Tobaksbruk är förknippat med ohälsa, stor risk finns att drabbas av följdsjukdomar. Syftet var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter och upplevelser av att arbeta med tobaksavväjning i grupp. En studie med kvalitativ ansats och deskriptiv design har gjorts. Åtta distriktssköterskor som arbetar med tobaksavväjning i grupp har intervjuats. Materialet har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. I resultatets första kategori ”Viktigt med tydliga arbetsrutiner vid tobaksavvänjning i grupp” beskrevs exempelvis arbetsrutiner såsom att hemuppgifter gavs mellan grupptillfällena, tobaksstoppdatum planerades och uppföljningar gjordes. Dock beskrevs svårigheter att rekrytera deltagare till tobaksavvänjningsgrupperna, vilket innebar att personerna hänvisades till individuell tobaksavväjning. Det rapporterades vara psykiskt påfrestande att leda grupper om deltagare hade psykisk ohälsa och komplexa sociala problem. Andra kategorin ”Möjligheter och svårigheter vid gruppbehandling” beskrev att motiverande samtal användes och deltagarnas motivation ansågs avgörande för tobaksstoppet. Tobaksavväjningen uppgavs fungera när distriktssköterskan inte ”föreläste” utan uppmuntrade alla till att bli hörda, så att erfarenheter delades och stöd gavs åt varandra. Distriktssköterskorna upplevde arbetet stimulerande men även frustrerande, möjligheter till stöd av tobakssamordnare eller kollegor fanns, dock saknades stöd av läkare. Önskvärt enligt distriktssköterskorna vore att vara två som genomförde gruppträffarna tillsammans, ha tillräckligt med administrativ tid samt ha tid för fortbildning. Slutsatsen är att distriktssköterskorna arbetade efter tydliga arbetsrutiner. De upplevde både möjligheter och svårigheter med att genomföra gruppbehandling. Dock behövs mer fokus läggas på att rekrytera personer till grupperna så att grupper inte behöver ställas in, samt att ökad möjlighet till vidareutveckling av tobaksavvänjnings arbete i grupp bör ges till distriktssköterskorna.

No description available.

The purpose of this study was to investigate how some elected established coaching models works in practice, and how the respondents perceived the situation of having a coach. There were three participants in the study, two men and one woman.   The first part of the study was to investigate how some established coaching models work in practice, which was inspired by action research. The coaching process was grounded in Höigard and Jörgensens (2002) four-stage model, while the transtheoretical model was used as a complement to describe and analyze the participants incline to change. Both of these models emphasize the weight of using a good goal setting strategy and the SMART-model (Faskunger, 2002) was used to meet this. The data collection was performed on qualitative grounds when notes of the coaching interviews were taken to notice the participants willingness to change. This could for example be something that the participants had sad or something they’ve done to move between the different stages according to the transtheoretical model. The second part of the study was to investigate how the participants experienced the situation of having contact with a coach. This part was executed on qualitative grounds were an interview met the purpose.   The result indicated that the coaching process might have influenced the participants motivation to change their behavior. This was presumed to depend on the techniques and methods that had been used (i.e., target strategies, empowerment and the confidence shown from the coach). Initially it was shown that the participants motivation to change seems to be extrinsic. During the process the motivation factors changed and the participants seems to have acquired a motivation of a more internal character. This because the participants after some time described that they changed their behavior for their own sake. According to the transtheoretical model the participants advanced from the preparation stage to the action stage, with hope to reach all the way to the activity stage. / Syftet med studien var att undersöka hur några utvalda etablerade coachingmodeller fungerar i praktiken, samt hur respondenterna upplevde situationen att ha haft kontakt med en coach. Tre respondenter deltog i studien, varav två män och en kvinna.   Första delen av syftet var att undersöka hur några utvalda etablerade coachingmodeller fungerar i praktiken, vilket var inspirerat av aktionsforskning. Coachingprocessen tog sin grund i Høigaard och Jørgensens (2002) fyrastegsmodell, medan den transteoretiska modellen användes som ett komplement för att beskriva och analysera respondenternas förändringsbenägenhet. Båda dessa modeller betonar vikten av att använda sig av en god målsättningsstrategi och SMART- modellen (Faskunger, 2002) användes för att tillgodose detta. Datainsamlingen skedde på kvalitativa grunder då anteckningar av coachingsamtalen togs för att notera respondenternas förändringsbenägenhet. Detta kunde exempelvis vara något som respondenterna sagt eller något som respondenterna gjort för att förflytta sig mellan de olika stadierna enligt den transteoretiska modellen. Den andra delen av syftet var att ta reda på hur respondenterna upplevt situationen av att ha haft kontakt med en coach. Även denna del genomfördes på kvalitativa grunder där en intervju tillgodosåg syftet.   Resultatet visar att coachingprocessen tycks ha haft en inverkan på respondenternas motivation till att förändra sitt beteende. Detta antas bero på de tekniker och metoder som har använts, exempelvis målsättningsstrategier, självbestämmande samt en upplevd trygghet från coachen. Till en början visade det sig att respondenternas motivation till förändring tycktes bestå av yttre karaktär. Allt efter processens gång förändrades motivationsfaktorn och respondenterna verkar ha skaffat sig en motivation av mer inre karaktär. Detta eftersom respondenterna efter en tid beskrev att de förändrade sitt beteende för sin egen skull. Enligt den transteoretiska modellen avancerade respondenterna från förberedelsestadiet till handlingsstadiet, med en förhoppning om att nå hela vägen fram till aktivitetsstadiet.

Syfte Syftet var att undersöka vad aktiva-motionärer anser om vardags-motionärer avseende livsstil, karaktärsdrag och hälsostatus. Metod För att inkludera vardags-motionärer på motionsanläggningar där motionärer finns bör man lösa upp barriärer till motion. Det kan därför vara av nytta att ta reda på om och i så fall vad aktiva-motionärer anser om vardags-motionärer. Detta för att kunna veta om förändringen ska ske hos aktiva-motionärer eller vardags-motionärer för att möjliggöra inkludering av vardagsmotionärer på motionsanläggningar där aktiva-motionärer finns. Detta genomfördes med en kvalitativt inriktad undersökning genom en intervjustudie i form av semistrukturerade intervjuer. Resultat Respondenterna anger att hälsa är en upplevd balans såväl psykiskt som fysiskt. I motsats till detta innebär ohälsa obalans. Konsekvenserna av denna obalans nämnde respondenterna som trötthet, sämre koncentration, övervikt, lättare att drabbas av sjukdomar samt försämrad livskvalité. Det respondenterna nämnde om en vardags-motionär är att denna individ sällan gör mer än vad det behöver i vardagen, är ohälsosamma, innehar obalans och kan drabbas av konsekvenserna som nämns ovan. Slutsats Undersökningen visar att det finns åsikter hos aktiva-motionärer om vardags-motionärer. Dock uttalar sig aktiva-motionärer ogärna om hur vardags-motionärer är som personer, men beskriver enklare deras leverne. Det undersökningen därmed kan konstatera är att andras åsikter är en befogad barriär till varför motion inte bedrivs. Om denna barriär är något som syns utåt på anläggningarna är dock svårt att säga. / Purpose The main purpose of this study was to research the practitioners of physical exercise (PPE) opinions about non-practitioners of physical exercise (NPPE), regarding their health, lifestyle and characteristics. Method To enable inclusion of NPPE to training facilities where PPE attend, knowledge of the PPEs’ opinions about NPPE are needed. NPPE often mention that the opinions of PPE discourage them from start to perform physical exercise at training facilities. Therefore, it was necessary to research if these opinions make an actual barrier for the start of exercise in NPPEs. To contribute this knowledge of opinions this study was a qualitative interview study with semi structured interviews. Result The respondents described health as a state of experienced balance between physical and physiological health. Unhealthiness was described by the opposite; imbalance. The consequences of this described imbalance are mentioned as fatigue, lack in concentration, overweight, high risk in diseases and decreased quality of life. What the respondents mentioned about a NPPE as an individual, were that they only did what's necessary, are unhealthy, lead an unbalanced lifestyle and suffer a higher risk of afflict the consequences mentioned above. Conclusion This study shows that the PPE do have opinions about NPPE. What is shown most clearly is that the respondents are more confident describing unhealthiness or the lifestyle choices associated with an unhealthy lifestyle, rather than describing the characteristics of unhealthy individuals. The study examines that the PPEs’ opinions about NPPE could be an actual barrier for NPPE to start performing physical exercise at training facilities where PPE perform their physical exercise. If these opinions are reflected in the environment of the training facilities, is not defined through this study and would require further research.

Boström, Johanna & Fahlander, Ann. (2011). Friskvård på arbetsplatsen. En nulägesanalys på Fastighetsförvaltning AB (A workplace physical activity intervention. An analysis of the situation at Fastighetsförvaltning AB). Bachelor Essay in Swedish. Umeå: Umeå university, Department of Education. Abstract Physical inactivity has become a global problem and causes millions of deaths every year. Fastighetsförvaltning AB has decided to carry out a workplace physical activity intervention in order to make the employees more physically active. The objective of this survey is to provide the information needed to encourage the personnel to engage in physical activity. The study focused on to which extent the employees was ready to engage in physical activity, which factors that impact the employees’ participation in physical activities and which subjects the intervention should contain. This study was based on a questionnaire which was sent to the 53 employees of the company. The results show that 95 per cent of the employees are to some extent ready to engage in physical activity based on TTM. Lack of time is the most common barrier to physical activity and doing things they enjoy is what motivates the employees. The subject the employees are most interested to engage in is physical activity.

Sammanfattning Bakgrund Detta examensarbete undersökte hur fem personliga tränare i Sverige arbetar med motivation för att främja sina klienters beteendeförändring under perioden sex månader och framåt. Det teoretiska paradigmet var utformat av self determination teorin (självbestämmande teorin) och den transteoretiska modellen. Syfte och frågeställning Syftet med denna uppsats är att undersöka hur personliga tränare arbetar för att främja sina klienters beteendeförändring sex månader och framåt, för att sedan kunna utvärdera deras arbetssätt utifrån teori inom beteendeförändring och motivation. För att uppnå syftet med uppsatsen formulerades följande huvudfrågeställning: Hur arbetar personliga tränare med motivation för att främja sina klienters beteendeförändring sex månader och framåt? Metod Studien utgick från en kvalitativ metod med en deduktiv ansats, fallstudie gjordes på gymkedja X där fem personliga tränare intervjuades via telefonintervjuer. I empirikapitlet framställs intervjupersonernas svar som även jämförs med varandra. Till sist kommer analysen där empirin tolkas utifrån tidigare forskning och relevant teori inom området, olika samband mellan teori och empiri framställs. Resultat Följande områden viktiga för en lyckad beteendeförändring: Förflyttning mot inre motivation, få klienterna att uppleva att det nya beteendet är en naturlig del av livet, stärka klienternas vinster med fysisk aktivitet samt förebygga återfall. Slutsats Intervjupersonerna ansåg att arbetet med relationen till klienterna och klienternas relatering till kunskap och miljön där beteendeförändringen äger rum är det viktigaste. Arbetet kring detta ger de personliga tränarna bra förutsättningar för att sedan öka klienternas kompetens och autonomi vilket innebär att klienterna i sin tur drivs mer av inre motivation vilket resulterar i en lyckosam beteendeförändring. / <p>Fristående kurs Idrott III</p>

Syfte: Pröva en integrerad metod av den transteoretiska modellen och begreppet känsla av sammanhang hos ungdomar gällande munhygienbeteende och upplevelse av intervention och reflektioner kring oral hälsa. Metod: Studien utfördes med en mixad metod. Urvalet bestod av 20 ungdomar där 11 valde att delta. Deltagarna randomiserades till två grupper där experimentgrupp vid base-line fick ta del av den beteendevetenskapliga interventionen och kontrollgrupp av en mer traditionell tandvårdsbehandling. Plack och gingivit mättes vid base-line och efter en månad. Experimentgrupp intervjuades vid uppföljning om upplevelse av att ha fått ta del av intervention och inställningar till oral hälsa. Statistiska analyser av kvantitativa data gjordes för att räkna ut skillnader inom respektive grupper samt mellan dem gällande plack och gingivit. Dataanalysen utfördes med deskriptiv statistik och icke-parametriska test. En kvalitativ innehållsanalys gjordes av intervjuerna och sedan jämfördes kvantitativa och kvalitativa resultat och presenterades i en metaslutsats. Resultat: Mellan base-line och en-månads uppföljning minskade plack och gingivit signifikant hos experimentgruppen. I jämförelse mellan grupperna minskade plack och gingivit mer hos experimentgrupp än kontrollgrupp. Frågeställningen kring deltagarnas upplevelse av interventionen resulterade i huvudkategorierna ”positivt bemötande” och ”begriplig och motiverande kunskap”, med fyra underkategorier. Frågeställningen om reflektioner kring oral hälsa resulterade i ”oral hälsa ur en social kontext” och ”munnens betydelse för att fungera och se bra ut” också med fyra underkategorier. Slutsats: Den integrerade beteendevetenskapliga interventionen gav ett bättre resultat på munhygienbeteende hos deltagarna än den mer traditionella tandvårdsbehandlingen. Upplevelsen av att ha tagit del av interventionen var positiv vilket stärker interventionens användbarhet. Mer forskning behövs för att utreda nyttan och användbarheten av interventionen inom tandvården.

Anyone who understands MI as a process may spontaneously think that five weeks of MI conversations may be a little short of time to be able to see a clear effect. At least that was my spontaneous thought. This was precisely the starting point of the study, which further led to the purpose of the study, i.e. to evaluate MI as a conversation method and see how effective the method is over a five-week period in a health and lifestyle-related behavior change. The aim is further specified by two questions: How has the health-related behavior changed during five weeks of MI-sessions based on the transtheoretical model? How has motivation changed over five weeks of MI-sessions? In order to answer the purpose and questions, MI- sessions with four female clients have been conducted over five weeks. In order to measure the effect of the MI-sessions, the clients during their first and last call answered scale questions intended to measure the client's motivation. In addition, each conversation has been documented in writing by me as conversation leader, where the most essential parts of the conversation have been noted to make it possible to follow the client's development in the transtheoretical model. The result showed that MI contributed to a strengthened intrinsic motivation as well as progress in the transtheoretical model as a result of a five-week period of MI-sessions. Through the study, it can be concluded that five weeks of MI-sessions are enough to strengthen the inner motivation and develop in the transtheoretical model. / Den som är införstådd i MI som process kanske spontant tänker att fem veckor av MI-samtal kan vara lite kort om tid för att kunna se en klar effekt. Det var åtminstone min spontana tanke. Just detta blev studiens utgångpunkt som vidare ledde fram till syftet med studien d.v.s. att utvärdera MI som samtalsmetod och se hur effektiv metoden är under en femveckorsperiod vid en hälso- och livsstilsrelaterad beteendeförändring. Syftet specificeras vidare av två frågeställningar: Hur har det hälsorelaterade beteendet förändrats under fem veckor av MI- samtal utifrån den transteoretiska modellen? Hur har motivationen förändrats under fem veckor av MI-samtal? För att besvara syftet och frågeställningarna har MI-samtal med fyra kvinnliga klienter genomförts under fem veckor. För att mäta effekten av MI-samtalen har klienterna under sitt första och sista samtal besvarat skalfrågor som avser mäta klientens motivation. Dessutom har varje samtal dokumenterats i skrift av mig som samtalsledare där samtalets mest väsentliga delar noterats för att göra det möjligt att följa klientens utveckling i den transteoretiska modellen. Resultatet visade att MI bidrog till en stärkt inre motivation samt framsteg i den transteoretiska modellen till följd av en femveckorsperiod av MI-samtal. Genom studien kan man dra slutsatsen att fem veckor av MI-samtal räcker gott för att stärka den inre motivationen samt utvecklas i den transteoretiska modellen.

Hälsan kan främjas av fysisk aktivitet men trots detta är unga vuxna alltmer inaktiva idag. Motivation är en bakomliggande faktor som påverkar en individs fysiska aktivitetsbeteende. Motivation kan delas upp i inre och yttre faktorer.  Syftet är att utforska vilka faktorer som påverkar samt identifiera vilka faktorer som främjar unga vuxna 18-29 års motivation till fysisk aktivitet. Metoden var en systematisk litteraturstudie om befintlig forskning inom ämnet.  Resultatet visar att det är flera faktorer som påverkar motivationen, det som påverkar fysisk aktivitet positivt är inre motivation, socialt stöd och feedback. En yttre faktor som främjar fysisk aktivitet på kort sikt är belöningar.

I Sverige når många invånare inte rekommendationerna för fysisk aktivitet trots de positiva effekterna. En beteendeförändring kan vara svårt - många faktorer kan underlätta eller försvåra förändringen. Studiens syfte var att undersöka deltagare i en Börja träna-kurs upplevelser av motivationsfaktorer och strategier för fortsatt träning. Studien är deskriptiv kvalitativ. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra deltagare. Intervjusvaren analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet omfattar sju motivationsfaktorer: träningsupplägg, gemenskap (med gruppen), stöd från familj, investera i sig själv, effekter av träning, träningsglädje samt överkomma rädslor. Fyra strategier för fortsatt träning framkom: Göra träningen roligare, Anpassa träning till nuvarande funktionsnivå, Planera för träning samt Motstånd att hantera. Kategorierna matchades med Transteoretiska modellens handlingssätt, vilket visar att träningsupplägget motsvarade följande handlingssätt: Consciousness-raising, Self re-evaluation, samt Helping relationship. Resultatanalysen visar att deltagarnas upplevelser stimulerat till bättre tillit till sin förmåga, samt att upplevelsen att de ”kommit igång” med träning underlättar för fortsatt fysisk aktivitet. Brist på liknande studier ger möjlighet till fortsatta studier inom ämnet. / In Sweden, a big part of the population is unable to fulfill the recommendations for physical activity despite the positive effects. Behavioral change can be hard and several factors can facilitate or complicate the change. This study aims to examine participant’s, of a start exercising-class, experience of motivational factors and strategies for continued exercise. It’s a descriptive qualitative study. Semistructured interviews were conducted with four participants. A qualitative content analysis was made based on the answers. The results include seven motivational factors: Training schedule, Communion (with the group), Support from family, Invest in itself, Effect of exercise, Joy of training and Overcome fears. Four strategies for continued exercise were identified: Make exercising fun, Customize training to the current level of functioning, Plan for exercise and Barriers to manage. The categories were matched with the transtheoretical model’s processes of change which showed that the class’s approach corresponded to: Consciousness-raising, Self re-evaluation and Helping relationship. The result analysis shows that the experiences of the participants stimulated to a better self-efficacy for physical activity. Also, the feeling of being “under way” with exercise facilitates continued physical activity. A lack of similar studies allows for further studies of the subject.