Syftet med studien var att undersöka hur personliga tränare upplever sin psykosociala arbetsmiljö. Vidare används KASAM-teorin för att se vilka faktorer som bidrar till, respektive hindrar en god psykosocial arbetsmiljö. Metoden som användes var enkät med uppföljande intervju. Enkäten innehöll 18 frågor med stängda svarsalternativ. Enkäterna mailades ut till personliga tränare som nått myndig ålder, bosatta i Sverige och hade en anställning på en friskvårdsanläggning. I mailet fick även deltagarna förfrågan om deltagande i den uppföljande intervjun. Utifrån resultatet från enkäten skapades intervjufrågorna. Tre intervjuer gjordes. Resultatet av enkäterna sammanställdes i figurer och analyserades utifrån KASAM-teorin, även intervjuerna analyserades utifrån samma teori. Det framkom i resultatet att deltagarna upplever information och kommunikation mellan dem och chef, organisation och ledning som en bristfällig faktor i arbetsmiljön. Slutsatsen av denna studie har visat att personliga tränare upplever sin psykosociala arbetsmiljö på olika sätt. Det finns olika faktorer som har utvecklingspotential enligt KASAM-teorins tre begrepp. Dock anser majoriteten av deltagarna att de är motiverade och engagerade i sitt arbete vilket är en viktig del för att uppleva begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. / The purpose of this study is to examine how personal trainers are experiencing their psychosocial work environment. Using the KASAM-theory we identify which factors contribute to the psychosocial work environment, and which factors that doesn’t. The methodology used in this study is a survey with a follow up interview. The survey contained 18 questions with closed answer options. The participants of the survey were personal trainers with the age of 18 years or above, residing in Sweden and with an employment in a wellness center. The survey was sent out by e-mail where participants also received a request to participate in an interview. Based on the results of the survey, the interview questions were created and three interviews were made. The results from the survey were compiled in figures and analyzed by the KASAM-theory. The interviews were also analyzed using the same theory. The results show that participants experience information and communication between them and manager, organization and management as a defective factor in the work environment. The conclusion of this study is that personal trainers experience their psychosocial work environment as very varied. There are different factors that have potential for development according to the KASAM-theory. The majority of participants state that they are motivated and committed to their work, which is an important part of experiencing comprehensiveness, manageability and meaningfulness.

Syftet är att beskriva och problematisera råd kring träning och kost som personliga tränare ger klienter och hur de tar sig uttryck utifrån ett genusteoretiskt perspektiv. Studien gjordes med fokusgruppsintervjuer, sju stycken, och urvalet bestod av 19 personliga tränare mellan 23-47 år, med varierande utbildningsbakgrund och yrkesverksamma år. Studien har en explorativ design och gjordes med en kvalitativ innehållsanalys med en abduktiv ansats. Resultatet visade att PT ger genusneutrala eller genusmärkta hälsoråd till klienter. Genusneutrala råd handlar om att hjälpa samtliga klienter, såväl kvinnor som män, till ett avslappnat förhållningssätt till träning och kost, effektivisera och prioritera träning och kost och att inta en ren och naturlig kost. De genusmärkta hälsoråden är genusspecifika genom att PT reagerar på kvinnors problematiska tränings- och kostbeteenden och ger konkreta råd till kvinnor för att häva dem, men agerar undvikande och ger inte råd vad gäller liknande beteenden hos män. Denna åtskillnad ger män och kvinnor olika möjligheter att främja sin hälsa och utveckla sin träning samt att mäns problematiska beteenden riskerar att inte uppmärksammas.

Denna undersökning har haft som mål att undersöka och förstå hälsoism som begrepp inom bodybuildingkretsar men även om dessa kan uppfattas som religiösa fenomen. Den metod som använts har varit intervjuer, det har varit sex stycken informanter till denna undersökning, fördelningen mellan könen har varit helt jämn, åldersfördelningen har varit relativt jämn med spannet mellan 22 år till 28 år. Efter transkribering av intervjuer har ett kodningsschema använts för att finna material att tolka utifrån en innehållsanalys.  Den tidigare forskningen har varit relativt omfattande med allt från mediers roll i att påverka individer till hur extremt fokuserad man kan vara vad gäller matintaget. Detta är för att öka förståelsen för ämnet men även för att kunna jämföra denna studies resultat med den tidigare forskningen. Den teoretiska utgångspunkten har varit bred, för att kunna definiera svaren som religiösa fenomen eller inte har Berger och Luckmanns teori om ”osynlig” religion använts, där religion har skiftat fokus från grupp till individfokus. Men samtidigt för att klassas som ett religiöst fenomen måste det finnas ett meningssystem men samtidigt en egen identitet. Här har även teorin varit till stor hjälp att öka förståelsen för det meningssystem som finns bland svaren. Utifrån svaren kan man se att denna livsstil påverkar individerna både positivt och negativt och i många frågor kan man se tecken på religiösa fenomen. Detta har främst varit frälsning och mission som är sammankopplade med många religioner.

Den här studien behandlar personliga tränares arbete med inre och yttre motivation. Syftet är att undersöka hur personliga tränare arbetar med dessa motivationsinriktningar samt hur motivation kan gestalta sig hos deras klienter - för att i slutändan kunna presentera den inriktningen som är mest gynnsam för klientens långsiktiga upprätthållning av ett beteende. för att undersöka frågeställningar användes semi-strukturerade intervjuer. Inre motivatorer som identifierades var vilja, ambition och intresse. Yttre motivatorer som identifierades var förväntningar och press från omgivningen, tränarpress och tidspress. Samtliga tränare hade en utbredd erfarenhet av båda inriktningarna. Inre motivation var dock den inriktning som helhetligt präglade samtligas arbete. Det var även den inriktning som visade sig vara mest gynnsam för klientens långsiktiga upprätthållning av ett beteende. / This study examines personal trainers work towards intrinsic and extrinsic motivation. The aim is to recognize personal trainers work towards these motivational characters aswell as recognizing these motivational characters ways of expressing themselves in their clients - so that in the extension the character who fits most appropriate to provide a long-term solution for the maintenance of a behavior can be recognized. To examine the issues semi-structured interviews was applied. Intrinsic motivation was identified as will, ambition and interest. Extrinsic motivation was identified as expectations and pressure from the environment, pressure from the trainer and deadline-pressure. All trainers showed an expansive experience from both motivational characters. Intrinsic motivation was however the character who generally characterized the work of all trainers. Intrinsic motivation was also the character of motivation deemed most appropriate for providing a long-term solution for the maintenence of a behaviour.

Sammanfattning Bakgrund Detta examensarbete undersökte hur fem personliga tränare i Sverige arbetar med motivation för att främja sina klienters beteendeförändring under perioden sex månader och framåt. Det teoretiska paradigmet var utformat av self determination teorin (självbestämmande teorin) och den transteoretiska modellen. Syfte och frågeställning Syftet med denna uppsats är att undersöka hur personliga tränare arbetar för att främja sina klienters beteendeförändring sex månader och framåt, för att sedan kunna utvärdera deras arbetssätt utifrån teori inom beteendeförändring och motivation. För att uppnå syftet med uppsatsen formulerades följande huvudfrågeställning: Hur arbetar personliga tränare med motivation för att främja sina klienters beteendeförändring sex månader och framåt? Metod Studien utgick från en kvalitativ metod med en deduktiv ansats, fallstudie gjordes på gymkedja X där fem personliga tränare intervjuades via telefonintervjuer. I empirikapitlet framställs intervjupersonernas svar som även jämförs med varandra. Till sist kommer analysen där empirin tolkas utifrån tidigare forskning och relevant teori inom området, olika samband mellan teori och empiri framställs. Resultat Följande områden viktiga för en lyckad beteendeförändring: Förflyttning mot inre motivation, få klienterna att uppleva att det nya beteendet är en naturlig del av livet, stärka klienternas vinster med fysisk aktivitet samt förebygga återfall. Slutsats Intervjupersonerna ansåg att arbetet med relationen till klienterna och klienternas relatering till kunskap och miljön där beteendeförändringen äger rum är det viktigaste. Arbetet kring detta ger de personliga tränarna bra förutsättningar för att sedan öka klienternas kompetens och autonomi vilket innebär att klienterna i sin tur drivs mer av inre motivation vilket resulterar i en lyckosam beteendeförändring. / <p>Fristående kurs Idrott III</p>