<p>This essay looks into the concept of self-efficacy and its implications for work performance. The participants in this study work for a call center company situated in the southern part of Sweden. The hypothesis is that a high degree of self-efficacy exerts a positive effect on work performance. Furthermore, the study seeks to identify the factors that give rise to work satisfaction among the participants. The results of the study show that there is a negative correlation between high self-efficacy and work performance. This finding is subsequently inconsistent with previous research on self-efficacy. The overwhelming majority of the participants in this study believe that they are capable of achieving a bonus but that they could easily end up being burnt out. The conclusion therefore is that a high degree of self-efficacy does not necessarily mean that an individual will actually attain a particular goal. The results further divulge that a high degree of self-efficacy facilitates the acceptance of complex goals. This finding is thus consistent with previous studies on the subject, mainly by Latham. The study also indicates that the probability of promotion and a high degree of locus of control both contribute to work satisfaction among the participants.</p>

This essay looks into the concept of self-efficacy and its implications for work performance. The participants in this study work for a call center company situated in the southern part of Sweden. The hypothesis is that a high degree of self-efficacy exerts a positive effect on work performance. Furthermore, the study seeks to identify the factors that give rise to work satisfaction among the participants. The results of the study show that there is a negative correlation between high self-efficacy and work performance. This finding is subsequently inconsistent with previous research on self-efficacy. The overwhelming majority of the participants in this study believe that they are capable of achieving a bonus but that they could easily end up being burnt out. The conclusion therefore is that a high degree of self-efficacy does not necessarily mean that an individual will actually attain a particular goal. The results further divulge that a high degree of self-efficacy facilitates the acceptance of complex goals. This finding is thus consistent with previous studies on the subject, mainly by Latham. The study also indicates that the probability of promotion and a high degree of locus of control both contribute to work satisfaction among the participants.

<p>År 2003 var företaget Skandia i hetluften då det i maj samma år beslutades att en oberoende utredningsgrupp skulle granska vissa förhållanden i Skandiakoncernen. Det visade sig att mellan åren 1997-2002 hade Skandia betalat ut fyra miljarder till personer i ledande</p><p>befattningar genom bonusprogram. Belöningssystem är någonting som de flesta företagen på Stockholmsbörsen erbjuder till sina anställda. Att stimulera de anställda till att prestera enastående resultat samt motivera anställda till att åstadkomma uppsatta mål kan vara syftet</p><p>med bonusprogram. Det är vanligt att benämna bonus som ett mått på prestation men ofta är det konjunkturen eller yttre faktorer som påverkar hur väl ett företag presterar. Våren år 2006 visade Sveriges Televisions, Uppdrag Granskning, två reportage angående verkställande</p><p>direktörers bonusprogram och riskerna med dessa. Dessa reportage skapade ett intresse hos oss att studera de prestationsbaserade lönerna hos ett antal företag noterade på Stockholmsbörsens Large Cap-lista.</p><p>Vi valde att studera den prestationsbaserade lönen i jämförelse med företagsresultat samt aktieutveckling. Detta eftersom vi ville studera om den prestationsbaserade lönen är beroende av dessa komponenter eller inte. Syftet med vår studie är att förklara i vilken utsträckning den prestationsbaserade lönen påverkas av olika komponenter. Vi kommer dessutom att jämföra den rörliga lönens utveckling under en femårsperiod med ett antal komponenter. Problemet</p><p>studeras utifrån en positivistisk kunskapssyn eftersom vi inte är intresserade av att skapa förståelse genom ord för det material vi erhåller som en hermeneutisk kunskapssyn innebär. Utan vi vill se om det finns ett samband mellan ett antal komponenter och den mängden</p><p>bonus de verkställande direktörerna erhåller. Vi läste först in oss på ett antal teorier och utvecklade därefter en hypotes, det vill säga ett deduktivt angreppssätt. En kvantitativ metod användes eftersom vi har en testande problemställning, vill granska ett stort antal enheter samt se samband och variationer i datan.</p><p>Den teoretiska referensramen består av ett antal teorier som till exempel agentteorin, de verkställande direktörernas kraftiga löneutveckling, armlängdsmodellen, styrelsens utvärderingsarbete angående den verkställande direktörens prestation, lönen kopplad till</p><p>företagets resultat, ett antal nyckeltal, konjunkturen samt lagstiftning. Utifrån dessa teorier analyserar vi det empiriska materialet från de 16 olika företagens årsredovisningar. Vi fann att</p><p>den verkställande direktörens rörliga lön i liten utsträckning följer de studerade komponenterna.</p>

År 2003 var företaget Skandia i hetluften då det i maj samma år beslutades att en oberoende utredningsgrupp skulle granska vissa förhållanden i Skandiakoncernen. Det visade sig att mellan åren 1997-2002 hade Skandia betalat ut fyra miljarder till personer i ledande befattningar genom bonusprogram. Belöningssystem är någonting som de flesta företagen på Stockholmsbörsen erbjuder till sina anställda. Att stimulera de anställda till att prestera enastående resultat samt motivera anställda till att åstadkomma uppsatta mål kan vara syftet med bonusprogram. Det är vanligt att benämna bonus som ett mått på prestation men ofta är det konjunkturen eller yttre faktorer som påverkar hur väl ett företag presterar. Våren år 2006 visade Sveriges Televisions, Uppdrag Granskning, två reportage angående verkställande direktörers bonusprogram och riskerna med dessa. Dessa reportage skapade ett intresse hos oss att studera de prestationsbaserade lönerna hos ett antal företag noterade på Stockholmsbörsens Large Cap-lista. Vi valde att studera den prestationsbaserade lönen i jämförelse med företagsresultat samt aktieutveckling. Detta eftersom vi ville studera om den prestationsbaserade lönen är beroende av dessa komponenter eller inte. Syftet med vår studie är att förklara i vilken utsträckning den prestationsbaserade lönen påverkas av olika komponenter. Vi kommer dessutom att jämföra den rörliga lönens utveckling under en femårsperiod med ett antal komponenter. Problemet studeras utifrån en positivistisk kunskapssyn eftersom vi inte är intresserade av att skapa förståelse genom ord för det material vi erhåller som en hermeneutisk kunskapssyn innebär. Utan vi vill se om det finns ett samband mellan ett antal komponenter och den mängden bonus de verkställande direktörerna erhåller. Vi läste först in oss på ett antal teorier och utvecklade därefter en hypotes, det vill säga ett deduktivt angreppssätt. En kvantitativ metod användes eftersom vi har en testande problemställning, vill granska ett stort antal enheter samt se samband och variationer i datan. Den teoretiska referensramen består av ett antal teorier som till exempel agentteorin, de verkställande direktörernas kraftiga löneutveckling, armlängdsmodellen, styrelsens utvärderingsarbete angående den verkställande direktörens prestation, lönen kopplad till företagets resultat, ett antal nyckeltal, konjunkturen samt lagstiftning. Utifrån dessa teorier analyserar vi det empiriska materialet från de 16 olika företagens årsredovisningar. Vi fann att den verkställande direktörens rörliga lön i liten utsträckning följer de studerade komponenterna.

Titel: Arbetsplatsens påverkan på fastighetsmäklares motivation: En kvantitativ studie av arbetsmiljö och de grundläggande psykologiska behoven enligt självbestämmandeteorin     Nivå: Examensarbete på grundnivå i ämnet företagsekonomi   Författare: Josefine Larsson och Lorena Sallahu   Handledare: Jonas Kågström   Datum: Maj, 2024   Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka i vilken utsträckning fastighetsmäklare upplever att deras miljö på kontoret är stödjande eller hindrande för deras grundläggande psykologiska behov enligt självbestämmandeteorin. Vidare undersöks hur detta påverkar fastighetsmäklarnas motivation enligt teorin.    Metod: Studien tillämpar en kvantitativ forskningsmetod vald för att passa studiens syfte och jämföra numeriska data med tidigare teorier och forskning. Genom att tillämpa självbestämmandeteorin och tidigare forskning har frågeställningar utformats och teorin studerats i verkligheten.   Resultat och slutsats: Utifrån studien kan vi konstatera att behovet av samhörighet med kollegor har en stor betydelse för fastighetsmäklare. Studien visar att samhörighet är det behov som fastighetsmäklare upplever som mest tillfredsställt oberoende av hur länge fastighetsmäklare har varit aktiva i branschen. Vidare visar studiens resultat att arbetslivserfarenhet har en inverkan på fastighetsmäklares upplevelse av kompetens på arbetsplatsen. Det går att konstatera att fastighetsmäklare drivs av både inre och yttre motivationsfaktorer. Studien visar även att frustration av samtliga grundläggande psykologiska behov har en tendens att få fastighetsmäklarna att ifrågasätta sitt yrkesval.   Examensarbetets bidrag: Studien bidrar med teoretisk kunskap gällande fastighetsmäklares arbetsmiljös påverkan på deras psykologiska behov och motivation i arbetet. Studien bidrar även med praktisk kunskap om vikten av samhörighet med kollegor, att känna sig kompetent och autonom i sitt arbete. Med det vill vi uppmana branschen att ta hänsyn till fastighetsmäklarnas grundläggande behov för att främja välbefinnande, prestation och motivation på arbetsplatsen, framför allt för att förebygga den höga personalomsättningen som råder.     Förslag till framtida forskning: Förslag till framtida studier är att utforska olika metoder och strategier som fastighetsmäklarföretag kan använda för att främja en starkare känsla av samhörighet bland fastighetsmäklare. Det hade varit givande att undersöka hur olika strategier kan bidra till att fastighetsmäklares tillfredsställelse av kompetensbehovet uppfylls i högre grad. Att genomföra longitudinella studier för att undersöka hur autonomi och arbetsmotivation förändras över tid hos fastighetsmäklare med olika nivåer av erfarenhet hade varit intressant.    Nyckelord: Självbestämmandeteorin, fastighetsmäklare, prestationsbaserad lön, grundläggande psykologiska behov, motivation

Det primära syftet med denna uppsats var att studera den subjektiva uppfattningen av prestationsbaserade löner i korrelation till stress, oro, missnöje, motivation och utvecklingsmöjligheter. Till detta ingick det även att ta reda på varför informanterna valde att ta anställning på en arbetsplats med prestationsbaserad lön och slutligen gjordes en jämförelse mellan de två informantgrupperna, medarbetare och mellanchefer. Då syftet var att studera den subjektiva uppfattningen hos informanterna användes en kvalitativ ansatts där empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer med fyra medarbetare från ett företag och fyra mellanchefer från fyra olika företag.  Det empiriska materialet har analyserats utifrån sociologiska teorier och annan arbetsmarknadsforskning. De sociologiska teorier som användes var, Rational choice, 2-faktorteorin och Expectancy teorin. Arbetsmarknadsforskning som användes för analysen var krav-kontroll-stöd-modellen och ledarskapsforskning. Resultatet tyder på att incitamentet initialt för att ta anställning på ett företag med prestationsbaserad lön är möjligheten till att få en större inkomst än det vore möjligt på annan plats. Vidare tyder resultatet på att informanterna upplevde att den prestationsbaserade lönen bidrog till deras motivation och utvecklingsmöjligheter. Resultatet pekade även på att stress som en följd av den prestationsbaserade lönen är närvarande hos samtliga informanter men den uppfattades som större hos mellancheferna då de upplevde att de hade större ansvar än medarbetarna. Mellanchefernas upplevelse av stress förstärktes på grund av den brist på kontroll de hade över personalomsättningen och företagets policy vad det gäller deras arbete. Slutligen indikerade resultat av studien att mellancheferna uppfattade den status som den prestationsbaserade lönen gav dem som ett starkt incitament.

Bakgrund: Flera organisationer runt om i Sverige använder sig idag av en prestationsbaserad lön för att motivera sina anställda att prestera bättre. I dagens samhälle har en rättvis lön blivit ett allt mer relevant område då priserna på livsmedel, drivmedel, el samt räntor har stigit markant. Inom Human Resources är det viktigt att veta hur de anställda motiveras för att de ska prestera i arbetet. Tidigare forskare har konstaterat att det finns en påverkan på individers motivation samt prestation när det kommer till prestationsbaserad lön. Det finns däremot en avsaknad av forskning som belyser hur motivationen och prestationen påverkas hos individer i en organisation som använder sig av ett löneupplägg med dels fast lön samt dels prestationsbaserad lön. Syfte: Syftet med studien är att förklara hur prestationsbaserad lön samt fast lön kan påverka motivationen hos individer i en organisation som använder sig av båda löneuppläggen samt huruvida detta kan bidra till klyftor inom en organisation i Sverige. Metod: Studien har ett konstruktionistiskt och objektivt förhållningssätt samt en deduktiv forskningsansats. Forskningen har sin grund i två centrala teorier som är SDT samt Agency theory. Studien har vidare en kvantitativ forskningsdesign som baseras på en fallstudie. Insamlingen av empirin har samlats in med hjälp av en kvantitativ enkät, där vi har samlat svar från 72 respondenter. Svaren från enkäten analyseras sedan med tre olika analysmetoder i statistikverktyget SPSS. Slutsats: Studiens resultat förklarar att i en organisation som använder sig av dels en prestationsbaserad lön och dels en fast lön kan detta bidra till att de anställda med fast lön upplever en orättvisa kring lön samt bonusar inom organisationen. Detta i sin tur leder till minskad inre motivation hos dessa anställda. Resultatet förklarar även att den yttre motivationen hos dem med prestationsbaserad lön är högre. Det finns dock ingen tydlig indikation på att detta bidrar till klyftor inom organisationen. / Background: Several organizations around Sweden today use a performance-based salary to motivate their employees to perform better. In today's society, a fair wage has become an increasingly relevant area as the prices of food, fuel, electricity and interest rates have risen significantly. Within Human Resources, it is important to know how employees are motivated to perform at work. Previous researchers have established that there is an impact on individuals' motivation and performance when it comes to performance-based pay. There is, on the other hand, a lack of research that sheds light on how motivation and performance are affected in individuals in an organization that uses a pay structure with part fixed pay and part performance-based pay. Purpose: The purpose of the study is to explain how performance-based salary and fixed salary can affect the motivation of individuals in an organization that uses both salary arrangements and whether this can contribute to gaps within an organization in Sweden. Method: The study has a constructionist and objective approach and a deductive research approach. The research has its basis in two central theories which are SDT and Agency theory. The study also has a quantitative research design based on a case study. The collection of empirical evidence has been collected using a quantitative survey, where we have collected answers from 72 respondents. The answers from the survey are then analyzed with three different analysis methods in the statistical tool SPSS. Results: The results of the study explain that in an organization that uses partly a performance-based salary and partly a fixed salary, this can contribute to the employees with a fixed salary experiencing an injustice regarding salary and bonuses within the organization. This in turn leads to reduced internal motivation among these employees. The result also explains that the extrinsic motivation of those with performance-based pay is higher. However, there is no clear indication that this contributes to divisions within the organization.

Syfte: Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka och bidra med kunskap om ledarskap i provisionsbaserade yrken och ledarskapets betydelse för fastighetsmäklarens prestation.Metod: Studien har en kvalitativ utgångspunkt med en abduktiv ansats och består av sju semistrukturerade intervjuer som har genomförts med medarbetare verksamma i fastighetsmäklarbranschen.Resultat och slutsats: Resultatet av denna studie visar att ledaren har inflytande på en fastighetsmäklare och dennes prestationer. Det är framför allt nya fastighetsmäklare är i behov av mer stöd och hjälp av sin ledare för att kunna prestera, men resultatet visar även att erfarna fastighetsmäklare önskar tillgänglighet för stöd i vissa situationer som hjälper dem att prestera.Examensarbetets bidrag: Den här studien bidrar till kunskap om ledarskapets påverkan på prestation i säljande yrken, inriktat mot fastighetsmäklarbranschen. Studien visar i flera fall att ledarens ledarskap har inverkan på fastighetsmäklarens prestation, särskilt i början då fastighetsmäklarna var nya inom yrket. Studien visar även att vilket ledarskap fastighetsmäklaren önskar att deras chef ska använda sig av kan förändras över tid.Förslag till framtida forskning: Förslag till framtida studier är att genomföra liknande studier i olika sammanhang för att undersöka hur ledarskap påverkar prestation inom fastighetsmäklarbranschen. Det vore intressant att intervjua fastighetsmäklare på inom andra geografiska områden, till exempel mindre städer eller enbart fokusera på en storstad. Det vore även intressant att inkludera ett större antal fastighetsmäklare, för att kunna fördjupa sig i både de nyexaminerade fastighetsmäklarnas perspektiv och fastighetsmäklarna med längre erfarenhet.

Monetära belöningssystem är vanligt förekommande inom organisationer och implementeras vanligtvis för att öka motivationen hos medarbetare för att kunna påverka deras prestation, dock kan det finnas andra effekter som det inte tas någon hänsyn till. Syftet med studien är att skapa kunskap och en djupare förståelse om effekter av monetära belöningssystem i arbetslivet och hur monetära belöningssystem påverkar prestationen. Den teoretiska referensramen komponerades av tidigare studier på monetära belöningssystem och olika motivationsteorier, såsom Maslows behovshierarki och Vrooms förväntansteori. För att samla in data har semistrukturerade intervjuer utförts med åtta informanter. Valet av informanter gjordes med vissa kriterier där kriterierna var att informanten skulle arbeta vid en arbetsplats där de hade ett monetärt belöningssystem som antingen baserades på individen eller gruppen prestation eller både individen och gruppen prestation. Studiens resultat visar att uppfattningen av det monetära belöningssystemet påverkas främst av hur trygg personen känner sig ekonomiskt. Det visar att det finns positiva effekter i form av ökad motivation, men att det även finns negativa effekter i form av minskad motivation i vissa fall. Studien visar även att det monetära belöningssystemet i vissa fall även kan bidra till stress, oro, rädsla för att misslyckas och försämrad kvalité i arbetsuppgifter som inte innefattas av det monetära belöningssystemet. I vissa fall visar resultatet även att samarbetet och kommunikationen blir lidande vid användning av ett belöningssystem som är baserat på individens prestation, medan i andra fall så påverkas inte samarbetet och kommunikationen av belöningssystemet som är baserat på individens prestation. Vi har kommit fram till att monetära belöningssystem har både positiva och negativa effekter och påverkar prestationen båda positivt och negativt och att det främst beror på hur ekonomiskt trygg personen känner sig. Organisationer behöver ta hänsyn till detta vid implementeringen av ett monetärt belöningssystem så att belöningssystemet kongruerar med organisationens intresse. / Monetary reward systems are common in organisations and are usually implemented to increase motivation amongst the employed. The goal is to have an impact on the performance, but there may be other effects that are not considered. The purpose of the study is to create knowledge and a deeper understanding of the effects of monetary reward systems in the working life and how monetary reward systems affect the performance. The theoretical frame of reference was composed of previous studies on monetary reward systems and various motivational theories, such as Maslow's hierarchy of needs and Vroom's expectancy theory. In order to collect data, semi-structured interviews have been conducted with eight informants. The selection was based on a few criteria where the criteria were that the informant would work at a workplace where they had a monetary reward system that either was based on the individual or group performances or both the individual and the group performances. The study's results show that the perception of the monetary reward system is affected primarily by how financially secure the person feels. It shows that there are positive effects like increased motivation, but that there are also negative effects in terms of reduced motivation in some cases. The study also shows that in some cases the monetary reward system also contributes to stress, concern, fear of failure and a deterioration in the quality of tasks that are not included in the monetary reward system. In some cases, the result also shows that the cooperation and communication suffer when using a reward system that targets the individual's performance, while in other cases the cooperation and communication of the reward system that is based on the individual's performance is not affected. We have concluded that monetary reward systems have both positive and negative effects and affect both performances positively and negatively and that it depends primarily on how financially secure the person feels. Organizations need to take this into account when implementing a monetary reward system, so that the reward system correspond with the organisation's interest

Sammanfattning - ”Effekter av belöningssystem och säljledare på försäljning av försäkringar              – Försäljningsservice i Bergslagen AB”   Datum: 28 Maj 2015   Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp   Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, EST, Mälardalens Högskola   Författare: Abdo Ibrahim                       David Kaya                     1 December 1990                 18 Maj 1990   Handledare: Esbjörn Segelod   Titel: Effekter av belöningssystem och säljledare på försäljning av försäkringar – Försäljningsservice i Bergslagen AB   Nyckelord: Belöningssystem, motivation, belöningar, prestationsbaserad lön, fast lön, prestationer, säljcoach, lön och löneformer   Problem: Försäljningsservice i Bergslagen är beroende av sina försäkringsförmedlare för att kunna upprätthålla företagets försäljningsvolymer. För att få de anställda att arbeta mot verksamhetens uppsatta mål är det viktigt att rekrytera rätt personal men även att behålla nyckel personer i företaget. Belöningssystemet är en viktig del för att säkerställa detta. Belöningssystem innefattar bland annat belöningar som används för att styra medarbetarna mot att uppnå företagets syfte. Som ett ytterligare steg använder sig Försäljningsservice i Bergslagen av löneformerna prestationsbaserad lön och fast lön. För att motivera de anställda till att arbeta mer effektivt och öka sin försäljning, som gynnar det egna intresset, används den prestationsinriktade lönen. Utifrån detta valde vi att undersöka effekterna ut av belöningssystemet på försäljningskvantiteten samt prestationen och arbetstillfredsställelsen men även säljledarens påverkan på medarbetarnas försäljningsprestation.   Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera hur försäkringsförmedlarnas försäljningsvolym, prestationer och arbetstillfredsställelse påverkas av Försäljningsservice i Bergslagens belöningssystem samt säljledare.   Metod: En fallstudie har utförts med grund i informationsinsamling från personliga intervjuer samt enkäter. Intervjuerna gjordes med delägaren och försäljningschefen på Försäljningsservice i Bergslagen, Elin Gustin samt säljledaren på Försäljningsservice i Bergslagen, Linnea Héléne. Enkätundersökningen riktade sig mot samtliga medarbetare på Försäljningsservice i Bergslagen.   Slutsats: De slutsatser vi kommit fram till är att den prestationsbaserade lönen påverkar medarbetarnas försäljning positivt på grund ut av att den ökar motivationen. Även belöningarna är motivationshöjande och leder till ökade arbetsprestationer. Säljledaren påverkar via sitt arbete direkt säljarnas prestationer. / Abstract –”Effects of the reward system and the sales leader in the sale of insurance – Försäljningsservice i Bergslagen AB”   Date: 28 May 2015   Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 ECTS   Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University   Authors:      Abdo Ibrahim                     David Kaya                     1st December 1990              18th May 1990   Tutor: Esbjörn Segelod   Title: Effects of the reward system and the sales leader in the sale of insurance – Försäljningsservice i Bergslagen AB   Keywords: Reward system, motivation, rewards, performance related salary, fixed salary, performance, sales coach, salary and forms of wages   Problem formulation: Försäljningsservice i Bergslagen is dependent on their sales staff in order to maintain the company's sales volumes. To get employees to work towards the business goals it is important to recruit the right staff but also to retain key employees. The reward system is an important part in ensuring this. Reward system includes rewards that are used to control the employees to achieve the main purpose of the company. As a further step Försäljningsservice i Bergslagen uses forms of wages such as performance-based salary and fixed salary. To motivate employees to work more efficiently and increase their sales, which favors their own interests, they use performance-based salary. Based on this, we chose to examine the effects of the reward system on sales quantity, performance and job satisfaction, but also if the sales coach influence employee sales performances.   Purpose: The purpose of this essay is to study how the insurance intermediaries’ sales volume, performance and job satisfaction are affected by Försäljningsservice i Bergslagens reward system as well as the sales coach.   Method: A case study has been performed with basis in gathering information from personal interviews and a survey. Interviews were conducted with the co-owner and sales manager in Försäljningsservice I Bergslagen, Elin Gustin and sales coach in Försäljningsservice i Bergslagen, Linnea Héléne. The survey was handed to all employees in Försäljningsservice i Bergslagen.   Conclusion: We came to the conclusions that the performance-based salary affect employee sales volumes positively because it increases motivation. The rewards are also motivating and leads to increased job performance. The sales coach also influence directly, through her work, the sales staff performances.