Psykisk ohälsa bland barn och unga är ett växande problem i Sverige. Kommunen bär den största samhällskostnaden för ett barn under uppväxten och därför är det extra viktigt att ta reda på hur resurser kan omfördelas i samhället för att gynna barns hälsa. Syftet med studien var att visa hur en investering i preventiva insatser kan förbättra barns psykiska hälsa och samtidigt spara på samhällets resurser. Kommunal statistik visar att barn i skolan som är i behov av särskilt stöd på grund av depression/ångest, ADHD och psykosocial problematik får insatser så som stöd från elevassistent, lärare eller placerad i särskild undervisningsgrupp. Kostnader för dessa insatser varierar mellan 4424-26000 kronor per barn och månad. Dessa kostnader kan ställas i relation till kostnader för universella preventiva skolprogram som har en bevisad positiv effekt på barns psykiska hälsa, vars driftskostnader för en hel intervention som mest är 1097 kronor per barn. Analysen visar att en omfördelning av resurserna till preventiva interventioner, såsom skolprogram, kan vara en lyckosam satsning för kommunen, både ekonomiskt och hälsomässigt då det kan förbättra barns psykiska hälsa men också leda till samhällsbesparingar. / Children’s mental ill-health is a growing public health problem in Sweden and for the municipality, being an important financial actor during a child’s upbringing, it is crucial to put resources where they give positive effect on the problem. The overall aim of the study is to describe how investing in prevention programs at children’s schools can improve children’s mental health and reduce the societal costs. Municipality statistics show that children in need of special support in school because of depression/anxiety, ADHD and psychosocial problems receive actions such as personal assistant, teacher or placed in a special education group. The cost of these actions varies between 4424-26000 Swedish krona [SEK] per child and month. These costs can be put in relation to preventive universal school interventions that have the highest cost of 1097 SEK per child and have a proven effect on child mental health. The analysis shows that preventing child mental ill-health can save societal costs and provide a healthier life for children compared to the current standard practice of targeting the children’s problems only after they have occurred.

Bakgrund: Människors stillasittande beteende är ett av dagens stora folkhälsoproblem och är en betydande riskfaktor för sjukdom och död hos befolkningen över hela världen. I undersökningar om svenska barns aktivitetsvanor visar det sig att tonåringarna är inaktiva större delen av sin vakna tid och att andelen barn med fetma mer än dubblerats de senaste 30 åren. För att främja ungdomars hälsa bör den fysiska aktiviteten öka både i skolan och på fritiden, och för att ändra ett beteende behövs det motivation. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka om det fanns vetenskapligt stöd för att motivationsarbete genom autonomistöd i idrott- och hälsoundervisningen i skolan kan leda till en ökad inre motivation hos eleverna att fortsätta med fysisk aktivitet på fritiden. Metod: Jag har gjort en systematisk litteraturstudie där jag granskat 8 vetenskapliga artiklar där forskargrupper genom skolinterventioner undersökt effekten av autonomistödjande undervisning på idrottslektionerna. Databaserna ERIC, One Search, Web of science citation index samt Pub Med användes i min litteratursökning. Kvalitetsgranskning gjordes med hjälp av SBU:S granskningsmall. Resultat: Av 8 granskade studier visade 4 signifikanta effekter på ökad motivation till fysisk aktivitet på fritiden medan övriga 4 studier inte kunde stärka det sambandet. Slutsats: Jag fann ett mycket svagt stöd för att autonomistödjande undervisning har effekt på den fysiska aktiviteten utanför skolan. För att bättre kunna analysera hälsoeffekterna av autonomistödjande undervisning behövs det dels längre uppföljningstid, men också längre implementeringstid. Genom att stärka elevers inre motivation till att röra på sig ökar chanserna till att beteendet integreras i livsstilen. Det behövs dock mer forskning för att stärka den hypotesen.