The purpose of this study was to develop an instrument to measure K-12 teacher demoralization. An increasing body of literature has labeled modern education policies as having a demoralizing effect on teachers (Darling-Hammond & Rustique-Forrester, 2002; Noddings, 2004; Ryan & Brown, 2005; Nichols & Berliner, 2007; Santoro, 2011; Hargreaves, Braun, & Gebhardt, 2013). Teacher demoralization has been defined as a teacher’s “inability to access the moral rewards of teaching” (Santoro, 2011, p. 3). Data was collected from a population of K-12 educators through cognitive interviews (n=6) and a large scale data collection analyzed with a principal component analysis (n=430) in an effort to determine which constructs should be included in the measurement of teacher demoralization. Feedback on the survey instrument was incorporated in an iterative process at each stage of data collection. Results revealed that the theory of teacher demoralization should include two factors: teacher dispositions and feelings of demoralization. The current study failed to find strong evidence of convergent validity with teacher burnout and self-determination need thwarting; however, results suggest that emotional exhaustion and autonomy need thwarting are moderately related to teacher demoralization. Evidence of discriminant validity in relation to teacher self-efficacy was found; however, other discriminant validity evidence was inconclusive. This study extends the literature by providing the first attempt to measure the phenomenon of teacher demoralization. Future studies should continue to refine the instrument of teacher demoralization, and can use this instrument as one way to examine the impact of policy on teachers.

Det senaste decenniet har visat en tydlig trend av ökad psykisk ohälsa, samt fysisk inaktivitet hos ungdomar i Sverige. Syftet med studien var att undersöka relationen mellan grundläggande psykologiska behov och psykisk hälsa genom de mellanliggande variablerna motivation och motionsbeteende hos gymnasieungdomar baserat på Självbestämmandeteorin. En kvantitativ undersökning genomfördes med 160 deltagare, varav 106 kvinnor och 54 män, i åldrarna 16 till 19 år (M=17,04, SD=0,93). Följande mätinstrument användes: Godin Leisure-Time Exercise Questionnaire, Behavioural Regulation in Exercise Questionnaire, Psychological Need Thwarting Scale och Self-Rated Mental Health. Resultatet från medieringsanalyserna visade ett tydligt negativt samband mellan behovsfrustration och psykisk hälsa. Hela medieringsmodellen visade även att kontrollerad motivation och motionsbeteende kunde mediera relationen mellan tillhörighetsfrustration och psykisk hälsa. Behovsfrustration är ett relativt nytt och understuderat begrepp, vilket gör att studiens resultat kan bidra till ökad kunskap kring de faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa. Till framtida forskning föreslås att inkludera variabler som rör autonomistöd samt fortsatt fördjupning i tillhörighetsbehovet i motion- och skolmiljöer. Detta skulle kunna ge mer kunskap och förståelse för ungdomars psykiska hälsa och motivationsorientering, vilket i sin tur skulle kunna gynna hälsoinsatser och promotion för ökad hälsa bland ungdomar.

Inre motivation som konceptualiseras inom Self Determination Theory (SDT) (Deci & Ryan, 2000) har en viktig roll i att främja fortsatt idrottande och välmående. Till vilken grad en individ upplever inre motivation kan ses utifrån faktorerna behovstillfredsställelse och behovsfrustration. Motivationen påverkas även av omgivningen genom så kallat behovsstöd och behovshindrande. Denna studie syftade till att undersöka om det fanns något samband mellan svenska badmintonspelares upplevelse av behovstillfredsställelse/-frustration och behovsstöd/-hindrande och deras intention att fortsätta med badminton i framtiden. 133 aktiva svenska badmintonspelare, i åldern 15-66 år och äldre deltog i studien. Intentionen att fortsätta spela badminton uppvisade ett statistiskt signifikant positivt samband med variablerna behovsstöd och behovstillfredsställelse. Inget samband hittades mellan Intentionen att fortsätta spela badminton och variablerna behovshindrande och behovsfrustration. Intentionen att fortsätta spela badminton var även högre ju äldre spelaren var, ju fler år spelaren spelat badminton och ju fler år med nuvarande huvudtränare de haft.  Behovsstöd och behovstillfredsställelse förefaller således vara områden att fokusera på inom idrottsföreningar med syfte att bidra till ett långsiktigt idrottande, även inom andra idrotter än badminton. / Studies have shown the importance of intrinsic motivation and Self Determination Theory (SDT) (Deci & Ryan, 2000) when it comes to promoting sport participation and well-being. The amount of intrinsic motivation experienced by an individual can be estimated using the factors Need Satisfaction and Need Frustration and also be influenced by the surrounding people through Need Support and Need Thwarting. This study aimed to investigate whether a correlation between the experience of Need Satisfaction/-Frustration and Need Support/-Thwarting in Swedish badminton players and their intention to continue with badminton in the future existed. 133 active Swedish badminton players participated in the study, age 15 to 66 and older. The intention to continue playing badminton indicated a statistically significant positive correlation with the variables Need Support and Need Satisfaction. No correlation was found between the intention to continue playing badminton and the variables Need Thwarting and Need Frustration. The higher the age, more years as an active badminton player and more years with their current coach, the higher was also the intention to continue with badminton in the future. Need Support and Need Satisfaction can therefore be important areas of interest within sport clubs to promote long-term sport participation, in badminton as well as other sports.