samt ledarskapet. Det visar bland annat på ledare som ger sina medarbetare eget ansvar i form av egna affärer eller uppdrag. Medarbetarna blir delaktiga i beslutsprocesser genom att ledarna rådgör och lyssnar på deras åsikter. Ledarna försöker tillgodose allas olika behov genom att bygga upparbetet kring varje individ. Utbildningsmöjligheter ges både externt och internt inom företagen.Tillsammans läggs individuella utvecklingsplaner som ledarna sen coachar och stöttar medarbetarna i.Genom individuella och gruppvisa möten uppmärksammar ledarna sina medarbetares prestationer och främjar samhörigheten på arbetsplatsen. Medarbetare uppmuntras att hjälpa varandra och ledarna anordnar gemensamma aktiviteter som konferenser och middagar för att svetsa samman sina arbetsgrupper. I sitt ledarskap använder de sig av en tydlig kommunikation och engagerar sig imedarbetarnas personliga behov genom att vara lyhörda och närvarande psykiskt. Vidare arbetar de för att fånga upp sina medarbetare när de är nere och berömmer dem när de är duktiga.

Handelsbranschens höga personalomsättning är ett viktigt område att undersöka eftersom handeln utgör en stor del av arbetsmarknaden. Denna studie syftar till att undersöka hur säljare på ett anonymiserat detaljhandelsföretaget upplever sin arbetsmotivation utifrån de tre psykologiska behoven: autonomi, kompetens och gemenskap inom Self-Determination Theory. Vidare syftar studien till att undersöka hur Företag X kan främja säljarnas arbetsmotivation genom tillfredställelse av de tre psykologiska behoven. Studien har använt sig av ett kvalitativt förhållningssätt med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av nio säljare som både arbetat och arbetar på Företag X. Resultatet visar på att säljare upplever att de psykologiska behoven tillfredsställs till viss del och att tillfredställelsen av behoven främjar deras arbetsmotivation. Resultaten visar också att det finns utrymme för förbättring hos Företag X vid främjandet av tillfredställande av de tre psykologiska behoven. Studien föreslår förslag till Företag X om hur de kan främja tillfredställandet av de psykologiska behoven.

The purpose of the study was to examine, in a population of ninth grade high-school students,whether autonomy support from parents and the fulfilment of basic psychological needspredicted participation in physical activity both in leisure time and in PE classes. Based onprevious research we hypothesised that autonomy support would have an indirect effect onparticipation in physical activity in leisure time and school sports through the psychologicalbasic needs.The study involved 193 students from ninth grade in the Swedish school system.Mediation analyses were performed to investigate the stated hypotheses. The results showedthat a positive indirect effect from autonomy support on participation in physical activity inleisure time through psychological basic needs. Further there was no statistically significantcorrelation between autonomy support, basic needs and participation in PE classes.Based on this study we concluded that autonomy supports as well as the psychologicalbasic needs are two important factors to focus on to get high-school students to be physicallyactive. / Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida autonomistöd från föräldrar samtuppfyllelse av grundläggande psykologiska behov predicerade deltagande i fysisk aktivitetbåde på fritiden och till skolidrott bland elever i årskurs 9. Baserat på tidigare forskning varvår hypotes att autonomistöd skulle ha en indirekt effekt på deltagande i fysisk aktivitet, bådepå fritiden samt till skolidrotten, via psykologiska grundbehov.I studien deltog 193 elever från årskurs 9 i det svenska skolsystemet. Medieringsanalyseranvändes för att undersöka de uppställda hypoteserna. Resultatet visade en positivt indirekteffekt från autonomistöd till deltagande i fysisk aktivitet på fritiden genom de psykologiskagrundbehoven. Vidare fanns det inget statistiskt signifikant samband mellan autonomistöd,grundbehoven och deltagande på idrottslektioner. Baserat på föreliggande studie drogförfattarna slutsatsen att autonomistöd samt de psykologiska grundläggande behoven är tvåviktiga faktorer att fokusera på för att fler elever skall bli fysiskt aktiva.

Studiens syfte var att undersöka om skadade idrottares upplevda autonomistöd under rehabiliteringen hade en indirekt effekt på: (a) positiva affekter genom behovstillfredsställelse och självbestämmande motivation, samt (b) negativa affekter genom behovsfrustration och kontrollerande motivation. Utifrån syftet utformades två hypotesmodeller som testades genom varsin medieringsanalys. Studien bygger på en tvärsnittsdesign där datainsamlingen skedde genom ett strategiskt bekvämlighetsurval. Vid studien deltog totalt 71 tävlingsidrottare i åldrarna 15-51 år (M=21 SD=5.1) där samtliga deltagare drabbats av en akut eller allvarlig idrottsskada. Ställda hypoteser kunde ej bekräftas då resultatet visade att autonomistöd inte hade en indirekt effekt på någon av välbefinnandets affekter då det antingen medierades via (a) behovstillfredsställelse och självbestämmande motivation respektive (b) behovsfrustration och kontrollerande motivation tillsammans. Däremot visade resultatet att autonomistöd hade en indirekt effekt på affekterna när förhållandet enbart medierades genom behovstillfredsställelse eller behovsfrustration vilket gör att vissa segment ur hypotesmodellerna går i linje med resultatet. Studiens resultat påvisar att skadade idrottare upplever ett ökat psykologiska välbefinnande när sjukgymnastens sociala stöd uppfyller idrottarens tre grundläggande psykologiska behov. Resultatet har potential att ge sjukgymnaster en bredare uppfattning om hur de i framtiden kan hjälpa till att bidra till ett ökat psykologiskt välbefinnande hos skadade idrottare under rehabilitering. / The purpose of this study was to examine if injured athletes perceived autonomy support during rehabilitation had an indirect effect on: (a) positive affects via need-satisfaction and self-determined motivation, and (b) negative affects via need-thwarting and controlled motivation. Based on the purpose, two hypothetical models were designed and tested through mediation analysis. The study used a quantitative cross-sectional design where the data collection was performed through a strategic convenience sample. There was a total of 71 competitive athletes between the age of 15 and 51 (M=21 SD=5.1) who participated in the study, all of them had been affected by an acute or serious injury. As it   showed that autonomy support did not have an indirect effect on any of the affects via (a) need-satisfaction and self-determined motivation, or (b) need-thwarting and controlled motivation together the aspects from the models could not be considered confirmed. However, the result showed that autonomy support had an indirect effect on the affects when the relation only mediated through need-satisfaction or need thwarting which means that certain segments from the models are in line with the result. The present study highlights that injured athletes increase their psycho logical well-being when the social support from physiotherapists fulfills the basic psychological needs. Using the results from recent study, physiotherapist can get a broaderunderstanding in how their support can affect an athlete’s well-being during their rehabilitation.

Motivation, engagemang och delaktighet bland medarbetare är viktiga faktorer i organisationers ekonomiska framgång och överlevnad på marknaden. Huvudsyftet med denna studie var att undersöka om det fanns skillnader i inre motivation och delaktighet utifrån grad av tillfredsställelse av de tre grundläggande psykologiska behoven mellan organisationens olika yrkeskategorier. Vidare syften var att undersöka om ohälsa kan prediceras med grad av inre motivation samt om det fanns skillnader i skattningarna av delaktighet på arbetsplatsen och inom organisationen. En web-baserad enkät skickades ut till samtliga 914 medarbetare i organisationen och 205 valde att delta. Resultaten visade att det inte fanns någon skillnad i tillfredsställelse av de grundläggande psykologiska behoven kopplat till yrkeskategorier samt att medarbetarnas inre motivation kunde användas som prediktor för deras självskattade ohälsa. Resultatet av studiens explorativa frågeställningar visade att delaktighet och inre motivation i arbetet skattades som viktigt av medarbetarna. Resultaten indikerade att Organisationen hade en stark organisationskultur med fokus på delaktighet, som delades av medarbetare från olika yrkeskategorier.

SammanfattningDetta är en explorativ kvantitativ studie som syftar till att undersöka eventuella sambandmellan anställdas grundläggande psykologiska behov samt tillfredsställdhet med arbetet.Även motivation behandlas utifrån tanken att motivation uppstår då de grundläggandepsykologiska behoven är tillfredsställda. Studien undersöker även eventuella samband mellanroll på företaget, grundläggande behov och trivsel/ tillfredsställelse.Objektet för studien är är ett stort företag inom friskvårdsbranschen. Den kvantitativametoden består av två delar dels testet MyNeeds, som mäter psykologiska behov samt enkätenCopsoq, som mäter arbetsmiljön. Copsoq kompletterats med några frågor specifika för dennastudie. Datan sammanställdes och analyserades med bivariat analys i ett program för statistiskanalys. Resultatet gav tre statistiskt signifikanta korrelationer. Behovet signifikans korrelerarmed tillfredsställelse med fysiska arbetsförhållanden, behovet bidra korrelerar medtillfredsställelse med det sätt kunskaper används på samt behovet trygghet som korrelerarmed tillfredsställelse med det sätt kunskaper används på.Nyckelord: Grundläggande psykologiska behov, motivation, tillfredsställelse med arbetet,MyNeeds, Copsoq

Den mentala hälsan bland den svenska befolkningen har försämrats under de senaste åren, i synnerhet bland unga vuxna. Ny forskning har belyst de många positiva effekter på den mentala hälsan som medföljer regelbunden fysisk aktivitet, men ändå är det endast en liten del av befolkningen som motionerar regelbundet. Dock har styrketräning på gym börjat öka i popularitet och därav var det intressant att undersöka vad som motiverar gymmotionärer till att bibehålla sin träning på lång sikt. Syftet med studien formulerades således till att undersöka unga vuxna gymmotionärers bakomliggande faktorer för motivation till långsiktig styrketräning, med mål att behålla fler gymmotionärer inom styrketräning och därmed även bidra till en ökad hälsa bland den svenska befolkningen. Studien utgick från teorin om de grundläggande psykologiska behoven skapad av Deci och Ryan. Åtta separata semistrukturerade intervjuer utfördes med unga vuxna gymmotionärer, och den insamlade datan analyserades genom en tematisk analys. Resultatet bestod av tre huvudteman: (1) individens valfrihet, (2) likasinnade människor i sin omgivning, samt (3) fokus på sig själv. Resultatet diskuterades sedan utifrån tidigare forskning kring de grundläggande psykologiska behoven i en idrottskontext. Den här studien kan bidra med en ökad förståelse för vad som motiverar unga vuxna till regelbunden fysisk aktivitet, vilket kan främja en hälsosam livsstil och bidra i det förebyggande arbetet mot mental ohälsa bland Sveriges befolkning.

The study’s purpose was to explore a team’s perception of transition within the clubexperienced by both players and coaches, investigate influences of the clubs transition onbasic needs satisfaction as perceived by players as well as coaches and lastly conduct a shortterm intervention aimed at facilitating players’ adaptation to the clubs transition. The study isbased on three theories: the Athletic Career Transitional Model, Self Determination theoryand the holistic ecological approach. The study’s participants all represented a club in thesouth of Sweden and consisted of a total of 23 players at the age of 15-17 (M= 15,96, SD=0,64), the club manager, coaches and parents. The study was a mixed method interventionstudy (questionnaire, semi-structured interviews and an intervention consisting of educationalsessions and an implementation phase).The study revealed that the club is still facilitating with remnants of its transition despiteover-looking it. The study found the targeted club to predominantly demand elite investmentfrom players, experience barriers regarding individual differences and communication withinthe club and resources in the form of popular, well-educated coaches. The clubs transition wasfound to influence all basic needs in some way, the change in management brought positivevalues with autonomy supportive measures and coaches. Increased elite investment anddeficient communication within the club also influenced basic needs. Results from theintervention are presented as well as implications with a basis in the theories used. / Studiens syfte var att undersöka ett lags uppfattning om hur klubbens övergång upplevs avbåde spelare och tränare, undersöka påverkan av klubbövergången på grundläggandepsykologiska behov som upplevs av spelare samt tränare och slutligen göra en kortsiktigintervention i syfte att underlätta spelares anpassning till klubbövergången. Studien baseras påtre teorier: the Athletic Career Transitional Model, Självbestämmande-teorin och detholistiska ekologiska synsättet. Studiens deltagare representerade en klubb i södra Sverige ochbestod av totalt 23 spelare åldern 15-17 (M = 15,96, SD = 0,64), klubbens manager, tränareoch föräldrar. Studien var en mixed method interventionsstudie (enkät, semi-struktureradeintervjuer och en intervention bestående av utbildningstillfällen samt en implementeringsfas).Resultatet visade att klubben fortfarande handskas med resterna av sin övergång trots att deförbiser det. Studien fann att klubben främst kräver elitsatsning från spelare, erfar hinder när detgäller individuella skillnader samt kommunikation inom klubben och resurser i form av omtyckta,välutbildade tränare. Dessutom fanns klubbövergången påverka alla grundläggande behov på någotsätt, förändringen i ledningen förde positiva värderingar med sig med autonomistödjande åtgärderoch tränare. Ökad elitsatsning påverkar och bristfällig kommunikation inom klubben påverkadeockså grundläggande behov. Resultat från interventionen samt implikationer med en grund i deteorier som används presenteras slutligen.

The purpose of this study was to investigate relationships between motivational profile, self-efficacy, basic needs satisfaction, exercise behavior and well-being among Swedish university students. A set of the instruments including GLTEQ, SHIS, BPNES, BREQ-2 and BARSE was distributed at a university in southern Sweden. The respondents (n = 260) were men (n = 122) and women (n = 138). For analysis and processing of the gathered data SPSS was used with Pearson's r and Multiple Regression Analysis. The results showed that competence, autonomy and relatedness were positive predictors of self-determined motivation, whilst identified regulation, intrinsic regulation and barrier self-efficacy were positive predictors for strenuous exercise. Moreover a regression analysis showed that only competence was a significant predictor for well-being, however, positive correlations were shown between all the basic needs and well-being. To promote university students exercise and well-being, the conclusion is that it most probably would be successful to base interventions with focus on basic needs satisfaction. / Syftet med denna studie var att undersöka relationer mellan motivations profil, self-efficacy, de gundläggande psykologiska behoven, motionsvanor samt välbefinnande bland svenska universitets studenter. Ett frågeformulär bestående av instrumenten GLTEQ, SHIS, BPNES, BREQ-2 och BARSE distribuerades vid ett universitet i södra Sverige. Respondenterna (n=260) var män (n=122) och kvinnor (n=138). För analys och bearbetning av den insamlade datan användes SPSS med analysmetoderna Pearson's r och Multipla Regressionsanalyser. Resultaten visade att kompetens, autonomi och tillhörighet var positiva prediktorer för självbestämmande motivation, medan identifierad reglering, inre reglering samt barriärspecifik självtillit var positiva prediktorer för ansträngande motion. Vidare visade resultaten att endast kompetens var en positiv prediktor för välbefinande, dock så påvisades positiva samband mellan alla de grundläggande psykologiska behoven och välbefinnande. För att främja universitets studenters motionsvanor och välbefinnande är slutsaten att det sannolikt vore framgångsrikt att basera interventioner utifrån tillfredställande av de grundläggande psykologiska behoven.

This study examined coach-athlete attachment as a contextual enabler for thriving (hedonic and eudaimonic well-being, and subjective performance) in sports, and the mediating effect of basic psychological needs satisfaction between coach-athlete attachment and thriving in sports. A total of 131 Swedish athletes from organized teams and individual sports were recruited (78% women, 22% men, ages between 15-41, M = 18.99, SD = 4.31). An online survey was used to collect data. Results indicated that the sample perceived their coach to fulfil basic attachment functions indicating that the coach can be seen as a context specific attachment figure. Mediation analysis revealed that insecure coach-athlete attachment was negatively associated with well-being. Anxious coach-athlete attachment was negatively associated with subjective performance. Secure coach-athlete attachment was found to be positively associated with well-being. Basic psychological needs generally mediated the association between attachment styles and thriving. Overall, the findings highlight the importance of further examination of coach-athlete attachment and the coaches’ role in supporting athletes’ basic psychological needs in order for them to thrive. / Denna studie undersökte anknytningsstil mellan coacher och idrottare som en kontextuell, möjliggörande aspekt i relation till ”thriving” (att frodas). Vidare undersöktes huruvida grundläggande psykologiska behov hade en medlade effekt mellan idrottarnas anknytningsstil till coachen och ”thriving”. Totalt 131 svenska idrottare från lagsporter och individuella idrotter rekryterades (78% kvinnor, 22% män i åldrarna 15–41, M = 18.99, SD = 4.31). En onlineenkät användes för att samla in data. Resultatet indikerar att urvalet upplevde att coacherna uppfyllde grundläggande anknytningsfunktion vilket indikerar att coachen kan ses som en kontextspecifik anknytningsperson. Mediationsanalyser visade att otrygg anknytning till coachen var negativt associerat till välmående. Otrygg-ambivalent anknytning till coachen associerade negativt till upplevd prestation. Trygg anknytning till coachen var positivt associerat till välmående. Grundläggande psykologiska behov medlade generellt associationerna mellan anknytningsstilar till coachen och ”thriving”. Sammantaget belyser resultaten vikten av vidare undersökning av anknytning mellan coach och idrottare och coachernas roll i att hjälpa idrottare att både må bra och prestera.