The purpose of the study was to examine, in a population of ninth grade high-school students,whether autonomy support from parents and the fulfilment of basic psychological needspredicted participation in physical activity both in leisure time and in PE classes. Based onprevious research we hypothesised that autonomy support would have an indirect effect onparticipation in physical activity in leisure time and school sports through the psychologicalbasic needs.The study involved 193 students from ninth grade in the Swedish school system.Mediation analyses were performed to investigate the stated hypotheses. The results showedthat a positive indirect effect from autonomy support on participation in physical activity inleisure time through psychological basic needs. Further there was no statistically significantcorrelation between autonomy support, basic needs and participation in PE classes.Based on this study we concluded that autonomy supports as well as the psychologicalbasic needs are two important factors to focus on to get high-school students to be physicallyactive. / Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida autonomistöd från föräldrar samtuppfyllelse av grundläggande psykologiska behov predicerade deltagande i fysisk aktivitetbåde på fritiden och till skolidrott bland elever i årskurs 9. Baserat på tidigare forskning varvår hypotes att autonomistöd skulle ha en indirekt effekt på deltagande i fysisk aktivitet, bådepå fritiden samt till skolidrotten, via psykologiska grundbehov.I studien deltog 193 elever från årskurs 9 i det svenska skolsystemet. Medieringsanalyseranvändes för att undersöka de uppställda hypoteserna. Resultatet visade en positivt indirekteffekt från autonomistöd till deltagande i fysisk aktivitet på fritiden genom de psykologiskagrundbehoven. Vidare fanns det inget statistiskt signifikant samband mellan autonomistöd,grundbehoven och deltagande på idrottslektioner. Baserat på föreliggande studie drogförfattarna slutsatsen att autonomistöd samt de psykologiska grundläggande behoven är tvåviktiga faktorer att fokusera på för att fler elever skall bli fysiskt aktiva.

Syftet med studien var att undersöka skadefrekvens hos elitidrottsutövare, samt att undersöka om autonomistöd, autonom motivation, och intention mot skadeförebyggande beteenden, och utförda skadeförebyggande beteenden har ett samband med skadefrekvens. I studien undersöks hur skadeförebyggande beteenden påverkar skadefrekvens med utgång i Bahr och Krosshaugs modell (2005). Bahr och Krosshaug (2005) menar att för att kunna förebygga skador är det viktigt att förstå varför skadan uppstår. Studien undersöker även i vilken utsträckning autonomistöd (Williams et al., 1996), autonom motivation (Chan & Hagger, 2012b) och intention (Chan & Hagger, 2012a) påverkar utförandet av skadeförebyggande beteenden samt skadefrekvens. Insamlingen av data gjordes genom ett icke-slumpmässigt bekvämlighetsurval. Studien var en kvantitativ longitudinal design. I studien deltog 69 elitidrottsutövande golf- och volleybollspelare, med åldrarna 15 år till 30 år (M= 21.06 SD=3.88). Studien visade en hög skadefrekvens bland de deltagande elitidrottsutövarna. 61% av deltagarna registrerade symptom på överträning och 54% registrerade symptom som klassas som allvarlig överträningsproblematik vid minst ett svarstillfälle under de fem veckor studien genomfördes. Inget signifikant samband visades i flernivåanalysen mellan skadefrekvens och de skadeförebyggande beteenden eller mellan skadefrekvens och variablerna autonomistöd, autonom motivation och intention mot skadeförebyggande beteenden. Utifrån studiens resultat rekommenderas det en mer detaljerad undersökning av skadeförebyggande beteenden.

Titel: Belöningar, autonom motivation och dess påverkan på turnover intentions - en studie på fastighetsmäklare i Stockholm Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Lizette Lundh och Gabriel Nordenhaag Handledare: Jonas Kågström och Martin Ahlenius Datum: 2021 - Juni   Syfte Syftet med studie är att undersöka om autonom motivation spelar en medierad roll mellan monetära och icke monetära belöningar på turnover intention bland fastighetsmäklare i Stockholm.   Metod Studien har genomförts med hjälp av en kvantitativ forskningsmetod där en internetbaserad webbenkät har skickats ut via programmet Qualtrics. Enkäterna ligger till grund för empirin i resultatet och analysen. 142 användbara svar från fastighetsmäklare samlades in och av dessa gjordes en deskriptiv analys, korrelationsanalys och en strukturell ekvationsmodell. Dessa analyser gjordes med hjälp av systemet Smart PLS. Därefter analyserades all data från resultatet mot relevanta teorier och tidigare studier.   Resultat & slutsats Resultatet av studien visar att monetära och icke-monetära belöningar ökar mängden autonom motivation en person upplever till sitt jobb. Den autonoma motivationen har sedan en negativ påverkan på turnover intention. Studien visade dock att monetära och icke-monetära belöningar har en starkare negativ påverkan på turnover intention när de inte medieras av autonom motivation. Därför har författarna dragit slutsatsen att autonom motivation inte har en mederande roll mellan belöningar och turnover intention.   Uppsatsens bidrag Det mest framhävande studien visade var att monetära belöningar visades ha störst total påverkan på både turnover intentions och autonom motivation. Det innebär att monetära belöningar är den faktor som har störs negativ påverkan på turnover intention hos fastighetsmäklare i Stockholm. Pengar påverkar således fastighetsmäklarnas inre motivation mest samt deras benägenhet till att vilja lämna arbetsplatsen. Resultatet visar även att icke monetära belöningar, kompetensutveckling, autonomistöd och bekräftelse, har en starkare egen påverkan på turnover intention än om det medieras av autonom motivation. Det innebär att icke-monetära belöningar inte medieras av autonom motivation. Studiens resultat påvisar tydliga skillnader mellan män och kvinnor. Det förtydligar vikten för en organisation att förstå vad som verkligen motiverar deras anställda och prioritera humankapitalet. Inte förrän då går det att påverka deras anställdas turnover intentions och uppnå framgång.   Förslag till fortsatt forskning I resultatet framgår det att när alla motivationsfaktorerna som använts i studien drogs som en egen korrelation till turnover intention uppfylldes bara 0.512 för kvinnor och 0.580 för män. Dessa siffror visar hur stor del av turnover intention som blivit uppmätt genom studien. Det ger indikationer på att det finns fler faktorer som inte är med i den här studien men som har en betydande roll för turnover intention. Det vore därför intressant att undersöka vidare kring vilka dessa faktorer är och vilken påverkan de har på fastighetsmäklares avsikt att lämna arbetsplatsen.   Nyckelord Turnover intentions, autonom motivation, monetära belöningar, autonomistöd, bekräftelse, kompetensutveckling, fastighetsmäklare.

The study’s purpose was to explore a team’s perception of transition within the clubexperienced by both players and coaches, investigate influences of the clubs transition onbasic needs satisfaction as perceived by players as well as coaches and lastly conduct a shortterm intervention aimed at facilitating players’ adaptation to the clubs transition. The study isbased on three theories: the Athletic Career Transitional Model, Self Determination theoryand the holistic ecological approach. The study’s participants all represented a club in thesouth of Sweden and consisted of a total of 23 players at the age of 15-17 (M= 15,96, SD=0,64), the club manager, coaches and parents. The study was a mixed method interventionstudy (questionnaire, semi-structured interviews and an intervention consisting of educationalsessions and an implementation phase).The study revealed that the club is still facilitating with remnants of its transition despiteover-looking it. The study found the targeted club to predominantly demand elite investmentfrom players, experience barriers regarding individual differences and communication withinthe club and resources in the form of popular, well-educated coaches. The clubs transition wasfound to influence all basic needs in some way, the change in management brought positivevalues with autonomy supportive measures and coaches. Increased elite investment anddeficient communication within the club also influenced basic needs. Results from theintervention are presented as well as implications with a basis in the theories used. / Studiens syfte var att undersöka ett lags uppfattning om hur klubbens övergång upplevs avbåde spelare och tränare, undersöka påverkan av klubbövergången på grundläggandepsykologiska behov som upplevs av spelare samt tränare och slutligen göra en kortsiktigintervention i syfte att underlätta spelares anpassning till klubbövergången. Studien baseras påtre teorier: the Athletic Career Transitional Model, Självbestämmande-teorin och detholistiska ekologiska synsättet. Studiens deltagare representerade en klubb i södra Sverige ochbestod av totalt 23 spelare åldern 15-17 (M = 15,96, SD = 0,64), klubbens manager, tränareoch föräldrar. Studien var en mixed method interventionsstudie (enkät, semi-struktureradeintervjuer och en intervention bestående av utbildningstillfällen samt en implementeringsfas).Resultatet visade att klubben fortfarande handskas med resterna av sin övergång trots att deförbiser det. Studien fann att klubben främst kräver elitsatsning från spelare, erfar hinder när detgäller individuella skillnader samt kommunikation inom klubben och resurser i form av omtyckta,välutbildade tränare. Dessutom fanns klubbövergången påverka alla grundläggande behov på någotsätt, förändringen i ledningen förde positiva värderingar med sig med autonomistödjande åtgärderoch tränare. Ökad elitsatsning påverkar och bristfällig kommunikation inom klubben påverkadeockså grundläggande behov. Resultat från interventionen samt implikationer med en grund i deteorier som används presenteras slutligen.

Bakgrund: Människors stillasittande beteende är ett av dagens stora folkhälsoproblem och är en betydande riskfaktor för sjukdom och död hos befolkningen över hela världen. I undersökningar om svenska barns aktivitetsvanor visar det sig att tonåringarna är inaktiva större delen av sin vakna tid och att andelen barn med fetma mer än dubblerats de senaste 30 åren. För att främja ungdomars hälsa bör den fysiska aktiviteten öka både i skolan och på fritiden, och för att ändra ett beteende behövs det motivation. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka om det fanns vetenskapligt stöd för att motivationsarbete genom autonomistöd i idrott- och hälsoundervisningen i skolan kan leda till en ökad inre motivation hos eleverna att fortsätta med fysisk aktivitet på fritiden. Metod: Jag har gjort en systematisk litteraturstudie där jag granskat 8 vetenskapliga artiklar där forskargrupper genom skolinterventioner undersökt effekten av autonomistödjande undervisning på idrottslektionerna. Databaserna ERIC, One Search, Web of science citation index samt Pub Med användes i min litteratursökning. Kvalitetsgranskning gjordes med hjälp av SBU:S granskningsmall. Resultat: Av 8 granskade studier visade 4 signifikanta effekter på ökad motivation till fysisk aktivitet på fritiden medan övriga 4 studier inte kunde stärka det sambandet. Slutsats: Jag fann ett mycket svagt stöd för att autonomistödjande undervisning har effekt på den fysiska aktiviteten utanför skolan. För att bättre kunna analysera hälsoeffekterna av autonomistödjande undervisning behövs det dels längre uppföljningstid, men också längre implementeringstid. Genom att stärka elevers inre motivation till att röra på sig ökar chanserna till att beteendet integreras i livsstilen. Det behövs dock mer forskning för att stärka den hypotesen.

Studiens syfte var att undersöka samband mellan risken för avhopp inom organiserad barn-och ungdomsfotboll och psykosociala faktorer (motivationsregleringar, upplevt autonomistöd från tränaren och socialt stöd). Studien är kvantitativ med en prospektiv design. Insamling av data skedde via ett stratifierat urval med fotbollsspelare i åldrarna 10-18 år (M=13.71,SD=1.77). Sammanlagt deltog 737 varav 275 flickor samt 462 pojkar. Resultatet visade signifikant samband mellan lägre nivåer av autonom motivation och upplevt autonomistöd och en ökad risk för avhopp. Däremot visade amotivation, kontrollerad motivation och socialt stöd inget statistiskt signifikant samband med ökad risk för avhopp. Sammantaget indikerade studiens resultat att lägre nivåer av autonom motivation och upplevt autonomistöd från tränaren kan vara viktiga psykosociala faktorer att beakta för att förebygga avhopp. Studiens resultat bidrar med ökad förståelse och kunskap avseende sambanden mellan risk för avhopp och de psykosociala faktorerna. Resultatet kan användas för att exempelvis ta fram riktlinjer som syftar till att skapa positiva idrottsmiljöer som är relevanta för att förebygga risk för och förhindra avhopp för barn och ungdomar. / The purpose of this study was to examine the relationship between the risk of dropout in organized children's and youth football and the psychosocial variables (motivation regulations, amotivation, experienced coach autonomy support and social support) and. The study used a quantitative prospective design. The collection of the data was done through a stratified sample with football players aged 10-18 years (M=13.71, SD=1.77). In total 737 athletes, 275 girls and 462 boys. The result showed statistically significant association between lower levels of autonomous motivation and experienced coach autonomy support with increased risk of dropout. Whereas there appeared to be no significant correlation with amotivation, controlled motivation and social support and increased risk of drop out. The study’s results indicate that lower levels of autonomous motivation and experienced coach autonomy support can be important to consider when preventing dropouts. The result of the study contributes with an understanding of the correlations between risk of dropping out and the psychosocial factors. For example, the result can be used for guidelines that seek to create positive sports environments that are relevant to decrease risk and prevent dropouts among children and teenagers.