Tobaksbruk är förknippat med ohälsa, stor risk finns att drabbas av följdsjukdomar. Syftet var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter och upplevelser av att arbeta med tobaksavväjning i grupp. En studie med kvalitativ ansats och deskriptiv design har gjorts. Åtta distriktssköterskor som arbetar med tobaksavväjning i grupp har intervjuats. Materialet har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. I resultatets första kategori ”Viktigt med tydliga arbetsrutiner vid tobaksavvänjning i grupp” beskrevs exempelvis arbetsrutiner såsom att hemuppgifter gavs mellan grupptillfällena, tobaksstoppdatum planerades och uppföljningar gjordes. Dock beskrevs svårigheter att rekrytera deltagare till tobaksavvänjningsgrupperna, vilket innebar att personerna hänvisades till individuell tobaksavväjning. Det rapporterades vara psykiskt påfrestande att leda grupper om deltagare hade psykisk ohälsa och komplexa sociala problem. Andra kategorin ”Möjligheter och svårigheter vid gruppbehandling” beskrev att motiverande samtal användes och deltagarnas motivation ansågs avgörande för tobaksstoppet. Tobaksavväjningen uppgavs fungera när distriktssköterskan inte ”föreläste” utan uppmuntrade alla till att bli hörda, så att erfarenheter delades och stöd gavs åt varandra. Distriktssköterskorna upplevde arbetet stimulerande men även frustrerande, möjligheter till stöd av tobakssamordnare eller kollegor fanns, dock saknades stöd av läkare. Önskvärt enligt distriktssköterskorna vore att vara två som genomförde gruppträffarna tillsammans, ha tillräckligt med administrativ tid samt ha tid för fortbildning. Slutsatsen är att distriktssköterskorna arbetade efter tydliga arbetsrutiner. De upplevde både möjligheter och svårigheter med att genomföra gruppbehandling. Dock behövs mer fokus läggas på att rekrytera personer till grupperna så att grupper inte behöver ställas in, samt att ökad möjlighet till vidareutveckling av tobaksavvänjnings arbete i grupp bör ges till distriktssköterskorna.

<p>Att sluta eller inte sluta? En litteraturstudie om tobaksavvänjningsmetoder Bjellman, K. Tobaksbruket har en lång historia, och de tobaksrelaterade sjukdomarna kostar samhället miljarder i sjukvårdskostnader och produktionsbortfall varje år. Andelen rökare minskar stadigt i Sverige, idag röker ca 15 procent av befolkningen. Resultaten från olika metoder för tobaksavvänjning är tämligen blygsamma, och ugefär nittio procent av de som slutar röka gör det på egen hand. Syftet med denna studie var att beskriva och analysera metoder för tobaksavvänjning. Detta gjordes utifrån följande frågeställningar: Hur tar metoderna hänsyn till människors behov av att uppleva självbestämmande, kompetens och tillhörighet? Hur arbetar metoderna med att stärka människors inre motivation? Hur tar metoderna hänsyn till människors hela livssituation? Metoden var en litteraturstudie av vetenskapliga artiklar om olika metoder för tobaksavvänjning, samt olika typer av handlednings- och självhjälpsmaterial för tobaksavvänjare och tobaksanvändare. Slutsatsen är att få metoder tar hänsyn både till människors behov av att uppleva självbestämmande, kompetens och tillhörighet, arbetar för att stärka den inre motivation att sluta röka, samt beaktar hela klientens livssituation. Även de metoder som uppfyller detta ganska väl har problem med många återfall den första tiden efter rökstoppet. Andelen långvarigt rökfria tycks vara ungefär densamma, oavsett vilken metod man använder och hur väl den uppfyller ovanstående. Nyckelord Tobaksavvänjning, Rökavvänjning, Tobacco cessation, Självbestämmandeteorin, Self-determination Theory, Litteraturstudie</p><p>To quit or not to quit? A literature study of tobacco cessation methods Bjellman, K. The tobacco custom has a long history, and the tobacco related diseases cost the society billions in healthcare costs and production losses. The results from different methods for tobacco cessation are rather modest. The aim with this study was to describe and analyze methods for tobacco cessation. This was done on the basis of the following issues: How takes the methods considerations to people's needs of experiencing self determination, competence and property? How works the methods with starching people's internal motivation? How takes the methods considerations to the people's living environment? The method was a literature study off scientific articles about different methods for tobacco cessation, and different types of guidance's - and self-help materials for tobacco workers and tobacco users. The conclusion is that few methods take considerations both to people's needs of experiencing self determination, competence and property, works in order to starch the internal motivation to stop to smoke, and takes into consideration the client's living environment. Also those methods that meet this quite well have problems with many relapses. The proportion prolonged smoke free clients seems to last approximately the same, irrespective of which method one uses and how well it meets the factors above. Key Words Tobacco cessation, Smoking Cessation, Self-determination Theory, Literature study</p>

Att sluta eller inte sluta? En litteraturstudie om tobaksavvänjningsmetoder Bjellman, K. Tobaksbruket har en lång historia, och de tobaksrelaterade sjukdomarna kostar samhället miljarder i sjukvårdskostnader och produktionsbortfall varje år. Andelen rökare minskar stadigt i Sverige, idag röker ca 15 procent av befolkningen. Resultaten från olika metoder för tobaksavvänjning är tämligen blygsamma, och ugefär nittio procent av de som slutar röka gör det på egen hand. Syftet med denna studie var att beskriva och analysera metoder för tobaksavvänjning. Detta gjordes utifrån följande frågeställningar: Hur tar metoderna hänsyn till människors behov av att uppleva självbestämmande, kompetens och tillhörighet? Hur arbetar metoderna med att stärka människors inre motivation? Hur tar metoderna hänsyn till människors hela livssituation? Metoden var en litteraturstudie av vetenskapliga artiklar om olika metoder för tobaksavvänjning, samt olika typer av handlednings- och självhjälpsmaterial för tobaksavvänjare och tobaksanvändare. Slutsatsen är att få metoder tar hänsyn både till människors behov av att uppleva självbestämmande, kompetens och tillhörighet, arbetar för att stärka den inre motivation att sluta röka, samt beaktar hela klientens livssituation. Även de metoder som uppfyller detta ganska väl har problem med många återfall den första tiden efter rökstoppet. Andelen långvarigt rökfria tycks vara ungefär densamma, oavsett vilken metod man använder och hur väl den uppfyller ovanstående. Nyckelord Tobaksavvänjning, Rökavvänjning, Tobacco cessation, Självbestämmandeteorin, Self-determination Theory, Litteraturstudie To quit or not to quit? A literature study of tobacco cessation methods Bjellman, K. The tobacco custom has a long history, and the tobacco related diseases cost the society billions in healthcare costs and production losses. The results from different methods for tobacco cessation are rather modest. The aim with this study was to describe and analyze methods for tobacco cessation. This was done on the basis of the following issues: How takes the methods considerations to people's needs of experiencing self determination, competence and property? How works the methods with starching people's internal motivation? How takes the methods considerations to the people's living environment? The method was a literature study off scientific articles about different methods for tobacco cessation, and different types of guidance's - and self-help materials for tobacco workers and tobacco users. The conclusion is that few methods take considerations both to people's needs of experiencing self determination, competence and property, works in order to starch the internal motivation to stop to smoke, and takes into consideration the client's living environment. Also those methods that meet this quite well have problems with many relapses. The proportion prolonged smoke free clients seems to last approximately the same, irrespective of which method one uses and how well it meets the factors above. Key Words Tobacco cessation, Smoking Cessation, Self-determination Theory, Literature study

Tobakskonsumtion är ett folkhälsoproblem och tobaksförebyggande arbete är en viktig del i arbetet för att främja en hållbar utveckling. Distriktssjuksköterskor inom primärvården har en betydande roll i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet inom tobaksavvänjning. Syftet var att belysa distriktssjuksköterskans hälsobefrämjande arbete vid tobaksavvänjning med inriktning på rökning. Studien har en kvalitativ ansats. Intervjuer genomfördes med nio distriktssjuksköterskor verksamma inom primärvården i tre olika kommuner i Västra Sverige. Intervjuerna spelades in på band och transkriberades sedan. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Intervjutexter strukturerades utifrån meningsbärande enheter, kondenserade meningsenheter, koder, underkategorier och kategorier. Resultatet har delats in i fyra huvudkategorier: Distriktssjuksköterskans roll, Förhållningssätt, Arbetssätt och Resurser. I resultatet framkommer att distriktssjuksköterskan utformar en behandlingsplan tillsammans med patienten, stöttar under processen och följer sedan upp patienten. Resultatet påvisar att distriktssjuksköterskorna har olika arbetssätt och olika förhållningssätt. Det är viktigt att anpassa hela behandlingen efter patientens förutsättningar för att uppnå bäst resultat. Nyckeln till en framgångsrik tobaksavvänjning är patientens motivationsnivå. För ett lyckosamt arbete inom tobaksavvänjning behövs resurser som exempelvis tid ses över och anpassas efter behov. Studien visar att utbildning i motiverande samtal är en angelägenhet för distriktssjuksköterskor som jobbar med livsstilsförändringar. All vårdpersonal inom vården bör motivera patienten till rökstopp. / Tobacco consumption is a public health problem and its prevention is an important part of the work to promote sustainable development. District nurses in primary health care have an important role in health-promotion and prevention work in tobacco cessation. The aim of the study is to highlight the role of the district nurse in tobacco cessation in primary care. The study has a qualitative approach. The interviews were conducted with nine district nurses who work in primary care in three municipalities in western Sweden. They were recorded on tape and then transcribed and analysed through qualitative content analysis. The interview texts were structured based on meaning units, condensed meaning units, codes, subcategories and categories. The results have been classified into four main categories: Role of the district nurse, Attitude, Method of working and Resources. The results show that the district nurse draws up a treatment plan together with the patient, provides support during the process and then follows up the patient. They also indicate that district nurses have different ways of working and different attitudes. To achieve the best results, it is important to adapt all the treatment to the conditions of the patient. The key to successful tobacco cessation is the motivational level of the patient. For successful work on tobacco cessation, resources such as, for example, time, need to be reviewed and adapted to the needs. The study shows that training in motivational interviewing is important for district nurses who work with lifestyle changes. All nursing staff in the care sector should motivate the patient to stop smoking.

Bakgrund: COVID-19 är ett respiratoriskt virus som i mars år 2020 förklarades som en pandemi av Världshälsoorganisationen. Pandemin har påverkat levnadsättet för flera personer samt arbetet i vården. Tobaksrökning står för flera miljoner dödsfall årligen och tobaksbrukare kan söka stöd för att sluta bruka tobak hos Sluta-Röka-Linjen. Hur COVID-19 har påverkat brukarmönstret till stödlinjer för tobaksavvänjning är i dagsläget mindre studerat. Syfte: Att undersöka Sluta-Röka-Linjens generella brukarmönster under året 2019 som anses vara ett normalt år för Sluta-Röka-Linjen. Det andra syftet är att undersöka om linjens brukarmönster har förändrats under året 2020 och om det finns en association till COVID-19. Metoder: Studien är en deskriptiv observationsstudie samt i viss mån ett naturligt experiment. Studiepopulationen utgör klienter som har kontaktat Sluta-Röka-Linjen under åren 2019 och 2020. Sluta-Röka-Linjens generella brukarmönster studerades under ett normalår samt i vilken grad detta mönster påverkades av COVID-19 pandemin och eventuella samband utreddes. Resultat: Majoriteten sökande till Sluta-Röka-Linjen året 2019 var svensktalande kvinnor, brukare som tagit kontakt med linjen själva och sökte hjälp för rökavvänjning. Ett signifikant positivt samband observeras mellan förändringen av antalet ärenden under året 2020 jämfört med 2019 och antalet nyinskrivna COVID-19 IVA-patienter. Slutsatser: Brukarmönstret till Sluta-Röka-Linjen år 2019 består till majoriteten av svensktalande kvinnor, brukare som tagit kontakt med linjen själva och söker hjälp för rökavvänjning. COVID-19 pandemin kan ha haft en möjlig påverkan på brukarmönstret till Sluta-Röka-Linjen i den mån att antalet ärenden till linjen ökat. Samband kan med säkerhet inte dras och vidare studier samt undersökningar inom ämnet behöver utföras.

Syftet med denna studie var att skapa förståelse för hur man kan motivera individer med utländsk bakgrund till att sluta använda tobak. Studien undersökte vilka uppfattningar dessa individer kan ha om tobaksrelaterade hälsorisker och vilka anledningarna kan vara till att dessa individer röker. Metoden som användes är av kvalitativ ansats, som är induktiv och tolkande. Datainsamling skedde med hjälp av systematiska litteraturöversikter som analyserades med hjälp av en metaetnografi. Resultatet visar att individer med utländsk bakgrund underskattar tobaksrelaterade hälsorisker och har en positiv inställning till tobak. Familjeutmaningar, stress, ångest, nöje och lycka är de ledande motiven för tobaksbruk bland dessa individer. Brist på kunskap om tobaksrelaterade hälsorisker leder till mindre motivation till att sluta röka. Slutsatsen av denna studie påvisar att för att kunna motivera individer med utländsk bakgrund till att sluta röka är det viktigt att utveckla insatser för att öka deras kunskaper om tobakens hälsorisker.

Bakgrund Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en kostsam folksjukdom med stora risker att utveckla följdsjukdomar. Rökning är den enskilt största orsaken till KOL och en framgångsrik tobaksavvänjning ger därför stora hälsovinster. Distriktssköterskans arbetsuppgift är att motivera och vägleda patienter till egenvård och livsstilsförändringar. Syftet med studien var att belysa astma-KOL-sköterskans erfarenheter av att stödja patienter med KOL till tobaksavvänjning. Metod En studie med kvalitativ ansats och deskriptiv design har gjorts. Sju astma-KOL-sköterskor som arbetar med tobaksavväjning har intervjuats via semistrukturerade intervjuer som spelades in och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade vikten av att vara lyhörd och skapa en god relation med patienten samt att undvika ett anklagande förhållningssätt. Patientens motivation uppfattades vara den dominerande framgångsfaktorn. Motiverande samtal kunde väcka, stärka och upprätthålla motivation till rökstopp. Även socialt stöd och konsekvensinsikter uppgavs vara stora framgångsfaktorer. Patienters upplevelser av skam och skuld, psykisk ohälsa och ensamhet beskrevs vara hindrande faktorer som försvårade arbetet med tobaksavvänjning. Svårigheter att fånga upp patienter antogs höra samman med en bristande följsamhet till befintliga rutiner gällande att identifiera, registrera och remittera patienter till astma-KOL-mottagningen. Personal- och tidsbrist bidrog till upplevelser av stress och nedprioritering av astma-KOL-mottagningens arbete vilket uppgavs förhindra ett effektivt stöd till tobaksavvänjning. Slutsatsen är att astma-KOL-sköterskorna strävade efter att följa rekommenderade riktlinjer i sitt arbete. Arbetet upplevdes som komplext och var såväl stimulerande som frustrerande, samt att de önskade sig mer stöd från chefer i form av ytterligare tid för det specifika arbetet med tobaksavvänjning. / Background Chronic obstructive pulmonary disease (COPD) is a costly public health problem with major risks of developing complications. Smoking is the single biggest cause of COPD and a successful tobacco cessation therefore provides great health benefits. District nurse's duty is to motivate and guide patients to self-care and lifestyle changes. The purposeof this study was to elucidate the Asthma-COPD nurse’sexperience in supporting patients with COPD to tobacco cessation. MethodA study with qualitative approach and descriptive design has been made. Seven Asthma-COPD nurses who work with tobacco cessationwere interviewed through semi-structured interviews were recorded and analyzed using qualitative content analysis.The resultsshowed the importance of being responsive and create a good relationship with the patient and to avoid an accusatory approach. The patient's motivation was perceived to be the dominant factor for success. Motivational interviewing could awaken, strengthen and sustain the motivation to quit smoking. Even social support and consistency insights were reported to be major success factors. Patients experiences of shame and guilt, mental illness and loneliness was described to be impeding factors that hampered the work on tobacco cessation. Difficulty in identifying patients were adopted to correlate with poor adherence to existing procedures in force to identify, register and refer patients for asthma-COPD clinic. Human resource and time constraints contributed to the experiences of stress and de-prioritization of asthma-COPD clinic's work, which was reported to prevent effective aid to smoking cessation. The conclusionis that asthma-COPD nurses strove to follow the recommended guidelines in their work. The work was perceived as complex and was both stimulating and frustrating, and that they wanted more support from managers in the form of additional time for the specific work on tobacco cessation.

Tandvården har goda möjligheter att få kännedom om patienters tobaksvanor eftersom flertalet människor besöker tandvården regelbundet. Det finns därför goda möjligheter att utföra tobaksavvänjning med de som röker eller snusar. Syftet med litteraturstudien var att belysa metoder som finns för tobaksavvänjning och vilka resultat dessa metoder ger. Sökningen gjordes i databasen Pubmed och begränsades till artiklar som är publicerade under de senaste tio åren och till studier som har utförts inom tandvården. Litteraturstudien inkluderade åtta studier. Resultatet visade att det finns flera olika kombinationsmetoder som används för tobaksavvänjning. I tre artiklar har 5A metoden använts i kombination med nikotinersättningsmedel. I övriga artiklar användes fem olika kombinationsmetoder med olika uppföljningstider. I en av kombinationsmetoderna beskrevs två metoder. Utöver dessa metoder fanns en metod för snusavvänjning. Resultatet visade skillnader i lyckandefrekvens med upphörande av tobaksvanor. Tolv månaders avvänjning och uppföljning i två av kombinationsmetoderna samt metoden för snusavvänjning gav högst lyckandefrekvens (36 %, 25 % och 30 %). Lägst lyckandefrekvens var 7 % efter tolv månaders uppföljning i en av 5A metoderna. Studiens slutsats är att det finns få publicerade studier om tobaksavvänjning inom tandvården som är baserade på utvärdering av tobaksavvänjningsmetoder som är utförda på patienter. Uppföljning och rådgivning samt stöttning har betydelse för resultatet. / Patients with tobacco habits visit the dental care regularly, therefore it is well placed to carry out tobacco cessation for those who smoke or use snuff. The purpose of this study was to highlight methods available for tobacco cessation and results of these methods. The authors searched in the database PubMed and was limited to articles published during the last ten years and performed in the dental care. The framework was limited to eight studies which were performed in the dental care. The results showed that there are several different combination methods for tobacco cessation. In three articles, the 5A method was used in combination with nicotine replacement therapy. In other articles five different combination methods with different follow-up times were used. In one of those with combined approach two methods are described. In addition a method was used for snuff cessation. The result showed differences in frequency of success to tobacco stop. The best result was shown after twelve months tobacco cessation and a follow up in two of the combination methods and the method for snuff cessation (36%, 25% and 30%). The lowest success rate was 7% after twelve months follow up with one of the 5A methods. The conclusion of the study is that there are few published studies regarding tobacco cessation in the dental care, which are based on evaluation of methods performed among patients. Follow up, counselling and support have essential effects on the result.