<p>År 2003 var företaget Skandia i hetluften då det i maj samma år beslutades att en oberoende utredningsgrupp skulle granska vissa förhållanden i Skandiakoncernen. Det visade sig att mellan åren 1997-2002 hade Skandia betalat ut fyra miljarder till personer i ledande</p><p>befattningar genom bonusprogram. Belöningssystem är någonting som de flesta företagen på Stockholmsbörsen erbjuder till sina anställda. Att stimulera de anställda till att prestera enastående resultat samt motivera anställda till att åstadkomma uppsatta mål kan vara syftet</p><p>med bonusprogram. Det är vanligt att benämna bonus som ett mått på prestation men ofta är det konjunkturen eller yttre faktorer som påverkar hur väl ett företag presterar. Våren år 2006 visade Sveriges Televisions, Uppdrag Granskning, två reportage angående verkställande</p><p>direktörers bonusprogram och riskerna med dessa. Dessa reportage skapade ett intresse hos oss att studera de prestationsbaserade lönerna hos ett antal företag noterade på Stockholmsbörsens Large Cap-lista.</p><p>Vi valde att studera den prestationsbaserade lönen i jämförelse med företagsresultat samt aktieutveckling. Detta eftersom vi ville studera om den prestationsbaserade lönen är beroende av dessa komponenter eller inte. Syftet med vår studie är att förklara i vilken utsträckning den prestationsbaserade lönen påverkas av olika komponenter. Vi kommer dessutom att jämföra den rörliga lönens utveckling under en femårsperiod med ett antal komponenter. Problemet</p><p>studeras utifrån en positivistisk kunskapssyn eftersom vi inte är intresserade av att skapa förståelse genom ord för det material vi erhåller som en hermeneutisk kunskapssyn innebär. Utan vi vill se om det finns ett samband mellan ett antal komponenter och den mängden</p><p>bonus de verkställande direktörerna erhåller. Vi läste först in oss på ett antal teorier och utvecklade därefter en hypotes, det vill säga ett deduktivt angreppssätt. En kvantitativ metod användes eftersom vi har en testande problemställning, vill granska ett stort antal enheter samt se samband och variationer i datan.</p><p>Den teoretiska referensramen består av ett antal teorier som till exempel agentteorin, de verkställande direktörernas kraftiga löneutveckling, armlängdsmodellen, styrelsens utvärderingsarbete angående den verkställande direktörens prestation, lönen kopplad till</p><p>företagets resultat, ett antal nyckeltal, konjunkturen samt lagstiftning. Utifrån dessa teorier analyserar vi det empiriska materialet från de 16 olika företagens årsredovisningar. Vi fann att</p><p>den verkställande direktörens rörliga lön i liten utsträckning följer de studerade komponenterna.</p>

År 2003 var företaget Skandia i hetluften då det i maj samma år beslutades att en oberoende utredningsgrupp skulle granska vissa förhållanden i Skandiakoncernen. Det visade sig att mellan åren 1997-2002 hade Skandia betalat ut fyra miljarder till personer i ledande befattningar genom bonusprogram. Belöningssystem är någonting som de flesta företagen på Stockholmsbörsen erbjuder till sina anställda. Att stimulera de anställda till att prestera enastående resultat samt motivera anställda till att åstadkomma uppsatta mål kan vara syftet med bonusprogram. Det är vanligt att benämna bonus som ett mått på prestation men ofta är det konjunkturen eller yttre faktorer som påverkar hur väl ett företag presterar. Våren år 2006 visade Sveriges Televisions, Uppdrag Granskning, två reportage angående verkställande direktörers bonusprogram och riskerna med dessa. Dessa reportage skapade ett intresse hos oss att studera de prestationsbaserade lönerna hos ett antal företag noterade på Stockholmsbörsens Large Cap-lista. Vi valde att studera den prestationsbaserade lönen i jämförelse med företagsresultat samt aktieutveckling. Detta eftersom vi ville studera om den prestationsbaserade lönen är beroende av dessa komponenter eller inte. Syftet med vår studie är att förklara i vilken utsträckning den prestationsbaserade lönen påverkas av olika komponenter. Vi kommer dessutom att jämföra den rörliga lönens utveckling under en femårsperiod med ett antal komponenter. Problemet studeras utifrån en positivistisk kunskapssyn eftersom vi inte är intresserade av att skapa förståelse genom ord för det material vi erhåller som en hermeneutisk kunskapssyn innebär. Utan vi vill se om det finns ett samband mellan ett antal komponenter och den mängden bonus de verkställande direktörerna erhåller. Vi läste först in oss på ett antal teorier och utvecklade därefter en hypotes, det vill säga ett deduktivt angreppssätt. En kvantitativ metod användes eftersom vi har en testande problemställning, vill granska ett stort antal enheter samt se samband och variationer i datan. Den teoretiska referensramen består av ett antal teorier som till exempel agentteorin, de verkställande direktörernas kraftiga löneutveckling, armlängdsmodellen, styrelsens utvärderingsarbete angående den verkställande direktörens prestation, lönen kopplad till företagets resultat, ett antal nyckeltal, konjunkturen samt lagstiftning. Utifrån dessa teorier analyserar vi det empiriska materialet från de 16 olika företagens årsredovisningar. Vi fann att den verkställande direktörens rörliga lön i liten utsträckning följer de studerade komponenterna.

Vi vill med denna studie ta reda på vilka mekanismer, som bidrar till den låga andelen kvinnor bland VD:ar i svenska privata företag och om situationen har förändrats de senaste tio åren. Syftet med uppsatsen är att undersöka glastaket från ett ovanifrån-perspektiv. Fokus i studien ligger därför på de styrelseordförande, som arbetar med rekrytering, och inte på de kvinnor, som strävar efter att nå toppen. I referensramen ingår feministiska begrepp som genuskunskap, intersektionalitet, hegemonisk maskulinitet, och homosocialitet men den behandlar även rekrytering, kvotering och positiv särbehandling.Studien är kvalitativ och genomfördes med hjälp av semi-strukturerade intervjuer. En serie intervjuer utfördes, med två projektledare på en jämställdhetsorganisation, sex styrelseordförande och två rekryterare. Intervjuerna gav studien både förkunskaper och empiri, när det gäller den låga andelen kvinnliga VD:ar i svenska privata medelstora företag. Båda könen representerades med fem män och fem kvinnor. Konferensen Jämställt på toppen ägde rum på Rosenbad i Stockholm, där vi utöver intervjuerna studerade goda exempel från företag, som kommit längre i utvecklingen i strävan att tillsätta fler kvinnor på höga positioner. Empirin analyseras utifrån de båda begreppen homosocialitet och hegemonisk maskulinitet.Vår slutsats blir att det är viktigt för företagen att tala ett “nytt språk”, som i första hand poängterar och belyser lönsamheten mer än jämställdheten. Jämställdhet är en självklar grund. Lönsamhet är något som driver utvecklingen i företag framåt. Att börja tala ett nytt språk är väsentligt, om privata företag själva skall lyckas förändra sin nuvarande situation med idag 40 procent rent manliga styrelser, 12-15 procent kvinnliga VD:ar och en utveckling, som går tvärs emot en förändringsprocess i statliga företag och mot samhällets syn på jämlikhet. Det är företagarens ansvar att utifrån grundläggande värderingar och samhällets krav göra företag lönsamma.Vi anser också att den i Sverige lagliga metoden positiv särbehandling bör tillämpas i större utsträckning i privata företag för att påskynda utvecklingen. En lag om kvotering av kvinnor i styrelserna, tror vi också kommer att införas. Eventuella farhågor att kvinnor skulle komma i majoritet i styrelserna med denna metod kan avfärdas, eftersom kvotering av en underrepresenterad grupp upphör av sig själv, när målet är uppnått. Sammanfattningsvis redovisar vi åtgärder, som bidrar till en livskraftig, tillförlitlig och bestående förändring, när det gäller målet att få fler kvinnliga verkställande direktörer. / Program: Civilekonomprogrammet